| 1. |
- Bergman, Jonas, et al.
(författare)
-
When the River Began—The Formation of River Motala Ström and Human Presence in the Early Holocene, Sweden
- 2020
-
Ingår i: Quaternary. - : MDPI AG. - 2571-550X. ; 3:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In conjunction with the extensive archaeological projects conducted at the current outlet of Sweden’s second largest lake, Lake Vättern, macrofossil, pollen and diatom records have been studied from 14C-dated lake and river sediments from River Motala Ström in Motala and Lake Boren. These investigations have revealed sedimentary evidence of the Yoldia Sea regression, the Ancient Lake Vättern transgression, and the following stepwise river formation process. Around 9000 cal BC, two small kettlehole basins at Strandvägen and Kanaljorden became isolated from the Baltic basin. As the ice sheet retreated further north, the isostatic uplift isolated the Vättern basin from the Baltic basin. Due to the uneven isostatic uplift, the basin tilted toward the south, and the Ancient Lake Vättern transgression started in Motala. The threshold in Motala at 92.5 m a.s.l. was reached around 7200 cal BC, and River Motala Ström was formed. 14C-dated diatom records from Lake Boren, and shoreline deposits in Motala, confirm this event. The water level in Lake Vättern initially fell around 1.5 m, and around 5800 cal BC, a second erosional event cut down the threshold to modern day level. At this time, the Late Mesolithic settlements in Motala were established and expanded.
|
|
| 2. |
- Gode, Jenny, et al.
(författare)
-
Systemanalys av CCS vid kraftvärme
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Betydelsen ur koldioxidsynpunkt av att avskilja koldioxid vid kraftvärme jämfört med kondens samt vid anläggningar nära eller långt från lagringsplats har översiktigt studerats med hjälp av fallstudier. Analyserna har gjorts genom att jämföra ett system med ett kraftvärmeverk och ett kondenskraftverk som tillsammans ska generera samma mängd el och värme i samtliga ovanstående fall, dvs. både då ingen av anläggningarna har CCS och då antingen den ena eller andra förses med CCS.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hagberg, Linus, et al.
(författare)
-
LCA calculations on Swedish wood pellet production chains - according to the Renewable Energy Directive
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study includes calculations of typical life cycle emissions of greenhouse gases for representative Swedish pellet production chains in accordance with the calculation rules in RED (Directive 2009/28/EC). The study also intends to analyse how the directive is applicable on solid biofuels in general and on wood pellet production in particular, and to identify such aspects of the methodology in RED that are associated with obscurities, problems or lead to misleading results compared to other life cycle analysis principles. The report includes a large number of alternative calculations to show how different facts, assumptions and methodological choices affect the results. This includes the effect of what fuels are used for drying, different transport distances, assumed fuel mix for purchased electricity, the variance in efficiency between the investigated plants as well as the effect of different interpretations of the RED methodology for greenhouse gas calculations.
|
|
| 5. |
- Hagberg, Linus, et al.
(författare)
-
Svenska skogsindustrins emissioner och upptag av växthusgaser
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie har upptag och emissioner av växthusgaser för aktiviteter förknippade med den svenska skogsindustrins beräknats för åren 2001-2003. Emissioner och upptag i svensk skog och emissioner vid skogsbruk, vid produktion av skogsprodukter och vid transporter inom Sverige har ingått i inventeringen. Studien kommer fram till att nettoresultatet för svenska skogsindustrin är ett årligt upptag på ca 1,6 milj ton CO2-ekvivalenter. Upptaget i skogsekosystemet beräknades till ca 5,2 milj ton CO2-ekvivalenter och emissionerna i det skogsindustriella produktionssystemet beräknades till 3,5 milj ton CO2-ekvivalenter.
|
|
| 6. |
- Hagberg, Linus, et al.
(författare)
-
The climate impact of future energy peat production
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study was to estimate total greenhouse gas emissions and climate impact of different peat utilisation scenarios, using a life cycle perspective. This and previous studies show that the climate impact from energy peat utilisation is more complex than just considering the emissions at the combustion stage. There are important emissions and uptake of greenhouse gases that occur on the peatland before, during and after peat harvest. The results show that the climate impact of future peat utilisation can be significantly reduced compared to current utilisation and will be lower than the climate impact resulting from only the combustion phase. This can be achieved by choosing already drained peatlands with high greenhouse gas emissions, using a more efficient production method and by securing a low-emission aftertreatment of the cutaway (e.g. afforestation).
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hellsten, Sofie, et al.
(författare)
-
Effekter av skogsbränsleuttag på näringsämnesbalanser som underlag för avvägning mellan miljömål
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uttag av skogsbränslen kan innebära positiva miljöeffekter ur klimatsynpunkt om skogsbränslet ersätter fossila bränslen. Bortförseln av näringsrika träddelar påverkar även näringsbalanserna för kväve, baskatjoner och fosfor, vilket kan påverka försurning, övergödning och näringstillgång i skogsmarken. Kompensationsåtgärder i form av askåterföring och/eller kvävegödsling kan vara ett sätt att motverka dessa effekter. I denna studie beräknas näringsämnesbalanser med hjälp av en massbalansmodell för att utvärdera effekter på markförsurning, övergödning och näringstillgång i regional skala. Näringsbudgetberäkningen visade att ett ökat biomassauttag (GROT- och stubbskörd) innebär att förråden av baskatjoner, som utgör viktiga näringsämnen och buffrar mot försurning, minskar snabbt, speciellt i granskog. Beräkningarna visade på fosforförluster i hela Sverige, även vid konventionellt stamvedsuttag. Fosforförlusterna var särskilt stora i granskog med högt ståndortsindex. Kvävebudgetberäkningen visade att ett ökat biomassauttag (GROT- och stubbskörd) innebär en kvävelättnad i sydvästra Sverige där kvävebelastningen är hög, men eftersom även andra näringsämnen går förlorade finns det ändå en risk att exempelvis fosfor kan bli begränsande, vilket i sin tur kan innebära en risk för ökad kväveutlakning. I stora delar av övriga Sverige kan däremot ett ökat biomassauttag innebära ökad kvävebrist. Kompensation i form av kvävegödsling ökar kväveupplagringen och risken för kväveutlakning bör därför beaktas i samband med denna åtgärd. Näringsämnesbalanserna skalades upp till avrinningsområdesnivå och delades upp på trädslag och ståndortsindex. Bedömningen av behov av näringskompensation kan på detta sätt anpassas till geografiskt läge och beståndsegenskaper och användas som en del av underlaget vid avvägning mellan miljömål för försurning, övergödning och klimat. Ett intensivt framtida biomassascenario visade att det finns stor potential för klimatvinster från skogen. Denna studie kan användas för att sätta denna vinst i relation till andra miljöeffekter i form av ökad försurning och näringsbrist, samt att ta fram konkreta förslag på åtgärder i form av näringskompensation
|
|
| 9. |
- Holmgren, Kristina, et al.
(författare)
-
Life cycle assessment of climate impact of Fischer-Tropsch diesel based on peat and biomass
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- By combining biomass gasification and Fischer-Tropsch synthesis it is possible to produce biodiesel. Vapo is investigating the possibilities for a plant where a mixture of different biomass fractions and peat would be used as raw material. In this study the climate impact of such synthetic diesel is calculated in terms of radiative forcing. The calculations show that the following parameters have large impact on the results: ' the emission factors associated with external power demand (purchased electricity) ' the use of carbon capture and storage ' the time perspective used in the analysis ' the raw material mix (amount of peat vs. amount of forest residues) ' the reference scenario for the peat production (type of peatland) All the FT-diesel scenarios with a peat input of 90% will have higher climate impact than fossil diesel after 100 years, except when CCS is applied and Swedish electricity mix is assumed for the external power demand. In order to have lower climate impact than conventional diesel after 100 years, the peat input must be significantly lower than the biomass input. Substantial reductions of the climate impact can be achieved by applying CCS. With CCS, all peat based FT-diesel scenarios (except the ones based on 90% peat) result in lower climate impact than fossil diesel after both 100 and 300 years. For scenarios with marginal electricity, the reductions are 50-84% after 100 years compared to conventional diesel. For scenarios with Swedish electricity mix the reductions are 100-135% (i.e. zero or negative radiative forcing). The scenarios in this study are based on the assumption that the biodiesel refinery is located close to a harbour so that transportation of captured CO2 to a storage site can be made by ship. An inland location would require truck transport or pipelines and the cost, infrastructure and logistics for this might not be feasible.
|
|
| 10. |
- Rydberg, Tomas, et al.
(författare)
-
Biobaserade drivmedel: analys av potential, förutsättningar marknad, styrmedel och risker. möjligheter och risker - projektet BIODRIV. Slutrapport
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet BIODRIV är en studie kring förutsättningar, möjligheter, begränsningar och risker på kort och lång sikt för svensk produktion av biodrivmedel med visst fokus på de produktionsförutsättningar som erbjuds genom svenska raffinaderier. Totalt har sex teknikspår för biodrivmedelsframställning identifierats som på sikt, helt eller delvis, kan ersätta dagens fossilt baserade bränslen inom transportsektorn. De sex teknikspåren är: 1) metan via gasnät, 2) decentraliserad pyrolys/förgasning, 3) olika resursbaser till fett, 4) vätgas, 5) metanol/DME, 6) elektricitet. För varje teknikspår har ett antal viktiga aspekter belysts: a) råvarutillgång, b) produktion, användning och distribution, c) aktörer, marknad och styrmedel, d) klimatvärdering och miljökonsekvenser, e) forskning och utveckling. Inledningsvis har vart och ett av teknikspåren studerats utifrån målbilden att leverera 25 TWh drivenergi år 2030. För flertalet av teknikspåren är detta möjligt med inhemsk råvaruförsörjning. Undantaget är fett och olja som råvarubas, där den inhemska försörjningsbasen är i storleksordningen 3-4 TWh. För övriga teknikspår kan 25 TWh helt eller delvis uppnås genom omvandling av skogsråvara till energibärare för fordonsdrift, via biomassaförgasning eller, i el-fallet, förbränning i elproducerande kraft(värme)verk
|
|
