| 1. |
- Uggla, Eva, et al.
(författare)
-
Jämförelse mellan uppmätt och modellberäknad deposition av svavel och kväve i Sverige
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL nedfall av luft-föroreningar på över 100 lokaler i Sverige, Krondroppsnätet. Inom programmet utför SMHI länsindelade modellberäkningar (MATCH) av deposition med 5 km2 upplösning. SMHI utför även på uppdrag av Naturvårdsverket modellberäkningar med MATCH Sverigemodellen (20 km2) för hela Sverige. Syftet med denna rapport är att belysa överensstämmelse och väsentliga skillnader mellan uppmätta och modellerade värden för svavel och kväve. Jämförelser mellan uppmätta värden på öppet fält inom Krondroppsnätet och MATCH länsmodell under 2000/01 visade överlag god överensstämmelse för svavel och kväve. Uppmätt sulfatsvavelhalt i nederbörd var dock i regel något högre än modellberäknad halt. Ingen tydlig årstidsvariation fanns mellan uppmätt och modell-beräknad våtdeposition av sulfatsvavel. Nitratkvävehalt i nederbörd och våtdeposition visade samma tendens som sulfatsvavel. Uppmätta halter i nederbörd och våtdeposition av ammoniumkväve var i regel högre under vinterhalvåret och lägre under sommarhalvåret än modellberäknad data. Modell-beräknad torr-deposition av sulfatsvavel till barrskog visade högre värden än uppmätt. Jämförelser mellan uppmätta värden på öppet fält inom Krondroppsnätet och beräknad våtdeposition med MATCH Sverigemodellen under 1997-2000 visade att Sverigemodellen gav en något lägre deposition av sulfat-svavel. Skillnaderna var störst i Götaland och minst i Norrland. Modellberäkningarna visade även lägre våtdeposition av nitrat- och ammoniumkväve på årsbasis med bäst överensstämmelse i Norrland. Sverige--modellen beräknade på årsbasis en högre totaldepositionen av antropogent sulfatsvavel till barrskog i hela Sverige än vad uppmätta värden i form av krondroppsmätningar indikerade. Enda undantaget var Götaland och Svealand, 1997. Det var främst andelen modellberäknad torrdeposition som var större än uppmätta värden. Resultaten från läns- och Sverigemodellen stämmer i regel relativt väl med mätningarna för öppet fält. Förekommande diskrepanser kan till stor del förklaras av skillnader i uppmätt nederbörd, viss del torr-deposition i mätningarna på öppet fält, lokal påverkan av storstäder och kusten, det vill säga osäkerheter i modellsystemet men även i mätningarna. Skillnaderna är störst avseende torrdeposition till barrskog
|
|
| 2. |
- Uggla, Eva, et al.
(författare)
-
Krondroppsnätet - Tidsutveckling, trendbrott och nationella miljömål
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL i Aneboda nedfall och effekter av luftföroreningar på över 100 lokaler i Sverige; Krondroppsnätet. Mätningarna påbörjades under mitten av 1980-talet och de långa mätserierna medför nu unika möjligheter att studera utvecklingen över tiden med avseende på nederbördshalter, nedfall, markvattenkemi och lufthalter. Krondroppsnätets data är väl lämpade för uppföljning av de nationella miljömålen, speciellt miljömålen 'Bara naturlig försurning' och 'Frisk luft'. Nedfallet av antropogent sulfatsvavel i skogsytor har minskat kraftigt sedan mitten av 1980-talet. Nederbördens bidrag till nedfallet av oorganiskt kväve har varit relativt konstant sedan mätningarna startade. Lufthaltsmätningarna har visat tydligt minskad svaveldioxidhalt sedan början av 1990-talet. Även för kvävedioxid verkar en viss minskning ha skett under samma period. Någon tydlig trend för lufthalter av ammoniak och marknära ozon har inte noterats. Utvecklingen över tiden i markvattnet visar signifikant minskande halter av sulfatsvavel, kalcium, magnesium och kalium på flertalet ytor inom Krondroppsnätet. Trenderna är tydligast i södra Sverige. Det är svårt att se någon tydlig bild över hur markvattnets försurningsstatus har förändrats i Sverige under mätperioden, mätt som kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium, pH-värde samt syraneutraliserande förmåga. Viss tendens till mindre surt markvatten förekommer dock i landets södra och sydvästra delar. Det finns dock exempel på att försurningseffekten av ökad bildning och utlakning av nitrat sannolikt motverkat återhämtningen i samma område. Ett sätt att följa upp delmålen för miljömålen 'Bara naturlig försurning' och 'Frisk luft' är att studera utvecklingen över tiden samt dess eventuella trendbrott. Svenska miljökvalitetsmål förutsätter att internationellt avtalade utsläppsminskningar genomförs. Minskningen kan räknas om till deposition i olika delar av landet. Nedfallsmätningar inom Krondroppsnätet visar att depositionen av antropogent svavel till skogsmark i allmänhet redan är i nivå med eller endast något högre än de uppsatta målen förutom i sydvästra Sverige medan det för oorganiskt kväve krävs ytterligare utsläppsbegränsningar. Lufthaltsmätningar inom Krondroppsnätet visar att årsmedelhalter av svaveldioxid och kvävedioxid i bakgrundsmiljöer är under de uppsatta delmålen på 5 respektive 20 µg/m3. När det gäller halter av marknära ozon visar mätningar inom Krondroppsnätet att samtliga lokaler överskrider förslaget till delmål år 2020, som innebär att medelhalten under sommarhalvåret inte ska överskrida 50 µg/m3.
|
|
| 3. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
För Värmlands läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län Resultat till och med september 1999
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sju lokaler i Värmlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogens hälsa. Depositionen av svavel och kväve är störst i de sydvästra delarna av Sverige och avtar mot nordost. Denna gradient återfinns även i Värmlands län, där nästan 6 kg svavel deponerades per hektar i den sydligaste skogsytan Södra Averstad, medan omkring 2 kg/ha deponerades i Båtstad och Transtrandsberget i norr. De fyra ytor för vilka det finns en nioårig mätserie visar en markant minskning av svaveldeposition till skogsmark. Medelvärdet har minskat från omkring 7 kg/ha i början av 1990-talet till knappt 4 kg/ha, framför allt beroende på minskad torrdeposition. För kväve saknas motsvarande trend, medeldepositionen på öppet fält har varierat mellan 5 och 7 kg/ha. Prognoser visar att nedfallet år 2010 kommer att vara 2,5 kg svavel och 4 kg kväve per hektar i Svealand om beslutade utsläppsbegränsande åtgärder genomförs i Europa. Det minskade nedfallet av syror ska leda till en minskning av markvattnets försurningsgrad enligt modellberäkningar. Andra faktorer, som episoder av naturligt nedfall av havssalter, kan under kortare eller längre perioder dölja återhämtningen. Därför krävs det långa mätserier för att beskriva om markvattnets kvalitet verkligen förbättras. Markvattnets pH-värde har liksom tidigare år varit omkring 5, förutom ytan på Blåbärskullen centralt i Värmland, där förhållandena varit avsevärt bättre ur försurningsssynpunkt. Säsongsmedelhalten av marknära ozon, O3, var högre än året innan på grund av den fina sommaren 1999. Halterna har sannolikt varit skadliga för vegetationen. Däremot har luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid varit betydligt under svenska miljökvalitetsnormer.
|
|
| 4. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Regional övervakning av nedfall och effekter av luftföroreningar :
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utförtett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningarmed regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtidaregional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar ochresultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett ochanpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment;deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering avdata, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet harutvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning avresultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totaladepositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet.
|
|
| 5. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Regional övervakning av nedfall och effekter av luftföroreningar - Sammanfattande slutrapport från ett samarbetsprojekt mellan IVL, länen och Naturvårdsverket.
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utfört ett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningar med regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtida regional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar och resultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett och anpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment; deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering av data, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet har utvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning av resultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totala depositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet
|
|
| 6. |
- Beijer, Karin, et al.
(författare)
-
Översättning av experimentella data till reella förhållanden.
- 1982
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten görs en litteraturgenomgång där resultat av olika effekt och upptagsförsök på kadmium jämförs. Spridningen i publicerade försöksresultat är mycket stor. Försöksbetingelserna är ofta bristfälligt angivna, vilket försvårar tydningen av resultaten. Såväl upptag som effekt är mycket kraftigt beroende av yttre faktorer (pH, hårdhet, etc). Ca 2+ förefaller vara den viktigaste yttre faktorn.
|
|
| 7. |
- Bjärnborg, Bruno, et al.
(författare)
-
Luftkvalitet i Kronobergs län – Tätortsluft : Resultat till och med december 2011
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2007 utgör Kronobergs län ett samverkansområde för kontroll av luftkvalitet. Samtligakommuner deltar och Kronobergs luftvårdsförbund samordnar ett uppföljningsprogram. Programmetär en kombination av mätningar och beräkningar. Samverkan ger underlag för ensamlad bedömning för länet. Sedan mars 2012 har programmet reviderats. Det nya programmetinnebär bland annat minst två års mätningar i varje kommun under en femårsperiod.Såväl mätningar som beräkningar tyder på att luftkvaliteten är relativt god i länet. Inga överskridandenav miljökvalitetsnormerna befaras vare sig där mätningar har utförts eller i övrigatätorter. Undantaget är marknära ozon på landsbygden.Halterna av partiklar (PM10) har i genomsnitt varit 13-18 μg/m3 (mikrogram per kubikmeter).Halter på landsbygd i området, cirka 10 μg/m3, indikerar att en betydande andel av tätorternashalter beror på långväga intransport av föroreningar. Uppmätta värden är något under gränsenför beslutat miljömål, 20 μg/m3, men över gränsen för föreslaget miljömål år 2020, 15 μg/m3.De generellt högsta halterna noteras under mars och april. Det förklaras av att mycket sandoch salt, som finns kvar efter vinterns halkbekämpning, virvlar upp i takt med att vägarnatorkar upp. Samtidigt kör många fortfarande med dubbdäck. Dubbdäck river upp mycket merpartiklar från vägbanan än vad sommardäck gör. Värt att notera är att halterna av partiklar,PM10, var förhållandevis höga under 2011. Högre än medelvärdet sedan mätstart 2007 ochmarkant högre än närmast föregående år.När det gäller kvävedioxid har halterna i Ljungby, Växjö och Älmhult varit 9-13 μg/m3, vilketinnebär att de med god marginal klarar gällande miljömål på 20 μg/m3 som årsmedelvärde. Pålandsbygd i Kronobergs län är halterna av kvävedioxid 2-3 μg/m3, vilket dock innebär attkvävedioxid till stor det är egenproducerat i respektive tätort. Mätningarna i Växjö visar entydlig koppling till trafikmängd. Halterna har varit tydligt högre måndag till fredag, då flerfordon passerar, än lördag till söndag.Uppmätta halter av bensen har varit under gällande miljömål både i Ljungby, Växjö ochÄlmhult, vilket är bra. Mätningar från början av 1990-talet i Älmhult visar en kraftig minskningav bensenhalter i luft. Detsamma gäller många andra svenska tätorter och förklaras tillstörsta delen av sänkt bensenhalt i bensin. Sedan mätningarna startade har antalet veckor medförhöjda halter av ett annat flyktigt organiskt ämne, butylacetat, i Älmhult minskat. De ärdock fortfarande högre än i Ljungby och Växjö.
|
|
| 8. |
- Ellman Kareld, Louise, et al.
(författare)
-
Länsprogram Kronobergs län : Regional miljöövervakning 2015-2020
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningLänsprogrammet för Regional miljöövervakning, 2015-2020 för Kronobergs län, omfattar åtta programområden: Luft, Skog, Jordbruk, Våtmarker, Landskap, Sötvatten, Miljögiftssamordning och Hälsorelaterad miljöövervakning. Övervakning planeras inom 24 delprogram, fördelade på åtta programområden. Inom två delprogram sker övervakning först nästa programperiod.Fem ingående delprogram är nationella, de genomförs över hela landet. I länet har övervakning genom Gemensamma delprogram prioriterats.19 delprogram är sådana och genomförs i samarbete med andra län. De är markerade med en asterisk (*) i anslutning till rubriken. Inga gemensamma delprogram leds dock från länet under den kommande programperioden. De gemensamma delprogrammen möjliggörs övervakning inom samtliga åtta programområden.I länsprogrammet redovisas, oberoende av finansiär, den övervakning i Kronobergs län som ska bedrivas kontinuerligt under programperioden. Den totala kostnaden för hela programmet är svår att beräkna. Naturvårdsverket lämnar bidrag med 852 000 kronor årligen, men det finns även andra medel till andra särskilt riktade medel för exempelvis kalkeffektuppföljningen inom programområde Sötvatten som Hav- och vattenmyndigheten fördelar. Inom programområde Sötvatten finansieras recipientkontrollen helt av Vattenvårdsförbunden m.fl., och råvattenkontrollen delvis av länets kommuner. Övervakning inom programområde Luft sker genom Kronobergs läns luftvårdsförbund. Övervakningen av luftföroreningar i tätorter finansieras till största delen av kommunerna inom ett så kallat samverkansområde för kontroll av luftkvalitet. Inom programområde Hälsa och miljögifter finns en god samverkan med Landstinget Kronoberg och länets kommuner.Länsprogrammet innebär att data samlas in för att ge underlag för uppföljning av preciseringar och regionala miljömål till Miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Gustafsson, Mats, 1966-, et al.
(författare)
-
Spatial and temporal patterns of chloride deposition in Southern Sweden
- 2000
-
Ingår i: Water, Air and Soil Pollution. - : KLUWER ACADEMIC PUBL. - 0049-6979 .- 1573-2932. ; 124:3-4, s. 345-369
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Monthly bulk deposition of chloride at 49 stations in Southern Sweden between 1989 and 1995 was used to produce quarterly and annual deposition maps through ordinary block kriging. Generally, deposition decreases from the west coast and eastward and displays a large annual variation, governed by the frequency and intensity of midlatitude cyclones. The 1st quarter dominates the temporal pattern all years except 1992. The 4th quarter is the second most important and the 2nd and 3rd quarters have generally low deposition. The spatial deposition maximum was often displaced from the west coast to the western fringe of the South Swedish highland, due to orographic enhancement of precipitation. On the western rise of the highland, deposition almost entirely co-variates with precipitation. On the west coast and in the eastern part of Southern Sweden, the temporal pattern is a more complex result of precipitation and frequency of strong westerlies. Comparing the quarterly total dataset with precipitation and frequency of westerly gales shows that both the 3rd and 4th quarters have higher mean precipitation than the 1st quarter, but lower deposition, while the second quarter has substantially lower precipitation but almost equal deposition to the 3rd quarter. The frequency of westerly gales shows a clearer, linear relationship to quarterly deposition. The 1st quarter has the highest variability in deposition and precipitation as well as in frequency of westerly gales. The importance of single highly salt laden cyclones to the annual deposition is obvious in the 1st quarter of 1993. Changes in cyclone activity due to climate change is therefore of vital importance for the chemical characteristics of the midlatitude atmosphere.
|
|
