| 1. |
- af Geijerstam, Åsa, docent, 1972-, et al.
(författare)
-
Förutsättningar för ämnesspecifik läsförståelse i samhällskunskap i grundskolan
- 2023
-
Ingår i: Educare. - : Malmö universitet. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :2, s. 114-147
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper deepens the understanding of conditions for students' subject-specific reading comprehension created through different ways of working with reading in civic education, and the support students thus get to read verbal texts. Motivation for the study is found in an increasing need for knowledge about reading in various school subjects, and theoretical foundation is found in New Literacy Studies and disciplinary literacy. Video recordings were analyzed from lessons in three different schools and six different classes (ca 100h in total). The schools worked with reading in different ways, two schools used different models for teaching reading and one school did not use any particular model. The material was analyzed using thematic content analysis. Seven different functions for reading were identified together with reading materials. Furthermore, we analyzed which text levels were in focus. Results show that the classrooms where teachers work according to special models give clearer support to read and comprehend longer coherent verbal texts by using this type of texts and working with them through a variety of functions for reading activities, activities general for several subjects as well as more subject specific activities.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bendegard, Saga, 1982-, et al.
(författare)
-
Critical literacy i ämnet svenska : vad säger de nationella läsproven?
- 2022
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 16:2, s. 1-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Betydelsen av källkritik och att kritiskt kunna granska texter betonas i styrdokument för ämnet svenska. Dock framgår det inte konkret vad detta innefattar eller hur progressionen ser ut mellan olika stadier. Denna studie syftar till att undersöka hur Critical literacy, CL, prövas i de nationella läsproven i svenska för olika åldrar för att på så vis synliggöra vad CL i svenskämnet kan innebära. Materialet består av nationella läsprov i svenska för årskurs 6 och 9 samt gymnasiets kurs 1 vilka analyseras genom närläsning och tematisk analys med utgångspunkt i ett brett spektrum av teorier om CL, med kritiska textanalytiska inriktningar som rör sig från text till text i kontext.Resultaten visar bland annat att den CL som framträder i läsproven huvudsakligen gäller textförståelse medan uppgifter riktade mot att synliggöra ideologier eller maktrelationer däremot är sällsynta. Progression märks genom att fler uppgifter efterfrågar CL i högre årskurser och genom ökade förväntningar på att dels kunna ställa textperspektiv mot varandra och förstå det outtalade, dels förstå stilistiska drags funktion i texter, effekten av berättartekniska grepp och tolkning av symbolik. Vidare innehåller gymnasieproven ett fåtal uppgifter som efterfrågar en läsning mot texten, dvs. med fokus på exempelvis författarpositioner, vinkling och underliggande ideologier.I artikeln diskuteras konsekvenserna av den CL som framträder samt implikationer för svenskämnet. En slutsats är att proven när det gäller CL bidrar både till att konkretisera svenskämnets kurs- och ämnesplaner och till att synliggöra förväntad progression mellan åldrarna. Dock har inte källkritik någon framskjuten position i proven.
|
|
| 4. |
- Hallesson, Yvonne, FD, Docent, et al.
(författare)
-
Rörelser mellan konkretion och abstraktion i diskursivt skrivande : Semantiska vågor i elevtexter från två nationella provuppgifter i svenska
- 2022
-
Ingår i: Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. - Lund : Media-Tryck. - 9789178772841 - 9789178772858 ; , s. 95-114
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I studien analyseras elevtexter från två olika diskursiva skrivuppgifter från detnationella provet i Svenska 1 i relation till uppgiftsformuleringar ochtextunderlag. Det övergripande syftet är att undersöka vad som utmärkerelevtexterna semantiskt och om innehållsliga mönster framträder som kanrelateras till uppgiftsformulering respektive till olika betyg, för att mer specifiktutforska vad som utmärker elevtexterna utifrån hur de växlar mellan partier medmer abstrakt och mer konkret/personligt innehåll och mellan olika perspektiv.Materialet består av 40 elevtexter representerande betygsstegen B, C, D och E.Analysverktyget är hämtat från Legitimation Code Theory, LCT (Maton 2013,2014, 2019) där semantisk tyngd undersöks genom analys av semantiskavågorrörelser inom elevtexterna. För att fördjupa analyserna har också en enkelform av pronomenanalys genomförts. Resultatet visar att de olikaskrivuppgifterna leder till texter med olika grad av variation i vågrörelserna. Förden ena uppgiften synliggörs en viss tendens till att texter med högre betyg visarstörre vågrörelser mellan abstrakta och konkreta innehållsliga delar, medan textermed lägre betyg inte visar lika tydlig variation. För den andra uppgiftensynliggörs inga tydliga skillnader mellan texter med olika betyg, utan där ärvågrörelserna överlag mer begränsade, utom för texterna på D-nivå. En slutsatskan vara att uppgifternas utformning öppnar upp för två olika typer avställningstaganden, där den ena ger utrymme att skriva en innehållsligt merkomplex text, vilket i sig ger bättre underlag för att differentiera mellan de olikabetygsstegen. Uppgiftens formulering tillsammans med dess källmaterial tyckssåledes påverka vilken typ av skrivande som möjliggörs.
|
|
| 5. |
- Hallesson, Yvonne
(författare)
-
Textsamtal som lässtöttande aktivitet : Fallstudier om textsamtals möjligheter och begränsningar i gymnasieskolans historieundervisning
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis investigates how various text-talks, i.e. text-focused classroom discussions, may scaffold students’ reading of specialised texts in upper secondary school. The study consists of qualitative case studies based on classroom observations of two teachers’ History instruction, focusing on parts defined as text-talks. An intervention study was conducted where one teacher worked with two text-talk approaches. The research questions regard how students move in relation to the text in the text-talks and how text content is incorporated, what scaffolding structures emerge, and whether and how the text-talks differ. A secondary aim is to generate theories concerning the potentials and limitations of text-talk as a reading scaffold.Analyses were done in terms of text movability to show reading positions, intertextual cohesion to show relations between source text and text-talk, and scaffolding which includes peer scaffolding, teacher scaffolding and the text-talks as a scaffold per se. A methodological contribution is the development of a model for content-based analyses of authentic text-talks.The results show that in text-talks that work as a scaffold, students take the expected positions toward the text, and the talks are clearly related to the source text, by means of lexical and conjunctive cohesion that is often varied and built-out. For more demanding texts, the students show dynamic text movability and move between exploring contents, subject field and context. Other characteristics are either peer scaffolding showing dialogicity and negotiation of meaning, or teacher scaffolding enabling students to progress and develop tools for text reception. The intervention approaches seem to scaffold reading to a greater extent than text-talks within ordinary instruction where the framing is weak.In conclusion, the results suggest that both student- and teacher-led text-talks may scaffold reading, but they need to be well planned and prepared with a structured framing.
|
|
| 6. |
|
|
