| 1. |
- André, Alann, et al.
(författare)
-
Cirkulärt omhändertagande av solcellspaneler och vindturbinblad för vindkraftverk
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I regleringsbrevet för 2023 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att utreda hur solcellspaneler och vindturbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna tas om hand på ett giftfritt och cirkulärt sätt i enlighet med avfallshierarkin. Redovisningen av detta regeringsuppdrag, rapporten Från avfall till resurs – Förslag för en mer cirkulär hantering av solcellspaneler och vindturbinblad, ER 2024:11, baseras på denna underlagsrapport som har tagits fram av forskningsinstitutet RISE på uppdrag av Energimyndigheten. Analyser, slutsatser och förslag/rekommendationer som framförs i rapporten är författarnas egna.En fortsatt utbyggnad av fossilfri elproduktion är av stor vikt för att vi ska kunna nå Sveriges energi- och klimatmål. För att utbyggnaden i sig ska vara hållbar är det viktigt att vi redan nu planerar för hur avfallet från dessa elproduktionsanläggningar ska förebyggas, minimeras och sedan hanteras.Det finns redan i dagsläget aktörer som har utvecklat och håller på att utveckla ett flertal olika lösningar för ökad cirkularitet. Dessa möjligheter kan tas tillvara och främjas genom regelbunden kartläggning och genom att arbeta gemensamt inom EU. Genom ett sådant arbete finns det också större möjligheter att etablera industriella värdekedjor i Sverige för hanteringen av avfallet från solcellspaneler och vindturbinblad.En cirkulär hantering av avfall ger ett betydligt mindre avtryck på miljön än det som en linjär hantering ger upphov till. Det är viktigt att de aktörer som tillhandahåller fossilfri elproduktion tar ansvar under hela livscykeln och att det finns goda förutsättningar för aktörerna att göra det.
|
|
| 2. |
- Fallahi, Sara, 1985-, et al.
(författare)
-
Financing solutions for circular business models : Exploring the role of business ecosystems and artificial intelligence
- 2023
-
Ingår i: Business Strategy and the Environment. - : John Wiley and Sons Ltd. - 0964-4733 .- 1099-0836. ; 32:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The circular economy promotes a transition away from linear modes of production and consumption to systems with circular material flows that can significantly improve resource productivity. However, transforming linear business models to circular business models posits a number of financial consequences for product companies as they need to secure more capital in a stock of products that will be rented out over time and therefore will encounter a slower, more volatile cash flow in the short term compared to linear direct sales of products. This paper discusses the role of financial actors in circular business ecosystems and alternative financing solutions when moving from product-dominant business models to Product-as-a-Service (PaaS) or function-based business models. Furthermore, the paper demonstrates a solution where state-of-the-art artificial intelligence (AI) modeling can be incorporated for financial risk assessment. We provide an open implementation and a thorough empirical evaluation of an AI-model, which learns to predict residual value of stocks of used items. Furthermore, the paper highlights solutions, managerial implications, and potentials for financing circular business models, argues the importance of different forms of data in future business ecosystems, and offers recommendations for how AI can help mitigate some of the challenges businesses face as they transition to circular business models. © 2022 The Authors.
|
|
| 3. |
- Hallquist, Lukas, et al.
(författare)
-
Finansiering av omställning till klimatneutralt betongbyggande
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt Betonginitiativets färdplan ska det finnas klimatneutral betong på den svenska marknaden från och med år 2030 och ambitionen är att all betong som används i Sverige år 2045 ska vara klimatneutral. Betongens klimatpåverkan kommer till stor del från processrelaterade utsläpp från cementproduktionen, som i Sverige domineras av en aktör. Det finns i dag klimatförbättrad betong på marknaden som minskar koldioxidutsläppen med hjälp av alternativa bindemedel. För att nå klimatneutral betong som baseras på cement krävs däremot stora investeringar i klimatminskande åtgärder i cementproduktionen. Denna rapport är en del av arbetet inom UDI-projektet BETCRETE 2.0 (VINNOVA) i vilken RISE tillsammans med Chalmers och IVL har undersökt vilka hinder och möjligheter som finns för att säkra de nödvändiga investeringar som behövs för att uppnå cement- och betongindustrins färdplanernas mål om klimatneutral betong. Syfte med arbetet har varit att identifiera möjligheter och utmaningar för cement- och betongindustrin att finansiera omställningen till klimatneutralitet, samt att facilitera dialog mellan aktörer inom industrin för att öka förståelsen för industrins behov och utmaning att uppnå bred finansieringssamverkan Finansiering för klimatneutral cement och betong är i huvudsak kopplat till behovet av finansiering av koldioxidavskiljning från cementtillverkningen där den avskilda koldioxiden lagras (CCS) eller i vissa fall kan användas i långlivade produkter (CCU). För cement i Sverige handlar det i dagsläget om möjligheten att investera i CCS vid Cementas fabrik i Slite på Gotland (”Slite CCS”), en investering som beräknas uppgå till 10 miljarder kronor, samt en ökning av driftskostnaderna till nästan det dubbla. Våra resultat och rekommendationer De viktigaste hindren för att kunna uppnå färdplanernas mål som har identifierats i denna studie är: • Osäkerheter kring förutsättningarna att förverkliga planerna på CCS vid cementfabriken i Slite, kopplat till miljötillstånd, elinfrastruktur, val av CCS-teknik, och lagringsmöjligheter för koldioxid. • Osäkerhet om det kommer finnas avsättning för betydligt dyrare klimatneutral cement Dessa hinder bedöms vara de viktigaste att hantera då de bidrar till att öka risken för finansiärer av investering i klimatneutral cement. Vi föreslår att hindren hanteras genom att 1) minska osäkerheten kopplade till utfall av miljötillståndsprocesser, 2) stärka efterfrågan för klimatneutral cement, 3) dela på finansieringsrisken mellan flera aktörer, och 4) förbereda en långsiktig färdplan som främjar cirkularitet. Mer specifikt ger vi följande förslag för att minska de finansieringsrelaterade hinder som finns för att nå målen om klimatneutral betong.
|
|
| 4. |
- Hallquist, Lukas, et al.
(författare)
-
Förstudie Cirkulär Gatubelysning
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige finns det ungefär 2,5 miljoner ljuspunkter på statliga vägar och kommunala gator. Den huvudsakliga funktionen är att förbättra synförhållandena i trafiken, men den syftar även till att öka komfort, motverka brottslighet, samt skapa trivsel. I den här förstudien har RISE, tillsammans med 8 aktörer från gatubelysningssektorn, utforskat hur värdekedjan kan leverera de värden som offentlig belysning bidrar till med färre resurser och mindre negativ påverkan på människa och miljö än vad som görs i dag. Förstudien har utvärderat cirkularitet utifrån tre dimensioner i) att använda armaturer och dess komponenter länge, ii) att använda gatubelysningens resurser ändamålsenligt, och iii) att återcirkulera uttjänt material och att använda återcirkulerat material. En huvudsaklig slutsats är att begreppet cirkulär förmodligen är för brett för att användas i sin helhet, och att begreppet med fördel bör brytas ner till mindre beståndsdelar, för att enklare ta steg åt rätt riktning. Det underlättar för offentlig upphandling att ställa krav för förbättrad cirkularitet genom att bryta ner begreppet till mindre mål och strategier för att minska resursflödet, främst av jungfruligt material men även totalt. Detta för att det inte är tydligt i dag vad sektorn bör fokusera på. Utöver cirkulära krav på armaturerna har offentliga aktörer en viktig roll i gatubelysningens resursanvändning och påverkan på människor och biologisk mångfald genom deras beslut om var och hur mycket belysning som ska finnas, hur ofta och hur starkt den ska lysa. Två identifierade utmaningar är i) att integrerade komponenter i LED-armaturer försvårar reparation och möjlighet till återbruk, och ii) att det är svårt att sia vilka förändringar som kan komma att ske på 25 år. På ett kvarts århundrade finns mycket tid för teknologisk utveckling, ändrade krav på armaturer, eller ny lagstiftning som begränsar möjligheten att använda armaturer baserade på dagens design. På aggregerad nivå finns den största klimatbesparingspotentialen att hämta från att byta ut de kvarstående armaturerna med gammal teknik till energieffektiv LED. Detta bör kompletteras med nattsänkning och närvarostyrd belysning där det är möjligt. Andra viktiga faktorer är att försöka minska behovet av jungfruligt material, både genom att minska antalet armaturer som behövs för att möta det behov som finns, och att använda återvunnet material i högre grad. Det finns flera lagar som är viktiga för värdekedjans aktörer att följa och ta vara på, särskilt den förslagna Ekodesignförordningen och det antagna hållbarhetsrapporteringsdirektivet Corporate Sustainability Reporting Directive. Förstudien har slutligen identifierat följande forskningsbehov för att öka förutsättningarna att minska gatubelysningens resursbehov: • Kartlägga vilka av de gamla armaturerna som kan nedmonteras • Kartlägga var närvarostyrd belysning kan ha störst effekt • Genomföra studie för att skapa förståelse för slitage och livslängd av armaturhus och komponenter • Genomföra studie för hur modulära armaturer bör designas så att nyttorna överväger nackdelarna • Utvärdera möjliga format för funktionsupphandling
|
|
| 5. |
- Hallquist, Lukas, et al.
(författare)
-
Kalkylverktyg – Hållbarhetseffekter av Ljus som tjänst
- 2022
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom projektet Hinder och drivkrafter för cirkulär belysning som RISE har genomfört med projektparterna Brighteco, Chalmers industriteknik, Castellum, Tierpsbyggen och LED Lease, finansierat med hjälp av Energimyndigheten, har RISE tagit fram ett kalkylverktyg för att beräkna hållbarhetseffekter av affärsmodellen ljus som tjänst.
|
|
| 6. |
- Linder, Marcus, et al.
(författare)
-
Financing Circular Business Models: The challenges of obtaining bank credit forProduct-as-a-service models
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Product-as-a-service (PaaS) circular business models are at a disadvantage in terms of bank financing compared to many linear business models. Such business models generally face significant challenges both in the case of collateral-based and business case-based credit security assessments. The challenges are due to both difficulties in assessing and realising the residual value of the collateral and due to the timeframe of the risk assessment of the business case. Furthermore, the complex services that are the source of competitive advantage for PaaS firms often disqualify customer contracts as collateral. Two of the challenges (low inventory valuation and forced depreciation losses) are traced to accounting and credit regulations. Another five challenges are traced to long-term industry practice. The empirical evidence consists of quotes and summarised data from 38 interviews and 24 survey responses with banks and product firms exploring circular economy financing.
|
|
| 7. |
- Melkamu Daniel, Aemiro, et al.
(författare)
-
Från linjärt till cirkulärt : En jämförande lönsamhetsstudie mellan produkt som tjänst och linjärt : Slutrapport
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här förstudien har undersökt hur lönsamhet mellan affärsmodeller baserade på produkt-som-tjänst (PaaS) och motsvarande linjära affärsmodeller skiljer sig, genom att genomföra en strukturerad litteraturstudie, intervjustudie med PaaS-bolag, samt en workshop tillsammans med Länsförsäkringar.Ett konstaterande är att det finns ett begränsat antal artiklar som studerar lönsamhetsskillnader mellan PaaS och LBM.Den befintliga forskningen föreslår att i) produkttyp och design, ii) kundtyp, iii) konsumentbeteende, iv) marknadsmiljö och v) operationell förmåga kan påverka lönsamhetspotentialen av en cirkulär affärsmodell (pay-per-use eller leasing), jämfört med motsvarande LBM.Endast en av de fem faktorerna, lång livslängd, är tydligt bekräftad som viktig i både litteraturstudien, intervjustudien och workshopen. Intervjustudien lyfter också följande aspekter som potentiellt viktiga för lönsamhet: Uptime, alltså tjänster och avtalsvillkor som är kopplade till “problemfri användning”, tydlig funktionsförsäljning med lång kontraktstid och att det finns starka partners i värdekedjan som kan ta balansräkningen. Generellt visar intervjustudien att B2B ger större lönsamhetspotential än B2C.Länsförsäkringar har ett pågående arbete kring cirkulära affärsmodeller och resultaten från litteratur- och intervjustudien om vad som kan vara viktigt att titta på bekräftas av den gruppen. Några punkter som har bedömts som intressanta för fortsatt diskussion är:• Hur mäter Länsförsäkringar cirkulärt?• Eventuell riskförflyttning från kund till leasingpartner.• Hur kan Länsförsäkringar realisera avtalsfinansiering om partnern skulle ha svårigheter med återbetalningsförmågan?• Hur kan Länsförsäkringar bedöma potentialen i tjänsteerbjudanden utöver själva objektsfinansieringen? Ex. garanterad uptime.Det finns stort behov att utöka forskningen om lönsamhetsskillnader mellan PaaS och LBM, på fler områden. Dels behövs kvantitativa studier som undersöker skillnader på mer aggregerad nivå, dels fler verklighetsbaserade fallstudier, och dels studier om hur förklarande faktorer påverkar varandra.
|
|
| 8. |
- Rex, Emma, et al.
(författare)
-
Hållbarhetseffekter av ljus som tjänst
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom cirkulär ekonomi är funktionsförsäljning en affärsmodell som väntas ge incitament för tillverkare att göra produkter som håller längre och använder färre resurser över tid, och även säkerställer återbruk och återvinning vid end-of-life. Inom belysning kan detta exempelvis ta uttryck i att sälja ljus som tjänst. Denna rapport går igenom olika hållbarhetsaspekter relaterade till belysning, såväl miljömässiga som sociala och ekonomiska, och hur de skulle kunna påverkas av ett skifte i affärsmodell från traditionellt linjärt produktköp till ljus som tjänst. Arbetet har haft fokus på allmänbelysning inomhus i skolor och kontor i Sverige och fokuserat på områden där ett skifte i affärsmodell skulle kunna ha inverkan på hållbarhet. Det finns många olika strategier för att öka cirkularitet inom belysning, från cirkulärt anpassad hårdvara till ändrade affärsmodeller. I denna rapport används företaget Brightecos erbjudande av ljus som tjänst som exempel på en cirkulär affärsmodell, och diskuterar hur affärsmodellen kan påverka förutsättningar för hållbarhet relativt traditionellt linjärt produktköp. De exempel som studerats indikerar att ljus som tjänst i dagsläget inte är företagsekonomiskt fördelaktigt, sett till enbart kostnader för belysning. Ur ett större hållbarhetsperspektiv där även effekter på miljö, välbefinnande och samhällsekonomi räknas in, är det däremot troligen att föredra. De största miljövinsterna med Brighecos modell är dess potential att minska resursanvändning och avfall, stimulera teknikbyte till LED och minska risk för överinstallation av produkter. Samtidigt innebär affärsmodellen en ökad sannolikhet för att belysningsfrågor uppmärksammas och anpassningar görs för ökat välbefinnande hos användarna. Detta skulle kunna leda till betydande besparingar för såväl organisationer som samhälle, men det är effekter som är svåra att mäta och det råder således stor osäkerhet på storheterna. De potentiella fördelar för ekonomi, miljö och välbefinnande som denna rapport pekat på när det gäller ljus som tjänst är möjliga att uppnå även på andra sätt, exempelvis genom en kombination av olika produkter och tjänster. Ljus som tjänst är dock en affärsmodell som ökar förutsättningarna för att denna typ av åtgärder blir av, inte minst i organisationer som kanske inte själva har stark belysningskompetens.
|
|
| 9. |
- Rex, Emma, et al.
(författare)
-
Hinder och drivkrafter för cirkulär belysning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar resultat från projektet ”Hinder och drivkrafter för cirkulär belysning”. Projektet utfördes 2020-2022 i syfte att undersöka kundorganisationers möjligheter och ageranden i relation till att köpa ljus som tjänst i stället för att själv äga och förvalta armaturer. Projektet har genom fallstudie, intervjuer och branschdialog analyserat privata och offentliga kunders vilja och möjlighet att köpa ljus som tjänst i relation till sitt behov av belysning inomhus för skolor och kontor. Projektet genomfördes med stöd från Energimyndigheten, i samverkan mellan RISE, Brighteco, LedLease, Castellum, Tierpfastigheter och Chalmers Industriteknik. Många andra aktörer från affärsekosystemet kring belysning har även deltagit i intervjuer och workshops, såsom tillverkare, elgrossist, byggföretag, arkitekter, ljusdesigner, privata och offentliga kunder, forskningsaktörer och samverkansorgan. Ett flertal hinder och drivkrafter har identifierats utifrån ett kundperspektiv, från såväl potentiella slutkunder som fastighetsbolag. Bekymmersfrihet, innovation och att bidra till en mer hållbar framtid är exempel på drivkrafter samtidigt som hinder finns i exempelvis ökade (direkta) kostnader, otydlighet i effekter, och ekonomi- och avtalssystem som ej är anpassade för nya affärslogiker. Resultat från projektet har analyserats och formulerats i tre hypoteser om hur marknadens tveksamhet skulle kunna förstås och minskas: • Hypotes 1: Hållbarhetseffekter är en drivkraft men den konkreta nyttan är otydlig. De miljömässiga och sociala värdena är för små, osäkra eller extrena för att väga upp en ökad kostnad för kund. • Hypotes 2: De som får störst nytta av ljus som tjänst är inte de som idag påverkar val av affärsmodell. • Hypotes 3: Tydligare och mer heltäckande erbjudande mot ”total ljusmiljö” eller ”hållbart och trivsamt kontor” skulle stärka erbjudandet och förflytta beslutsrummet. Rapporten avslutas med rekommendationer för vad olika typer av aktörer skulle kunna göra om de önskar öka förutsättningarna för att ljus som tjänst beaktas som ett alternativ till traditionella affärsmodeller för belysning. För att minska den otydlighet som finns kring hållbarhetseffekter av ljus som tjänst har projektet även tagit fram rapporten ”Hållbarhetseffekter av ljus som tjänst” (Rex et al. 2022) samt ett kalkylverktyg (Hallquist et al 2022).
|
|
| 10. |
- Rex, Emma, et al.
(författare)
-
Ljus som tjänst
- 2022
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna skrift sammanfattar resultat från projektet ”Hinder och drivkrafter för cirkulär belysning” (Energimyndigheten projekt 50802-1) som utfördes under åren 2022-2022. Projektet leddes av RISE med medverkande projektparter Brighteco, LedLease, Castellum, Tierpfastigheter och Chalmers Industriteknik
|
|
