| 1. |
- Hammar, Isak, et al.
(författare)
-
Antiken på film och i tv: en introduktion
- 2015
-
Ingår i: Svärd, sandaler och skandaler: antiken på film och i tv.. - 9789144102535 ; , s. 9-53
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Historisk översikt över antiken på film och i tv.
|
|
| 2. |
- Hammar, Isak, et al.
(författare)
-
På antikfilmens bakgator : antika världar och samtida värden i B-film
- 2015
-
Ingår i: Svärd, sandaler och skandaler: antiken på film och i tv..
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antikfilm förknippas oftast med storslagna Hollywoodproduktioner, men antika motiv och händelser var även föremål för en lång rad b-filmer producerade i Italien från slutet av 1950-talet. Denna artikel diskuterar denna brokiga skara av mestadels förbisedda filmer. Hur förhöll sig dessa ”B-filmer” till den antika historien och vilken bild av antiken var det som nådde publiken när budget, ambition liksom filmiskt handlag var begränsat?
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Brännstedt, Lovisa, et al.
(författare)
-
Fikon och fiktion : Livia, I, Claudius och bilden av den intrigerande kvinnan
- 2015
-
Ingår i: Svärd, sandaler och skandaler : antiken på film och i tv. - 9789144102535 ; , s. 55-67
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Antiken har alltid varit en tacksam tidsperiod för filmmakare. Men hur har antiken skildrats i olika tider och medier? I Svärd, sandaler och skandaler undersöker en rad skribenter från olika ämnen de uttryck antiken har tagit sig på film och i tv. Boken är den första i sitt slag på svenska. I fem avdelningar behandlas relationen mellan den antika historien och dess sentida gestaltningar i rörliga bilder, alltifrån filmens tidiga glansdagar kring år 1900 till dagens tv-skildringar. Långt ifrån alltid är det historieskrivning eller litteratur om antiken som har bestämt hur epoken framställts i visuella medier. Till exempel har scenografi och kläder bidragit till att prägla föreställningar om vad som utmärkte antiken. Epoken har även använts i politiska och ideologiska syften. Exempelvis har Noa, Leonidas, Scipio Africanus och kung Arthur varit föremål för omtolkningar som syftat till att fylla dagspolitiska behov i fascismens Italien, efterkrigstidens USA eller det unga 2000-talets Storbritannien. Svärd, sandaler och skandaler vänder sig främst till studenter och forskare i humanistiska ämnen som historia och arkeologi samt antik-, film- och religionsvetenskap, men är givetvis intressant för alla som är intresserade av hur dåtiden gestaltas i rörliga bilder.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hammar, Isak
(författare)
-
A conflict among geniuses : challenges to the classical paradigm in Sweden, 1828–1832
- 2019
-
Ingår i: History of Education. - 1464-5130. ; 48:6, s. 713-730
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines challenges to the classical paradigm of education in Sweden that followed in the wake of state-initiated attempts at school reform in the first decades of the nineteenth century. When the internal disputes of the so-called ‘Genius Committee’ resulted in a failure to overcome the increasing divide between reformers, a prolific opportunity to argue the value of practical subjects and natural science arose. This article demonstrates that this conflict over knowledge was characterised by a humanistic consensus that rested on the idea of formal education as well as on the shared commitment to a moral education. As a result, challengers attempted to attribute the same value that gave classical study its supremacy over their rival subjects. The article argues that this aspect of the European educational debates is an overlooked key to understanding the continued relevance of classical education throughout the nineteenth century.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hammar, Isak, 1981-
(författare)
-
Classical Nature : Natural History, Classical Humanism and the Value of Knowledge in Sweden, 1800-1850
- 2021
-
Ingår i: Journal for the History of Knowledge. - : Journal for the History of Knowledge. - 2632-282X. ; 2:1, s. 1-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article investigates attempts in the Swedish public and academic sphere to imbue natural history with humanistic values and to align its epistemological goals with those of classical study during the first half of the nineteenth century. By tracing the claims made by 21 naturalists in response to a proposal for a new school ordinance in 1818, the study demonstrates how natural history was linked to Bildung and mental development and that material and practical usefulness was downplayed in favor of moral values. The article argues that a knowledge regime favoring the humanities in general and classical study in particular informed Swedish and European societies at this time and thus underpinned the naturalists’ claim that the study of nature should be seen as part of classical education. The article concludes that natural history became a key component in the struggle between different forms of knowledge due to its malleability and that the knowledge regime was easily accepted and perpetuated among naturalists due to the fact that they were to a large degree humanists themselves. The findings suggest that the history of science needs to include the development and impact of the humanities in its overall narrative of the nineteenth century.
|
|
