| 1. |
- af Geijerstam, Åsa, docent, 1972-, et al.
(författare)
-
Förutsättningar för ämnesspecifik läsförståelse i samhällskunskap i grundskolan
- 2023
-
Ingår i: Educare. - : Malmö universitet. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :2, s. 114-147
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper deepens the understanding of conditions for students' subject-specific reading comprehension created through different ways of working with reading in civic education, and the support students thus get to read verbal texts. Motivation for the study is found in an increasing need for knowledge about reading in various school subjects, and theoretical foundation is found in New Literacy Studies and disciplinary literacy. Video recordings were analyzed from lessons in three different schools and six different classes (ca 100h in total). The schools worked with reading in different ways, two schools used different models for teaching reading and one school did not use any particular model. The material was analyzed using thematic content analysis. Seven different functions for reading were identified together with reading materials. Furthermore, we analyzed which text levels were in focus. Results show that the classrooms where teachers work according to special models give clearer support to read and comprehend longer coherent verbal texts by using this type of texts and working with them through a variety of functions for reading activities, activities general for several subjects as well as more subject specific activities.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Anderson, Pia, et al.
(författare)
-
Textrörlighet och kohesion i textsamtal : gymnasieelever talar om texter i svenska och historia
- 2013
-
Ingår i: Genre / Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Stockholm 18-19 oktober. - Stockholm : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. - 9186762699 ; , s. 17-28
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Artikeln handlar om textsamtals potential att stötta elevers läsning av texter de möter i undervisningssammanhang. Artikeln presenterar analyser av tre textsamtalsutdrag i ämnena svenska och historia på gymnasiet. Samtalen i svenska är lärarledda och sam- talet i historia är elevstyrt. Materialet hämtas från två pågående avhandlingsprojekt i språkdidaktik och analyseras med avseende på textrörlighet och lexikal kohesion. Det första utdraget illustrerar ett lärarlett samtal som rör sig utanför och på ytan i den text som diskuteras. Det andra visar ett lärarlett samtal där läraren på ett struktu-rerat sätt styr samtalet så att eleverna leds in i texten och stimuleras till en fördjupad textbaserad läsning. Det tredje visar på ett elevstyrt samtal utifrån en strukturerad samtalsmodell där eleverna använder såväl egna erfarenheter som texten för att be-svara textfrågor. Eleverna uttrycker alltså såväl associativ som textbaserad textrör-lighet i samtalet och visar ofta på en djup textrörlighet. Analyser av kohesion visar hur textinnehåll kommer till uttryck i samtalen, framförallt genom att nyckelbegrepp från texten fångas upp och repeteras.Resultaten visar hur olika sätt att arbeta med text kan ge olika stöttande potential för elevers möjligheter att röra sig på flera nivåer i texten. Sammanfattningsvis pekar artikeln på den lärandepotential som strukturerade och väl förberedda textsamtal kan innebära.
|
|
| 4. |
- Bendegard, Saga, 1982-, et al.
(författare)
-
Critical literacy i ämnet svenska : vad säger de nationella läsproven?
- 2022
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 16:2, s. 1-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Betydelsen av källkritik och att kritiskt kunna granska texter betonas i styrdokument för ämnet svenska. Dock framgår det inte konkret vad detta innefattar eller hur progressionen ser ut mellan olika stadier. Denna studie syftar till att undersöka hur Critical literacy, CL, prövas i de nationella läsproven i svenska för olika åldrar för att på så vis synliggöra vad CL i svenskämnet kan innebära. Materialet består av nationella läsprov i svenska för årskurs 6 och 9 samt gymnasiets kurs 1 vilka analyseras genom närläsning och tematisk analys med utgångspunkt i ett brett spektrum av teorier om CL, med kritiska textanalytiska inriktningar som rör sig från text till text i kontext.Resultaten visar bland annat att den CL som framträder i läsproven huvudsakligen gäller textförståelse medan uppgifter riktade mot att synliggöra ideologier eller maktrelationer däremot är sällsynta. Progression märks genom att fler uppgifter efterfrågar CL i högre årskurser och genom ökade förväntningar på att dels kunna ställa textperspektiv mot varandra och förstå det outtalade, dels förstå stilistiska drags funktion i texter, effekten av berättartekniska grepp och tolkning av symbolik. Vidare innehåller gymnasieproven ett fåtal uppgifter som efterfrågar en läsning mot texten, dvs. med fokus på exempelvis författarpositioner, vinkling och underliggande ideologier.I artikeln diskuteras konsekvenserna av den CL som framträder samt implikationer för svenskämnet. En slutsats är att proven när det gäller CL bidrar både till att konkretisera svenskämnets kurs- och ämnesplaner och till att synliggöra förväntad progression mellan åldrarna. Dock har inte källkritik någon framskjuten position i proven.
|
|
| 5. |
- Hallesson, Yvonne
(författare)
-
Abstraktion i en DN-ledare
- 2011
-
Ingår i: Funktionell textanalys. - Stockholm : Norstedts Förlag. - 9789113032764 ; , s. 39-52
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Hallesson, Yvonne, et al.
(författare)
-
Att arbeta med yrkes- och ämnestexter i gymnasieskolan : En didaktisk handbok
- 2019. - 1
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Inom alla skolämnen hämtas kunskaper ur olika slags texter. Det handlar om allt ifrån lärobokstexter och rapporter till ritningar och recept. Att elever kan läsa, förstå och använda ett ämnes varierande texter är avgörande för god måluppfyllelse, vilket också lyfts fram i gymnasieskolans styrdokument. Därför behöver lärare i gymnasieskolan arbeta medvetet med dessa texter oavsett vilket ämne det gäller.I den här boken går författarna igenom effektiva sätt att läsa olika texter. De erbjuder redskap för att undersöka hur yrkes- och ämnestexter är uppbyggda, och beskriver och ger exempel på framgångsrika arbetssätt då man läser texter med elever i olika syften. Boken genomsyras av perspektivet att ett lässtöttande arbetssätt, som samtidigt är språk- och kunskapsutvecklande, kan bidra till att fler elever lyckas i sina studier. Att arbeta med yrkes- och ämnestexter i gymnasieskolan vänder sig till verksamma lärare och lärarstudenter i alla gymnasieämnen.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
