| 1. |
- Blomberg, Per, 1969-, et al.
(författare)
-
Learning opportunities for pre-service teachers to develop pedagogical content knowledge for statistical inference
- 2022
-
Ingår i: Twelfth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME12). - : European Society for Research in Mathematics Education. - 9791221025378 ; , s. 821-828
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Recently, researchers have encouraged the teaching of statistical inference to students at all levels. However, what constitutes pre-service teachers’ pedagogical content knowledge for statistical inference has not yet been given specific attention in research. This paper presents a qualitative study of pre-service teachers participating in a collaborative learning setup in a mathematics course to be prepared for teaching statistics in primary school aged 6–10 years. The study reported here is the first cycle of a design research project. This first-phase study explores how pre-service teachers’ pedagogical content knowledge for statistical inference can be developed during their mathematics course. The findings show that pre-service teachers’ learning opportunities regarding pedagogical content knowledge for statistical inference are insufficient. Based on the initial results, an initial conjecture map was constructed that guides the forthcoming design cycle.
|
|
| 2. |
- Cederqvist, Anne-Marie, 1970-, et al.
(författare)
-
Developing student teachers’ PCK for teaching technology with a sustainability edge in primary school
- 2023
-
Ingår i: The 40th International Pupils’ Attitudes Towards Technology Conference Proceedings 2023. - Liverpool : Liverpool John Moores University.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In Swedish primary schools, technology teaching may appear different depending on what educational setting the pupils meet. Many pupils experience the subject of technology as taking part in practical making-activities without recognizing the technological knowledge involved, and many teachers feel uncertain of what and how to teach technology, especially concerning sustainability. Thus, it is necessary to pinpoint these issues within teacher education. This paper presents the first iteration of a Design-Based Implementation Research (DBIR) study on a teaching module that provides student teachers with theoretical and practical knowledge in technology education. The purpose of the study is to capture and understand how student teachers transform acquired knowledge and skills into Pedagogical Content Knowledge (PCK) for teaching technology in primary school. Special attention is on how student teachers evolve relations between technology education and sustainable development. The study is designed and implemented in line with DBIR based on principles of collaboration and has strong connections between practice and theory (Fishman & Penuel, 2018). The participating researchers, also the teacher educators, have together with teachers at a municipal technological resource facility jointly identified underlying premises such as policy document statements; topics and content of value for all participants; potential participating schools; and reviews of previous research. The study includes 12 student teachers enrolled in a science and technology course. Data is collected in several steps including student teachers’ written individual reflections, their project assignments, their lesson plans, and focus group interviews. Based on qualitative content analysis, components of PCK are traced to elucidate the transformation of student teachers’ PCK for teaching technology with a sustainability edge. The results contribute to knowledge of what efforts, such as teaching module design features and connections to sustainability, should be made to develop student teachers’ PCK for teaching technology in primary school.
|
|
| 3. |
-
Destination lärande – lärarstudenters berättelser om digitala laborationer
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna essäsamling har sitt ursprung i lärarstudenters egna erfarenheter från en delkurs, NO och teknik för grundlärare årskurs 4–6. Det är en kurs i naturvetenskaplig och teknisk specialisering som ingår i grundlärarprogrammet på Högskolan i Halmstad. Under våren 2022 genomförde studenterna en del av kursens innehåll med ett specifikt fokus – att lära sig planera laborationer med digitala sensorer som stöd. I en av studenternas examinationsuppgifter var uppgiften att skriva en essä. I denna skulle studenternas reflektioner om sina erfarenheter från laborationer med sensorer vara den bärande röda tråden. Ett gemensamt beslut mellan studenterna och kursens lärare växte fram. Vi ville satsa på att låta studenternas röster bli hörda genom en publikation som baseras på deras examinationsuppgifter. För att denna publikation skulle kunna bli verklighet behövde studenterna vara villiga att för det första dela med sig av sina erfarenheter. För det andra behövde de bearbeta sina texter med en tanke att de skulle kunna upplevas engagerande och intresseväckande för såväl blivande lärare som verksamma lärare. Vi, såväl studenter som kurslärare, betraktar magasinet som en inblick i en resa på väg mot lärarrollen och önskar en trevlig läsning.
|
|
| 4. |
- Gericke, Niklas, 1970-, et al.
(författare)
-
A systematic review of research on laboratory work in secondary school
- 2023
-
Ingår i: Studies in science education. - Abingdon : Taylor & Francis. - 0305-7267 .- 1940-8412. ; 59:2, s. 245-285
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- We present an integrative mixed-methods systematic review of research on laboratory work in secondary-school science education from 1996 to 2019. The aim of the study is to identify important aspects of how to successfully make use of laboratory work as a science-teaching strategy in secondary schools. By engaging teachers, our study uses a demand-driven approach where the users of evidence participate in setting the scope. Of a sample of 11,771 studies, 39 were selected for the integrative analysis. The result is structured around three theoretical frameworks to inform our understanding of what characterises laboratory work, (1) with the aim of developing students’ learning of science, (2) with the aim of developing students’ learning to do science (science practices), and (3) regarding the level of inquiry that facilitates aims 1 and 2. The results are discussed in the light of previous research reviews, and recommendations for future research are suggested.
|
|
| 5. |
- Högström, Per, 1972-
(författare)
-
Arbete med händerna gör att det händer
- 2020
-
Ingår i: Bi-lagan : inspiration och information för lärare i skolan. - Uppsala : Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. - 2000-8139. ; :1, s. 20-21
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Undervisning som innefattar praktiska undersökningar har positiva effekter, på såväl elevers attityder som deras utveckling av kunskap och förståelse, vilket har visats genom flera forskningsstudier. Lärarens roll är central i detta arbete. Hur de praktiska undersökningarna ska genomföras på mest gynnsamma sätt är en viktig och stor fråga i skolan.
|
|
| 6. |
- Högström, Per, 1972-, et al.
(författare)
-
Att bygga relationer mellan lärare, student och naturvetenskapligt innehåll i digitala miljöer
- 2021
-
Ingår i: ATENA Didaktik. - Linköping : Linkoping University Electronic Press. - 2003-3486. ; 3:2
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att bygga relationer är en viktig del av lärande och undervisning. Det handlar såväl om relationer mellan individer som mellan individer och ämnesinnehåll. Dessutom skapar relationer mellan teknik, pedagogik och ämneskunskap fundament för lärarprofessionen i ett allt mer digitaliserat samhälle. Den snabba övergång till undervisning på distans på grund av COVID-19 som många lärare vid universitet och skolor har gjort innebär nya utmaningar för byggandet av dessa relationer. Men även om det är svårare att skapa relationer på distans är det fortfarande möjligt. På Högskolan i Halmstad har undervisningen i lärarutbildningens kurser med naturvetenskapligt innehåll gett erfarenheter och anpassningar som är intressanta att dela med sig av. I vårt arbete som lärare innebar onlineläget att flera komplexa tekniska och professionella utmaningar har kunnat uppmärksammas och lösas. Syftet med den här texten är att beskriva hur vi tagit oss an de utmaningar som detta inneburit och att reflektera över de kompetenser som vi utvecklat under anpassningen av olika processer i vår undervisning till den rådande situationen.
|
|
| 7. |
- Högström, Per, 1972-, et al.
(författare)
-
Digitalisering av kemiundervisning på gymnasieskolan med hjälp av Augmented Reality
- 2021
-
Ingår i: Framtidens Digitala Lärande i Skolan (FDLIS) – Ett unikt samverkansprojekt. - Halmstad : Högskolan i Halmstad. - 9789151982403 - 9789151982410 ; , s. 61-73
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För många elever kan såväl ämnets innehåll som naturvetenskapligt språk i kemi upplevas abstrakt. En särskild utmaning ligger i beskrivningar av det tredimensionella perspektivet (3D). Detta är samtidigt en nyckel för att förstå hur molekyler är uppbyggda och varför kemiska reaktioner sker. I detta projekt beskriver vi hur digitala verktyg kan öppna upp för nya möjligheter att både undervisa och lära kemi. Hur kombinationen av tillgänglighet och flexibilitet i lärares undervisningsupplägg, samt utveckling av elevers förståelse skapas då Augmented Reality (AR) involveras i konkreta undervisningssituationer är däremot inte väl känt.
|
|
| 8. |
- Högström, Per, 1972-, et al.
(författare)
-
Lab Work and Learning in Secondary School Chemistry : The Importance of Teacher and Student Interaction
- 2009
-
Ingår i: Research in science education. - Dordrecht : Springer Netherlands. - 0157-244X .- 1573-1898. ; 40:4, s. 505-523
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Laboratory work is considered essential in promoting students’ learning of science and of scientific inquiry. What the students perceive as important to learn from a regular laboratory exercise is probably affected by the teacher’s objectives. We study the extent to which one teacher’s objectives are fulfilled during lab work, and how teacher-student and student-student interactions contribute to developing learning experiences from the laboratory exercise. Do students encounter opportunities to learn in agreement with the teacher’s objectives? This explanatory single case study includes use of a palette of methods, such as pre- and post-interviews, observations and video documentation from an experienced secondary school teacher and her 8th grade (aged 13-14) students’ laboratory work. Our results point to the importance of teacher involvement to help students understand what to look for, how to do it and why. Especially teacher-student interactions during lab work seemed to influence what students perceived as important to learn. In the laboratory exercise in this case, the teacher helped the students to observe and to use their observations in their explanations. The lab work included learning experiences other than those addressed by the teacher, and the teacher’s intentions were partially fulfilled. Not only what the teacher says, but also how the teacher acts is important to help students understand what to learn from a laboratory exercise. © 2009 Springer Science+Business Media B.V.
|
|
| 9. |
- Högström, Per, 1972-, et al.
(författare)
-
Laborationer i naturvetenskapsundervisningen : En systematisk översikt av Skolforskningsinstitutet
- 2020
-
Ingår i: FND 202011-12 november 2020 Digitalt från Göteborg. ; , s. 12-13
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I den systematiska översikt som genomförts har forskning om laborationer i naturvetenskapsundervisningen sammanställts. De frågor som översikten besvarar är: • Vad kännetecknar laborationer i naturvetenskapsundervisningen som utförs i syfte att utveckla elevers ämneskunskaper och förmåga att genomföra systematiska undersökningar? • Vilka metoder och arbetssätt som kan bidra till att utveckla elevers ämneskunskaper och förmåga att genomföra systematiska undersökningar lyfts fram i forskningen om laborationer och laborationsundervisning? I översikten definieras laborationer som praktiska undersökningar där elever observerar reella objekt, det vill säga själva samlar in data om naturvetenskapliga fenomen. Översikten fokuserar på undervisning i biologi, fysik och kemi i högstadiet och i gymnasiet. Översiktens resultat visar tydligt hur laborationer kan synliggöra många av de utmaningar som både elever och lärare kan möta i relation till ämnesinnehåll. Det blir då tydligt att laborationer är en del av hela undervisningen. Resultaten delas upp i relation till tre övergripande målområden för undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena: att lära sig naturvetenskap, att lära sig utföra naturvetenskap och att lära sig om naturvetenskap. Lärare behöver göra väl motiverade val och prioriteringar i sina upplägg, från det att elever får tydliga instruktioner om precis vad de ska göra, till det att eleverna får ta eget ansvar för vad som kan behöva göras och på vilket sätt. Tre övergripande undervisningsupplägg har identifierats: bekräftande, guidad och öppen. De tre undervisningsuppläggen medför olika möjligheter för både elever och lärare att nå målen med undervisningen. Forskningen visar att det finns potential i att låta eleverna generellt ta större ansvar för sina undersökningar. Den systematiska översikten bygger på resultaten från 39 studier. Sökningen efter forskningslitteratur har gjorts i vetenskapliga referensdatabaser. För efterföljande relevans och kvalitetsbedömning har specifika inklusionskriterier utnyttjats. Analysprocessen har skett i flera steg och syntesers trohet mot underlaget har värderats genom vägledning i metodstödet CERQual.
|
|
| 10. |
- Högström, Per, 1972-
(författare)
-
Laborativt arbete i grundskolans senare år : lärares mål och hur de implementeras
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Laboratory work is considered important for student achievements in science education. This thesis will contribute with increased knowledge about lab work in science education in Swedish secondary school. The main purposes are to describe secondary school science teachers’ objectives for lab work and to describe how these objectives are implemented during laboratory exercises. The thesis shows and discusses, from a teacher perspective, the complexity involved in lab work.The thesis is comprised of four papers based on empirical analysis of teacher interviews, laboratory manuals and laboratory exercises. Two interview studies identified which objectives the teachers consider important and compared these to international studies. Two case studies identified how the teachers’ objectives are put forward during lab work and what factors are important for the implementation of objectives.The results from the interview studies show that Swedish secondary school science teachers express general objectives including the development of students’ understanding of concepts and phenomena, of their interest in science and ability to think and reflect upon labwork. This is to a large extent in accordance with objectives identified in international studies. However, when the teachers describe specific laboratory exercises they emphasize the activity and the laboratory skills. Some of the teachers describe lab work that includes scientific inquiry but not specifically, knowledge about the nature of science. Scientific inquiry was mostly used to develop interest in science and not to develop knowledge about how to systematically investigate phenomena in nature. The teachers express their objectives differently in different contexts. The laboratory manuals mostly put forward objectives to help students identify objects and phenomena and to learn facts, which is not always in accordance with the teachers objectives. Results from the case studies show that the teachers’ objectives do not always correspond to the students’ views of important things to learn. It is not obvious that lab work in itself make students understand a certain scientific content, they need help to "see what is intended to be seen". Interactions between the teacher and the students are important to help students perceive the teacher’s objectives. Many interactions have a starting point in the laboratory manuals, and if the objectives in the manual correspond to the teacher’s objectives it makes it easier for both the students and the teacher to reach the intentions for the laboratory exercise. Implications for science teaching are discussed.
|
|
