| 1. |
- Andersson, Allan, et al.
(författare)
-
Effects of Mild Temperature Stress on Grain Quality and Root and Straw Nitrogen Concentration in Malting Barley Cultivars
- 2011
-
Ingår i: Journal of Agronomy and Crop Science. - 0931-2250. ; 197, s. 466-476
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It is a challenge to obtain the appropriate protein concentration in cereals for the intended end-use. This study examined ambient temperature effects on two spring malting barley cultivars (Henley and Tipple) grown in soil or in solution culture with controlled nitrogen supply in daylight chambers with low temperature (day 18 degrees C, night 12 degrees C), and high temperature (23 degrees C/17 degrees C) to/after anthesis. In soil-grown plants, high temperature to anthesis resulted in higher grain nitrogen amount (GNA), grain nitrogen concentration (GNC) and straw nitrogen concentration (SNC). In plants grown in solution, high temperature to anthesis resulted in lower GNA and higher GNC. A temperature rise of 1 degrees C during the growing period in solution cultivation increased GNC, root nitrogen concentration (RNC) and SNC, by 1.20, 1.35 and 0.33 mg g(-1), respectively. In solution culture, GNC was positively correlated with RNC and SNC (P < 0.01). Cv. Henley had higher GNC but lower SNC than cv. Tipple. Cv. Henley was more stable in grain size and cv. Tipple in GNC. The results showed that temperature has a direct effect on GNC. Accounting for temperature fluctuations up to the latest possible nitrogen fertilisation occasion can therefore help when deciding appropriate nitrogen supply for intended end-use.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Haby, Lena, et al.
(författare)
-
Efterredskap till plog för jämnare uppkomst i sockerbetor
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Team 20/20 är en deltagardriven forskningsgrupp som tillämpat PLA- metodologi (Participatory Learning and Action) som forskningsredskap sedan 2003. I ett led att nå deras långsiktiga mål med en perfekt såbädd och etablering av sockerbetor med en tung bearbetning och en såbäddsharvning (benämnt 1+1-konceptet), önskade gruppen vidareutveckla samt prova efterredskap till plog. Lantbrukarna på försöksgårdarna, som alla är deltagare i Team 20/20, (12-28 % lerhalt, vilket täcker in minst 50 % av lerhalterna för landets betodling) bedömer att höstharvning, förutom att det ger en extra överfart, ger oönskade körspår. De vanliga tiltpackarna som finns på marknaden innebär en risk, på dessa jordar, att skapa en alltför tät jord bl.a. med försenad upptorkning som konsekvens. Det primära funktionskravet på efterredskapet är att jämna ut jorden på hösten så att det inte blir djupa hålor i jorden (hargömmor), vilka senare fylls igen med torr jord vid vårharvning och därmed leder till en senare uppkomst (resulterar i s.k. pellar). En väl utförd höstutjämning är avgörande för ett toppresultat vid såbäddsberedningen eftersom många harvningar på våren, på den aktuella jordtypen, inte helt kan rätta till om jorden är ojämn efter höstbruket. Idén var att skapa ett efterredskap till plogen med större flexibilitet och som skulle vara kraftfullare än de på marknaden befintliga och inte trycka till jorden såsom tiltpackare gör. En av försöksvärdarna vidareutvecklade därför inom projektet en prototyp, Albom I, som tagits fram i ett utvecklingsprojekt vid Alstedgaard (Nordic Beet Research). Syftet med vidareutveckling och provning av efterredskapet var (i) att utreda om de provade efterredskapen till plogen gav förbättrad etablering av plantbeståndet utan att försena upptorkningen på våren – utan (delförsök A) eller med (delförsök B) en minskning av antalet vårbruksharvningar från 2 till 1, (ii) att utreda åtgärdernas effekt på tidig tillväxt, (iii) att genom mätningar av markfaktorer finna förklaringar till uppmätta eller uteblivna effekter, (iv) att genom att försöken placeras på olika gårdar (olika jord och väder) undersöka om det fanns samspel mellan behandling och plats (inom år). Försöken låg på tre platser hos odlare från Team 20/20. Försöken hade tre led med 6 block och 2 varianter (delförsök A och B): Led 1. Gårdens egen strategi (GES) utan efterredskap Led 2. Albomharv, version 2 (efterredskap) Led 3. Wekeas Tilt-Skärare (efterredskap) I delförsök A utfördes lika många harvningar i alla led på våren. Delförsök B utgjorde ”1+1-konceptet” i led 2 (Albom) och 3 (Tilt-Skär), dvs. där fick bara en harvning göras, vid så optimal tidpunkt som möjligt. Odlarnas egen fingertoppskänsla fick styra antalet harvningar i led 1 (GES). Led 1 (GES) behandlades lika i delförsök A och B. På alla gårdar, både vid mätning höst och vår, gav Albom jämnast fält (minst skillnad mellan högsta och lägsta punkten på markytan), därefter Tilt-skäraren och störst variation var det i gårdens egen strategi (dvs. där det enbart var plöjt). Detta stämmer väl överens med vad som visuellt kunde iakttas i försöken. Resultat från alla gårdar sammanslaget visar att Albom gav en signifikant jämnare markyta både på hösten och våren, än enbart plöjning. Skillnaderna kunde dock inte återfinnas under växtsäsongen och på plantmaterialet. Detta är dock endast resultat från ett enda års försök, ett år med en extremt torr höst som gav inget eller mycket litet behov av att jämna tiltorna på hösten. För att verkligen kunna utvärdera effekterna av efterredskapen skulle fler års försök behövas. Projektgruppen ser fortfarande en potential i efterredskapet Albom under mer normala år än denna ovanligt torra försökshöst. Vi fick inte någon signifikant skillnad för varken plantantal, antalet pellar (senare uppkomna betor), andel pellar eller för plantvikt i delförsök B där vi harvat en gång mindre i led med efterredskap. Det skulle kunna tyda på att med hjälp av efterredskap som kopplas på plogen så kan lantbrukaren spara en överfart med harv under det stressiga vårbruket. Avsaknad av signifikanta skillnader mellan plantantal, antal och andel pellar samt plantvikt för led 1, 2 och 3 i delförsök A visar att det detta år, under en mycket torr höst, inte gav någon extra effekt att komplettera den ordinarie bearbetningen med ett efterredskap. Tre och ett halvt år efter att försöken avslutades är lantbrukaren som byggde Albom version 2 fortfarande mycket nöjd med redskapet och använder det alltid vid plöjning i sin växtodling, utom när det är för vått.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Haby, Lena
(författare)
-
GNSS i fältförsök
- 2010
-
Ingår i: Skånska lantbruk. - 1653-2368. ; 2010, s. 16-17
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
