| 1. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 2. |
- Aronsson, Mora, et al.
(författare)
-
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv : Resultat från rapportering 2019 till EU av bevarandestatus 2013-2018
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har en variationsrik natur med storslagen fjällmiljö, myllrande våtmarker, vattendrag och sjöar, kust och hav, skogar och odlingslandskap, alla med ett rikt växt och djurliv. Den här fantastiska biologiska mångfalden tas ofta för given och ibland som en lyx, men oavsett vilket är det en förutsättning för vår överlevnad.2019 rapporterade Sverige statusen till EU för perioden 2013–2018 för de naturtyper och arter i Sverige som är listade i art- och habitatdirektivet. Den berättar att 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna mår bra. Den biologiska mångfalden är hårt trängd i såväl Sverige som i andra EU-länder.Den här rapporten sammanfattar Sveriges rapportering och innehåller beskrivningar av status för naturtyper och arter, påverkan, hot och trender. Rapporten ger kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige med hjälp av de arter och naturtyper som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv.Rapporten visar hur naturmiljöerna i Sverige förändas, och sammanfattar den senaste kunskapen om vilka faktorer som driver dessa förändringar. Även exempel på hur vi genom restaurerings- och skötselåtgärder kan hejda förlusten av biologisk mångfald tas upp.
|
|
| 3. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Biodiversitet och ekosystemtjänster i kustområden
- 2021
-
Ingår i: Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. - : Sveriges Lantbruksuniversitet. - 9789188083357 - 9789188083364 - 9789162013073 ; , s. 209-219
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Klimatförändringar och biologisk mångfald : Slutsatser från IPCC och IPBES i ett svenskt perspektiv.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De stora miljö- och samhällsproblemen kommer inte ensamma. De är sammankopplade på olika sätt. Detta innebär utmaningar men ger också möjligheter att utveckla åtgärder och lösningar. Det gäller både för klimatfrågan och frågan om att motverka förlusten av biologisk mångfald och ekosystem. Kunskapens betydelse för att hantera dessa och andra aspekter är ovärderlig, såväl kring specifika frågeställningar som kring omständigheter och förutsättningar för åtgärdsarbetet.Den här kunskapssammanställningen har gjorts av forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Naturvårdsverket och SMHI. Forskarna har tagit avstamp i de omfattande kunskapsutvärderingar som gjorts av den mellanstatliga klimatpanelen (IPCC) och den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald (IPBES). Slutsatserna från IPCC och IPBES sätts i ett svenskt perspektiv, bland annat genom utvalda exempel vilka fungerar som aktuella illustrationer av hur klimatförändringar påverkar biologisk mångfald och ekosystem i Sverige.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Calvo-Ugarteburu, Gurutze, et al.
(författare)
-
Rehabilitating mussel beds in Coffee Bay, South Africa : Towards fostering cooperative small-scale fisheries governance and enabling community upliftment
- 2017
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 46:2, s. 214-226
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Along the coast of South Africa, marine resources play a significant role in supporting livelihoods and contributing to food security in impoverished rural communities. Post-apartheid fisheries laws and policies have begun to address traditional fishing rights and development needs, and new management arrangements are being implemented. One such initiative has been the Mussel Rehabilitation Project in Coffee Bay, which piloted a resource rehabilitation technique at several overexploited fishing sites. Mussel stocks in these exploited areas had dropped to under 1 % mussel cover, and during the project period, stocks increased to[ 80 % cover, supporting a sustainable harvest well above national daily bag limits. This stock enhancement was achieved only after the project had started to address social challenges such as the lack of local management institutions and the need to enhance food security. The project embarked on training and institution-building; it formed a robust community mussel management committee; and developed a local resource management plan, facilitating increased community participation in the day-to-day management of the resource. The project also saw the initiation of various ancillary projects aimed at improving food security and stimulating the local economy and hence alleviating pressure on the marine resources. Here we review this 10-yearproject's outcomes, and present lessons for smallscale fisheries governance in South Africa and internationally. We show, through empirical experience, that balancing stock rebuilding needs in a context of widespread poverty and dependency on natural resources by a local fisher community can only be addressed through an integrated approach to development. Participation of resource users and a thorough understanding of the local context are imperative to negotiating appropriate smallscale fisheries governance approaches. We recommend that the implementation of South Africa's newly minted SmallScale Fisheries Policy should begin with bottom-up, demonstrative resource management measures such as mussel rehabilitation. This type of initiative can deliver short-term food security benefits and foster social learning towards sustainable and cooperative fisheries governance.
|
|
| 8. |
- Chacin, D. H., et al.
(författare)
-
Altered tropical seascapes influence patterns of fish assemblage and ecological functions in the Western Indian Ocean
- 2020
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2045-2322. ; 10:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The arrangement and composition of habitats within landscapes and fine-scale habitat characteristics influence community structure and ecological processes. These aspects can be altered by anthropogenic activities, thus influencing associated assemblages. Farming of macroalgae is a common practice in tropical settings and alters the natural composition of seascapes by introducing monoculture patches. The farmed macroalgae may also differ in palatability compared to naturally-occurring macroalgae, influencing herbivory. This study assessed how these farms may differ from natural macroalgal beds in terms of habitat heterogeneity, fish assemblages, and herbivory. We surveyed fish assemblages and deployed macroalgal assays within macroalgal beds, farms and at varying distances from these habitats near Mafia Island, Tanzania. Fish composition and herbivory differed between the habitats likely due to different macrophyte species richness, underlying hard substrate in natural macroalgal beds, and high abundance of browsers nearby the farms. Additionally, fish assemblage patterns and herbivory were not consistent across the seascapes and varied with distance from the focal habitats possibly due to the presence of other habitats. The results suggest alterations of seascapes by farming practices may have consequences on fish assemblages and the ecological functions performed, thus positioning of farms should be carefully considered in management and conservation plans.
|
|
| 9. |
- Charisiadou, S., et al.
(författare)
-
Coastal aquaculture in Zanzibar, Tanzania
- 2022
-
Ingår i: Aquaculture. - : Elsevier. - 0044-8486 .- 1873-5622. ; 546
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study provides an overview of the multi-sectoral coastal aquaculture development in Zanzibar (Tanzania) over the last thirty years based on empirical evidence from interviews, field observations, policy reports and literature reviews. Despite the immense potential of aquaculture for food and livelihoods, only seaweed farming has so far established into commercial-scale production. This activity is dominated by women and became widespread in the early 1990s as a small but regular source of income. However, seaweed farming constraints such as frequent seaweed die-offs, as well as economic and institutional constraints inhibit its development. Other types of aquaculture activities such as fish farming, mud crab fattening, half-pearl farming, sea cucumber farming and sponge and coral cultures are under development with limited production or in experimental stages. Common constraints among these activities are economic limitations, lack of technical infrastructure and skills, small and irregular production, and limited trade and market availabilities. At the same time, there is a lack of sufficient management and monitoring systems, while there are no formal regulations or clear strategies to boost aquaculture at the national level. In addition, new aquaculture initiatives are often dominated by donor-driven projects instead of local entrepreneurships. This situation does not encourage engagement in aquaculture and thus such activities are outcompeted by other already established sectors (e.g. agriculture and fisheries). We conclude that aquaculture has great potential to evolve due to high environmental capacity. Nevertheless, achieving profitable production and a stronger commitment within local communities, as well as developing effective mariculture governance through support mechanisms and clear strategies to boost the sector at the national level, are essential for sustainable mariculture development in Zanzibar.
|
|
| 10. |
- Dumilag, Richard V., et al.
(författare)
-
Genotype introduction affects population composition of native Philippine Kappaphycus (Gigartinales, Rhodophyta)
- 2016
-
Ingår i: Conservation Genetics Resources. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1877-7252 .- 1877-7260. ; 8:4, s. 439-441
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We present evidence on the presence of introduced red seaweed Kappaphycus cultivar in native Kappapphycus populations in Hoyanjog Island, Surigao del Norte, Philippines. This is the first actual report that native populations of Kappaphycus in the Philippines may possibly face genotype shifting from native to introduced. Our findings call for a challenge in conservation laws to design resource management strategies and to regulate Kappaphycus farming in sites where there are known native Kappaphycus genotypes.
|
|
