| 1. |
- Hamidi, Zahra, 1984-
(författare)
-
Decomposing cycling potentials employing the motility framework
- 2021
-
Ingår i: Journal of Transport Geography. - : Elsevier. - 0966-6923 .- 1873-1236. ; 91
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The concept of motility, mobility capital, has been put forward to understand mobility from a more holistic perspective through incorporating subjective and objective as well as material and non-material aspects in the examination of individuals' mobility potentials. In this paper, building on a survey study in the two municipalities of Malmö and Gothenburg in Sweden, I developed a quantitative operationalization of motility in relation to cycling and employed GIS-based and statistical analyses to identify a set of appropriate indicators to measure the three dimensions of cycling motility namely access, competence, and appropriation. The analyses reveal three operational dimensions underlying the process of appropriating cycling to carry out daily trips. More specifically, individuals' perceptions of the functional and social suitability of cycling and its compatibility with their principles and values seem to be significant for the appropriation of a bike as a daily travel mode. Altogether, the findings support that the quantitative operationalization of cycling motility can deepen our understanding of the factors shaping individuals' cycling potentials and practices, hence offering valuable insights into the development of successful cycling interventions that create material and nonmaterial infrastructure, competences, and positive representations necessary for the appropriation of cycling.
|
|
| 2. |
- Hamidi, Zahra, 1984-, et al.
(författare)
-
Inequalities in access to bike-and-ride opportunities : Findings for the city of Malmö
- 2019
-
Ingår i: Transportation Research Part A. - : Elsevier. - 0965-8564 .- 1879-2375. ; 130, s. 673-688
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Bike-and-ride – that is, integrating cycling and public transport in one trip – is an attractive combination, as cycling as an active and clean mode is faster than walking and more affordable and flexible than other alternative modes of transport. Using cycling as a feeder mode to public transport could potentially allow people to reach more opportunities and improve their mobility, and ultimately, their well-being. Therefore, it is relevant to investigate the inequalities in access to bike-and-ride options across population groups.In this context, we suggest assessing the inequalities in bicycle access to the main transport hubs of a city by developing a composite indicator based on accessibility measures and the Theil index of inequality. This indicator captures the role of both private and public bikes – part of a Bike Sharing System (BSS) – in accessing the existing public transport system. The novelty of our approach lies in bringing the distributional justice perspective in the accessibility evaluation of transport and analysing the inequalities within and between any arbitrarily defined population groups. Moreover, in addition to travel time by bike, this accessibility measure incorporates a series of bike-related features, such as the typology of bike lanes (separated from or shared with roads), the presence of a BSS in the network, and bike facilities (e.g., parking racks) in transport hubs.The proposed methodology is applied to a real case study of the city of Malmö, Sweden, to prove its efficacy and usefulness. In particular, we examine how the level of bicycle access to the major public transport destination (including train stations and regional bus hubs) varies across the population. While considering the contextual properties of the city of Malmö, the inequalities are analysed in relation to spatial dimension and social background of the population, it is possible to extend the proposed analysis by including further features of the population, such as income or gender, and apply the same approach to different contexts.
|
|
| 3. |
- Hamidi, Zahra, 1984-, et al.
(författare)
-
Shaping sustainable travel behaviour : Attitude, skills, and access all matter
- 2020
-
Ingår i: Transportation Research Part D. - : Elsevier. - 1361-9209 .- 1879-2340. ; 88
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Drawing on the conceptualisation of motility as the capacity to be mobile, this paper employs statistical and GIS-based analyses to explore the associations between travel mode choice and mobility-related attitudes, skills and opportunities to access transport modes. The study builds on survey data and spatial data from three urban contexts of Beijing, Gothenburg and Malmo to analyse both individual-level and contextual factors influencing sustainable travel behaviour. The results indicate that despite varying contexts, the three dimensions of attitude, skills and access significantly explain individuals' travel behaviour and their choice to travel by public transport, bicycle or car. Among the studied travel modes, cycling appears to be a competitive mode when the travel distances are within 5 km. In all three urban contexts, individuals who have greater environmental awareness are more likely to travel by public transport or cycling if the physical conditions facilitate using these modes. Good access to public transport is likely to increase the usage of both cycling and public transport and reduce car use. Favourable conditions for cycling within 2 km and 5 km radius can positively encourage people to use a bicycle as a feeder mode for public transport. Overall, our findings demonstrate that for mobility policies to increase individuals' motility in relation to sustainable travel modes and encourage a travel behaviour shift towards using alternatives to cars, planners need to take more holistic approaches and design policies that deal with the three motility dimensions in an integrated manner and avoid focusing on a single dimension in isolation.
|
|
| 4. |
- Hamidi, Zahra, 1984-
(författare)
-
Thinking about Uneven Cycling Motility in a Social Justice Frame
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The positive benefits of cycling cannot be realized in the absence of inclusive policies that improve cycling possibilities for all in society and effectively increase cycling. A more comprehensive understanding of the factors shaping individuals’ potential to cycle and the way the vary across social groups could provide valuable insights to support crafting such policies that could make cycling accessible for more diverse groups in society. Employing the motility framework this study examines the inequalities in cycling potential among individuals living in the municipalities of Gothenburg and Malmö in Sweden. Moreover, it adopts Nancy Fraser’s three-dimensional justice lens to explore the links between social groups’ differences in terms of cycling motility and sources of injustice in cycling practices and policies. The findings indicate that age and income are associated with significant variations in all three dimensions of cycling motility (i.e., access portfolio, competence, and appropriation). Additionally, the significant inequalities observed among the social groups in terms of cycling motility indicators could be traced to broader injustices in society – namely maldistribution, misrecognition, and misrepresentation. The paper argues that justice in cycling motility requires recognizing the diversity of needs and preferences, redistributing cycling-related resources, and including more voices in planning and decisionmaking.
|
|
| 5. |
- Kircher, Katja, 1973-, et al.
(författare)
-
Aktivt resande och uppmärksamhet : vilka krav ställer trafikmiljön på barns och ungdomars uppmärksamhet?
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet undersöker hur barns ålder påverkar deras förmåga till uppmärksamhet i trafiken när de cyklar och går till skolan. Datamaterialet utgörs av svaren på en enkät om skolvägar (432 elever från 45 olika skolor), en semi-kontrollerad fältstudie där barnens beteende på väg till skolan loggades (20 fotgängare, 42 cyklister), samt en observationsstudie i olika korsningar (609 fotgängare, 277 cyklister). Resultaten tyder på att trafikmiljön snarare än barns ålder påverkar hur väl kraven på uppmärksamhet uppfylls i en situation. Detta går hand i hand med tidigare forskning som visar att det till stor del beror på trafikmiljön om det är säkert att vistas där, och att det inte finns någon allmän åldersgräns för när det är lämpligt att röra sig i trafiken. Snarare spelar utformningen av miljön en betydande roll för hur väl kraven på uppmärksamhet kan hanteras. Det visade sig också ha betydelse om eleverna rörde sig i grupp eller själva och hur grupperna var sammansatta både i termer av ålder och färdsätt. Resultaten från datainsamlingarna visar att utformning av infrastruktur, vart man är på väg, trafikslag och trafikregler påverkar vilka områden som är viktiga att titta åt för att säkerställa att vägen är fri. Genom att lägga till sådan information i ett geografiskt informationssystem (GIS) kan man systematiskt undersöka hur förändringar i infrastrukturen påverkar kraven på uppmärksamheten för olika trafikslag och i olika situationer. En första implementation har gjorts i projektet för att visa på potentialen för ett GIS-verktyg som tar hänsyn till krav på uppmärksamhet. Ett sådant verktyg skulle underlätta för planerare och andra som gestaltar trafikmiljöer så att dessa kan utformas på ett sätt som är tryggt och trafiksäkert för barn och unga. Sammantaget visar resultaten att trafikmiljön snarare än ålder och kognitiv mognad sätter ramarna för vem som kan eller bör vistas i transportsystemet. Utgångspunkten att barn inte är kapabla att vistas i trafiken behöver nyanseras.
|
|
| 6. |
- Paulsson, Alexander, 1980-, et al.
(författare)
-
Förändrade förutsättningar för framtidens kollektivtrafik : Trender och mottrender
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten syftar till att, utifrån befintlig forskning, identifiera trender och mottrender som kan komma att påverka kollektivtrafiken på medellång och lång sikt. Analysen har genomförts utifrån sex olika områden som identifierats i samarbete med Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting. I rapporten konstateras att globala krafter påverkar kollektivtrafiken på flera sätt, genom framväxten av en global marknad för kollektivtrafikaktörer och genom demografiska och ekonomiska förändringar som förändrar behovet av kollektivtrafik. Demografiska förändringar medför att Sverige befolkning antar en delvis ny skepnad med en växande befolkning och med fortsatt stark dragningskraft till storstadsregionerna. Det finns osäkerheter kring hur eventuella beteendeförändringar bland yngre befolkningsgrupper kommer att påverka transportsystemet. Fortsatt urbanisering, i världen men också i Sverige, ställer stora krav på att samordnad planering så att de möjligheter ökad koncentration gerkan tillvaratas och de negativa konsekvenserna kan mildras. Hållbarhetsbegreppet håller på att breddas till att, utöver miljö, i ökad utsträckning också inkludera ekonomiska och sociala dimensioner. Det påverkar synen på kollektivtrafikens roll för att uppnå hållbarhetsmål i samhället. Informationsteknikens utveckling i kombination med ambitioner att uppnå en mer hållbar mobilitet skapar drivkrafter för ett ökat fokus på hela resan, där nya mobilitetstjänster kan fungera som komplement eller supplement till kollektivtrafiken. I rapporten konstateras avslutningsvis att kraven på kostnadseffektivitet i offentlig verksamhet kommer att fortsätta forma hur kollektivtrafiken organiseras och styrs, men att det ännu är för tidigt att säga om någon ny, enhetlig modell ersätter New Public Management som dominerat inriktningen de senaste decennierna. Ökad samverkan på frivillig grund och mellan självständiga aktörer kommer sannolikt vara centralt under överskådlig tid.
|
|
| 7. |
- Zhao, Chunli, et al.
(författare)
-
Potential of demand responsive transport for young people in Sweden
- 2024
-
Ingår i: Transportation Research Part A. - : Elsevier. - 0965-8564 .- 1879-2375. ; 184
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Demand responsive transport (DRT) is an intermediate form of public transport which is provided based on users’ demand. The study explores the potential of DRT for meeting young people’s travel needs, focusing on school and leisure journeys. Our results, building on a survey study in Sweden, suggest that DRT services offering a door-to-door journey and the flexibility of pick-up times could be competitive not only with intermodal transport alternative and conventional public transport modes but also with feeder modes to public transport such as cycling. DRT exhibits more potential in rural areas than urban areas, especially in areas with poor public transport service provision. To attract young people and maintain them as regular users: DRT needs to provide a high-quality service that can compete successfully with cars; system design features and measures aiming to improve safety and security for young people, particularly when traveling to leisure activities, are among the most essential attributes.
|
|
