| 1. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 2. |
- Barcala, Maximiliano Estravis, et al.
(författare)
-
Whole-genome resequencing facilitates the development of a 50K single nucleotide polymorphism genotyping array for Scots pine (Pinus sylvestris L.) and its transferability to other pine species
- 2024
-
Ingår i: The Plant Journal. - 0960-7412 .- 1365-313X. ; 117:3, s. 944-955
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Scots pine (Pinus sylvestris L.) is one of the most widespread and economically important conifer species in the world. Applications like genomic selection and association studies, which could help accelerate breeding cycles, are challenging in Scots pine because of its large and repetitive genome. For this reason, genotyping tools for conifer species, and in particular for Scots pine, are commonly based on transcribed regions of the genome. In this article, we present the Axiom Psyl50K array, the first single nucleotide polymorphism (SNP) genotyping array for Scots pine based on whole-genome resequencing, that represents both genic and intergenic regions. This array was designed following a two-step procedure: first, 192 trees were sequenced, and a 430K SNP screening array was constructed. Then, 480 samples, including haploid megagametophytes, full-sib family trios, breeding population, and range-wide individuals from across Eurasia were genotyped with the screening array. The best 50K SNPs were selected based on quality, replicability, distribution across the draft genome assembly, balance between genic and intergenic regions, and genotype–environment and genotype–phenotype associations. Of the final 49 877 probes tiled in the array, 20 372 (40.84%) occur inside gene models, while the rest lie in intergenic regions. We also show that the Psyl50K array can yield enough high-confidence SNPs for genetic studies in pine species from North America and Eurasia. This new genotyping tool will be a valuable resource for high-throughput fundamental and applied research of Scots pine and other pine species.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bjelke, Ulf, et al.
(författare)
-
Rödlistade arter och naturvård i sand- och grustäkter
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturligt störningspräglade sandmarker hyser en artrik och konkurrenskänslig flora och fauna. Sådana livsmiljöer har minskat drastiskt under 1900-talet. Under samma period ökade antalet sand- och grustäkter. Trots att täkterna ofta innebär stora ingrepp i naturen kan de utgöra viktiga ersättningshabitat för arter knutna till sandiga miljöer. Sedan några decennier så minskar även sand- och grustäkter starkt, beroende på att samhället vill bevara naturliga sand- och grusresurser. Produktionen har medvetet flyttats till bergkrossanläggningar och det ges idag mycket få tillstånd för utökad verksamhet eller nya sandtäkter. Från fler än 5 000 aktiva täkter på 1990-talet har antalet sjunkit till färre än 1 000. Täkter som avslutas har ofta föreskrifter om att planas ut och övertäckas vilket gör att deras naturvärden spolieras. Drygt 300 rödlistade arter har gynnats av sandtäkter när ursprungshabitaten minskat. Steklar och skalbaggar utgör de största grupperna med närmare två tredjedelar av arterna. Södra Sverige hyser störst rikedom av dessa arter men såväl täkter som arternas mer naturliga miljöer är bristfälligt undersökta, särskilt i glest befolkade delar av landet. För att bevara dessa täktlevande arter krävs att naturvården arbetar för att förhindra att avslutade täkter planas ut eller täcks över. Det är av stor betydelse att naturvårdande myndigheter ges tillräckliga styrmedel och ekonomiska resurser att arbeta med täkter. Genom enkla åtgärder kan de skapade livsmiljöerna i täkter bevaras till en låg kostnad jämfört med andra alternativa biotopvårdande åtgärder. Rapporten belyser artsamhällena som kan finnas i täkter samt viktiga strategier och åtgärder för naturvård i dessa miljöer. Rapporten har finansierats av Naturvårdsverket och av SLU:s medel för fortlöpande miljöanalys.
|
|
| 6. |
- Cronberg, Nils, et al.
(författare)
-
Mossor
- 2000
-
Ingår i: Red list of Swedish species. - 9188506231 ; , s. 93-105
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Cronberg, Nils, et al.
(författare)
-
Mossor
- 2005
-
Ingår i: The 2005 Red List of Swedish species. - 9188506304 ; , s. 191-204
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hallingbäck, Tomas, et al.
(författare)
-
Bryophytes
- 2010
-
Ingår i: The 2010 Red List of Swedish Species. - 9789188506351 ; , s. 231-245
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Hallingbäck, Tomas, et al.
(författare)
-
Mossfloran på Ölands alvar – ett nytt inventeringsprojekt.
- 2012
-
Ingår i: Myrinia – Föreningen Mossornas Vänners tidskrift. - 1102-4194. ; 22:1, s. 6-11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2011 a field survey of the bryophyte vegetation and flora of Stora Alvaret, the largest continuous alvar area in Sweden situated on the Baltic island of Öland (SE Sweden), was initiated. A number of transects crossing the alvar area from west to east will be surveyed. The aim of the investigation is to try and elucidate the realtionship between the bryophyte flora and environmental parameters such as soil chemistry, soil wetness, soil depth, disturbances from livestock grazing and the geographic position on the island at different spatial and temporal scales. The survey will be conducted both in early spring and late autumn and will run for several years to enable analyses of the impact of season and climatic variations.
|
|
