| 1. |
- Arvidson, Catarina, 1959-, et al.
(författare)
-
Reflektionstexter som underlag för kursutveckling
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Högskoleförordningen beskriver vikten av att studenters kursvärderingar för studentinflytande och kvalitetssäkring. Kursvärderingar för lärare används som underlag för att kunna utveckla kurser. Lärarnas kursutvecklingsarbete sker som reflekterande praktiker (Bie, 2014; Schön, 1987). Detta omfattar ett prövande förhållningssätt i rollen som lärare i linje med Scholarship of Teaching and Learning (SoTL) enligt Boyer (1991). Dock är det många gånger svårt att få studenter att fylla i kursvärderingar i form av webenkäter, vilket gör att det finns svårigheter att få in ett bra underlag för kursutveckling. Syftet med detta paper är att undersöka och analysera reflektionstexter som ett underlag för kursutveckling. Genom att utgå från reflektion som ett verktyg för lärande (Bie, 2014; Schön, 1987) kan studenters reflektionstexter användas som ett alternativ till kursvärderingar för kursutveckling. Med stöd i kurslitteratern (Bie, 2014) fick studenter på beteedevetenskapligt program svara på några reflektionsfrågor om läsning och bearbetning av litteraturen, medstudenter som resurser för lärande i läroprocessen och även reflektioner kring hur studenterna trodda att de nya kunskaperna skulle vara av nytta i framtida studier och arbete. Reflektionsuppgifter (N=20) analyserades med hjälp av tematisk analys (Braun & Clarke, 2012). Resultaten visar att studenter reflekterande om verktyg för lärande som reflektion, studieteknik och studiegrupper som en resurs för lärande. Studenterna ser reflektion som ett verktyg för att förstärka lärarande under studierna och i det kommande yrket. I denna studie kan reflektionstexterna ses som ett alternativ till kursvärderingar. Reflektionstexterna ger insikt i studenternas reflektioner om kursens innehåll, upplägg och vad som varit viktigt för det egna lärandet under kursen gång. Dessa reflektioner synliggör lärandet och ger ett viktigt underlag till kurslärare och nya uppslag till kursutveckling.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bonderup Dohn, Nina, et al.
(författare)
-
Conclusion : Emerging themes in sustainable networked learning
- 2023
-
Ingår i: Sustainable networked learning. - Cham, Switwerland : Springer Nature. - 9783031427176 - 9783031427183 ; , s. 265-279
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this concluding chapter, we point to themes that emerge from the chapters in this book on sustainable networked learning. The themes cut across different sections of the book, indicating their broader significance. These themes are the lasting effects of lockdown online teaching; Digital sustainability for the future; Future roles of networked learning in society; Balancing utopia and dystopia in visions of AI and open data; Speculative methods in research, education and design; and Balancing qualitative and quantitative data in the research of networked educational settings: Studies at the community and project levels.
|
|
| 6. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
Den allvarliga lärarbristen i Sverige – hur kunde detta hända och vad kan vi göra?
- 2022
-
Ingår i: Paideia. - Fredrikshavn : Dafolo A/S. - 1904-9633. ; :22, s. 6-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel redovisas troliga orsaker till den omfattande lärarbristen i Sverige och möjligheter att lösa den på längre sikt. Data är baserat på en omfattande litteraturöversikt och en web-undersökning. Den teoretiska förankringen återfinns i tre styrningsteorier och dess konsekvenser för det studerade området. Resultatet visar att lärarbristen kan spåras minst 50 år tillbaka i tiden och att orsakerna är många och komplexa, exempelvis många olika reformer, försämrade villkor, låg status för yrket och New Public Management som styrningsfilosofi. Möjligheterna att lösa problemen på lång sikt är flera; högre löner, bättre arbetsvillkor, stärkt professionsidentitet, högre status samt flexibla vägar att studera till lärare. De analytiska slutsatser som redovisas i artikeln är följande: 1) Paradoxalt nog tycks varje skol- och utbildningspolitisk reform i Sverige skapa ännu högre grad av problem med lärarförsörjning, exempelvis när nya lärarkategorier introduceras. En genomgripande analys av reformerna är därför nödvändig. 2) De idag dominerande samhälleliga styrningsfilosofierna, New Public Management, måste omvärderas i förhållande till skolan och dess verksamhet. 3) Det behövs en bred förankring hos alla betydelsefulla relevanta aktörer för att möta de interna och externa utmaningar som finns för svensk skola och för att kunna åtgärda lärarbristen. Ett ”samhällskontrakt” bör upprättas snarast.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Boström, Lena, Professor i pedagogik, 1960-, et al.
(författare)
-
Teachers’ shortage in Sweden, Denmark, and Germany
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- There is an urgent need of a theoretical basis for the concept didactics in SAEC in many countries. The concept exists in reality but is not conceptualized in a scientific theory. This lack of a theoretical platform has caused frustration among staff in SAEC (Cartmel et al., 2020), researchers, policy makers and government evaluators (Hurst, 2019). The symposium is mirroring an international study that explores and compares the existing explicit and implicit framework in SAEC (SchoolAgeEduCare) in three countries using the case study methodolgy and describing the implementation of the conceptual didactics in Sweden, Switzerland and Australia.According to Maag Merki (2021) school improvement requires the perspective on the multi-level system and the confrontation with the "double reality" (Fend 2006) of educational systems, which are educational policies and the concrete actions of actors. Giddens' structuration theory (1984) serves to understand this dual reality. It is assumed that the actions of the actors cannot be adequately understood without reference to the specifications and structures. For the realization of sustainable school development, the view must be directed to the structures that enable or also limit school development. The success or failure of school development must thus be interpreted as the result of the interdependence of structure and action (Maag Meri, 2021).Based on this theoretical framework on school improvement the shared research questions are:· What are national regulations on SAEC and how are these policies transformed into practice?· How do the children use and value their time in SAEC?· What are educators’ professional believes and actions in SAEC?With a mixed method approach (Creswell, 2014) empirical data related to the phenomena of didactics in SAEC will be described, analyzed and compared using both qualitative and quantitative methods.An overview on the project design as well as the theoretical framework is given in the first presentation including the analysis of educational policies on SAEC in Sweden. The second presentation draws preliminary results on children’s data gathered in Australia, the third one presents results taken from the interviews with professionals, gathered in Switzerland
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Cleveland-Innes, Martha, et al.
(författare)
-
Higher education for lifelong learning : Shaping the new global social contract for education
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The call for a higher education that embraces lifelong learning began in the 1970s, continued to escalate, and has never been louder. From extensive review, this new approach requires a delivery system that is accessible and meaningful to adults of all ages and from diverse backgrounds. Now embedded in the United Nations Sustainable Development Goals, a new social contract for education could be the keystone in our quest to create and sustain “a world of peace, dignity and prosperity on a healthy planet” (Guterres, 2020).This new social contract encourages us to analyse and embrace the results of the Covid-19 pandemic. This event left over 24 million diverse learners at significant risk of developmental loss. These learners from all age groups, including millions of children, may carry a deficit that will increase the demand for education across the lifespan. The same pandemic also left a legacy for digital learning that will shape education forms into the distant future. We add to these two key influences on higher education UNESCO’s recent suggestion that we need “a sector-wide, lifelong learning approach towards the future development of higher education” (International Commission on the Futures of Education, 2021, p. 102). Our research rests in the current higher education but draws on expert opinion about the necessary transformation needed for lifelong learning. An expanded Delphi method gathered data from prominent scholars and practitioners from around the world. This data driven exercise was guided by the question: What are the critical aspects of higher education transformation needed for lifelong learning in a digital era?The paper outlines the data gathering and analysis processes, which include Grounded Theory steps of open, axial, and confirmatory coding. For those with demonstrated knowledge about technology-enabled lifelong learning, there is an interrelated taxonomy of structures and processes that must be addressed in policy creation and reform of higher education. We argue that these seven identified elements need integrated repurposing to achieve lifelong learning outcomes: ‘Multimodal delivery’, ‘Pedagogical change’, ‘Financial resources’, ‘Quality assurance, ‘Digital literacy’, ‘Accessibility’, and ‘Equity, diversity and inclusion.’ In addition, we identify government policy examples from Sweden and Canada that support these change requirements in alignment with SDGs. António Guterres (2020) https://www.un.org/press/en/2020/sgsm20003.doc.htmInternational Commission on the Futures of Education (2021). Reimagining our futures together: A new social contract for education. Paris: UNESCO.
|
|
