| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : Forskningens tillämpning i skolan, Växjö den 29–30 november 2007
- 2008
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tema för volymen är Forskningens tillämpning i skolan. I denna formulering ligger en önskan om att den didaktiska forskningen ska nå ut till skolorna. Två texter tyder på att så inte sker. Rolf Hedquists text handlar om den forskningsinformation som han får ta del av som jordbrukare och hästägare och lyfter fram den som ett gott exempel på forskningsförmedling. Han poängterar också att forskningsproblemen bör genereras i skolan och belysas i nära samarbete med skolans lärare. Hans text inspirerar till en bättre koppling mellan den didaktiska forskningen och skolpraktiken. Britta Herder presenterar en översikt om forskning om läs‐ och skrivundervisning som hon arbetat med åt Skolverket, och även den uppvisar en bild av att forskningen inte når ut till skolorna, men också att det är mycket som är outforskat vad gäller läs‐ och skrivundervisningen. De andra artiklarna visar att det finns en stark koppling mellan svenskdidaktisk forskning och skolpraktik, men problemet är att forskningsresultaten inte tycks nå ut till dem som närmast berörs av dem.Några bidrag innehåller beskrivningar av svenskdidaktiken. Sofia Ask visar att det är de enskilda gymnasielärarnas didaktiska ställningstaganden som avgör om eleverna förbereds för det akademiska skrivandet. Maria Lindgren har studerat individuella utvecklingsplaner (IUP) i tre årskurser i grundskolan och visar att skrivandet får stort utrymme i planerna i åk 2, att muntligheten får stort utrymme i åk 8 och att kommentarer om att läsa och skriva endast tas upp i åk 5 om språkfärdigheterna upplevs som problematiska. Stefan Lundström beskriver hur fiktionstexter väljs i gymnasiets svenskundervisning. Han pekar på att läroplaner kan vara svåra att tolka och därför leder till osäkerhet bland lärarna, vilket i sin tur leder till en reproduktiv undervisning. Maria Löfgren resonerar om varför skönlitteratur är viktig inom svenskämnet och beskriver hur läsningen gestaltas i två klassiska verk.Några andra bidrag handlar om hur undervisningen kan förbättras i överensstämmelse med de mål som finns i kursplanerna. Ewa Bergh Nestlog ger idéer till undervisning om argumenterande skrivande för 10–12‐åringar, Mary Ingemansson ger förslag på hur skönlitteratur kan användas för att ge ökad historiemedvetenhet hos 10–11‐åringar, och Christina Olin Scheller uppmanar lärarna att utnyttja de digitala mediernas ”medskapande kulturer” som informella lärandemiljöer. Anne Palmér beskriver sitt avhandlingsarbete om muntlig kommunikation i gymnasieskolan – hur hon bestämde sig för ämne och teoretisk anknytning och hur hon valde material och analysmetoder – när hon problematiserar begreppet ’språklig färdighet’ och argumenterar för att innehåll och form ska ses som en språklig enhet i undervisningen. Slutligen argumenterar Anders Sigrell för att lärarstudenter som ska undervisa i svenska själva bör ha tränat sitt skrivande, och han rekommenderar de antika progymnasmataövningarna, som också beskrivs i artikeln.En mer teoretisk ansats finns i Kristina Danielssons och Ulla Ekvalls artikel som sätter forskningsmetoden i centrum när de diskuterar sina planer på att analysera ett forskningsmaterial hämtat från ämnet kemi i svenska och finska klassrum.
|
|
| 4. |
-
Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : Forskningens tillämpning i skolan
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I volymen presenteras femton artiklar från Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Konferensen hölls i Växjö den 29–30 november 2007 med temat: Forskningens tillämpning i skolan. Artiklarna belyser både teori och skolpraktik, och i några finns också förslag om hur undervisningen i svenska kan utvecklas. Bland skribenterna märks dels forskarstuderande och nyblivna doktorander ur Nationella forskarskolan i svenska med didaktisk inriktning, dels konferensens plenarföreläsare från Danmark, Finland, Norge och Sverige.
|
|
| 5. |
- Hammarbäck, Solveig
(författare)
-
Om korsord
- 2020
-
Ingår i: HumaNetten. - : Linnaeus University. - 1403-2279. ; :44, s. 341-347
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Platzack, Christer, et al.
(författare)
-
Ett fall där objektet inte kan stå i fundamentet
- 2006
-
Ingår i: Lekt och lärt. Vänskrift till Jan Einarsson 2006. - 1404-0441. - 9176365069 ; , s. 215-229
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Restrictions of what is in first position in a Swedish declarative clause are usually textual or pragmatic, very seldom grammatical. In this paper I discuss one case of this type, the fact that the indirect object cannot be in sentence initial position in passive of ditransitive verbs where the DP corresponding to the direct object has been promoted to subject, as in (i): (1) *Johan har det här jobbet blivit erbjudet. There is no general restriction prohibiting an indirect object to be in first position: (2) Johan hade han erbjudit jobbet. The solution proposed to the question why (1) is out is formulated within a particular implementation of the minimalist program. To be placed in first position, a DP must be visible to the phase-head C. As I show in the paper, the indirect object in a case like (1) is invisible to C, hence there is a grammatical reason why (1) is ungrammatical.
|
|
| 8. |
- Wendt, Bo, et al.
(författare)
-
Vykortsstil i verkligheten. Elliptiskt och icke satsformat språkbruk i vykort
- 2006
-
Ingår i: Lekt och lärt. Vänskrift till Jan Einarsson 2006 (Rapporter från Växjö universitet. Humaniora). - 9176365069 ; 16, s. 284-295
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En undersökning av hur vanligt det är med utelämningar i fundamentet och icke satsformade meningar i ett mindre material med vykort 1995–2005 med utfallet att det är rätt påfallande vanligt (särskilt utelämnade subjekt i första person singularis), om än med stor individuell variation.
|
|
