| 1. |
- Carlson, Annelie, 1969-, et al.
(författare)
-
Ekonomisk och energieffektiv användning av motorvärmare : beräkning av kallstartstillägg
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett sätt att uppnå en större energieffektivitet och lägre emissioner i transportsektorn är att använda motorvärmare innan motorstart. Syftet med denna studie är att uppdatera de sparpotentialer som finns med att använda motorvärmare i en nyare fordonsflotta. Beräkningsverktyget COLDSTART2014 har använts för att aktualisera beräkningar av kallstartstillägg av bränsle och emissioner med avseende på parkeringstid och utetemperatur samt för fordon i olika miljöklasser.Rapporten ger svar på hur mycket kallstartstilläggen kan minska på regional och nationell nivå förutsatt att motorvärmare används på ett effektivt sätt. Det finns en skillnad mellan de olika miljöklasserna om hur en motorvärmare används effektivt och det innebär att det borde finnas rekommendationer som baseras på miljöklass samt på hur länge fordonet stått parkerat tillsammans med omgivande utetemperatur, och inte som idag att det baseras enbart på omgivande utetemperatur. Hur den effektiva användningen av motorvärmare ser ut beror också på vilket kostnadsperspektiv som antas. Om man ser till samhällsekonomiska kostnader så bör motorvärmare användas betydligt oftare och längre än i ett privatekonomiskt perspektiv.
|
|
| 2. |
- Carlson, Annelie, 1969-, et al.
(författare)
-
Ekonomisk och energieffektiv användning av motorvärmare : utvärdering av effekten på bränsleförbrukning vid värmning av smörjolja jämfört med värmning av kylvatten
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En pilotstudie visar att motorvärmning via kylvattnet är mer bränsleeffektivt än att värma smörjoljan. Kallstart av motorfordon ger högre bränsleförbrukning och mer utsläpp eftersom en kall motor innebär att en större friktion behöver övervinnas. Att värma motorn i förväg minskar kallstartseffekterna. Traditionellt sett har motorvärmning skett genom att kylvattnet värmts, vilket i sin tur värmt motorblocket. Syftet med denna studie var att undersöka om det skulle vara mer energieffektivt att värma smörjoljan i stället för kylvattnet. Hypotesen var att en varmare smörjolja leder till mindre friktion i motorn, vilket i sig skulle innebära att det behövs mindre bränsle för att överkomma friktionsmotståndet. Resultaten av testerna visar att kallstartseffekten med en ökad bränsleförbrukning minskar mest genom att värma kylvattnet. Ju varmare kylvattnet är vid motorstart desto mindre bränsleförbrukning. När de totala energibehoven för kallstarter beräknas, det vill säga bränsleförbrukning plus el för motorvärmning, är resultaten inte lika tydliga beträffande vilket alternativ som är energieffektivast. Den minskade bränsleförbrukningen som resulterar av förvärmning tas till viss del ut av den elförbrukning som behövs för själva motorvärmningen. En fördel i sammanhanget är att de lokala utsläppen minskar och om man ser till att den svenska elproduktionen till stor del består av vattenkraft samt kärnkraft så ger motorvärmning lägre utsläpp totalt sett.
|
|
| 3. |
- Carlson, Annelie, 1969-, et al.
(författare)
-
Utveckling av VTI:s modell för beräkning av trafikarbete på svenska vägar
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varje år tar VTI fram en trafikbeskrivning som omfattar en historisk del samt en prognosdel över det framtida årliga trafikarbetet. Termen trafikarbete betecknar den totala omfattningen av trafik inom ett visst område och under en viss tid. Baserat på resultatet från VTI:s trafikmodell görs sedan en förenklad beskrivning i emissionsberäkningsverktyget HBEFA. Denna trafikbeskrivning ligger sedan till grund för den årliga beräkningen av trafikens emissioner (utsläpp) som sker på Trafikverkets uppdrag. Syftet med projektet som redovisas i VTI notat 30-2013 har varit att genomföra en allmän metodöversyn av detta arbete. Genomgången visar bland annat att en beräkningsmodell ständigt kan utvecklas och förbättras. Nya data har blivit tillgängliga genom mätaravläsningar för körsträckor och bättre underlag finns nu för att ta hänsyn till att tunga lastbilar i betydande utsträckning används för utlandstransporter. En funktionsanpassning som visar körsträcka som funktion av fordonsålder har tagits fram, vilket visar på en god överensstämmelse med de uppmätta körsträckorna för fordon upp till och med ca 25 till 30 år. En känslighetsanalys av att göra olika antaganden vad gäller körsträcka och åldersfördelning visar effekten på mängd bränsleförbrukning och reglerade emissioner på total nivå för olika fordonskategorier.
|
|
| 4. |
- Carlson, Annelie, 1969-, et al.
(författare)
-
Utvärdering PHEM-modellen : En förstudie
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket har konstaterat att användningen av modeller för mikrosimulering av bränsleförbrukning och emissioner i Sverige behöver utvecklas. Projektet som redovisas i detta notat är en utvärdering av PHEM-modellen för att undersöka förutsättningar, möjligheter och hinder att använda den till att ta fram underlag till modeller som används i Trafikverkets planeringsarbete. Följande aspekter har utvärderats: Licensavtal (kostnader, rättigheter, ägandefrågor), Användarvänlighet, Innehåll och beräkningsmöjligheter, Anpassnings- och utvecklingsmöjligheter samt Validering. Dessutom har simuleringstester genomförts för beräkning av bränsleförbrukning samt emissioner av kväveoxider, kvävemonoxid, kolmonoxid, kolväten, partikelmassa samt partikelantal, dels för vägar med olika siktklasser, dels för stopptillägg. PHEM-modellen är relativt användarvänlig och med stora möjligheter att anpassa beräkningarna. Detta gör modellen komplex, vilket gör att forskarna rekommenderar att starta användandet av PHEM med en kortare introduktionskurs, även för vana emissionsmodellerare. En slutsats av utvärderingen är en rekommendation att PHEM används för Trafikverkets modellarbete. Den databas som ligger till grund för motormapparna uppdateras kontinuerligt vilket ger mer tillförlitlighet i emissionsberäkningarna. Möjligheten ökar även till en bättre samstämmighet i beräkningar av avgasemissionerna med de olika modeller som Trafikverket förespråkar, vilket är en positiv utveckling. Det finns också en del utvecklingsmöjligheter som bör beaktas.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hammarström, Ulf, 1945-
(författare)
-
Bränsle- och emissionsfaktorer för kallstart och varmkörda motorer
- 1992
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom vägplaneringen används beräkningsmodeller för beskrivning av bl.a. biltrafikens bränsleförbrukning och avgasutsläpp. Beräknade effekter kan indelas enligt följande:vad som sker under förbränning i en fullt uppvärmd motorkallstartstillägg dvs skillnaden i effekter mellan en "kall" och en fullt uppvärmd motoravdunstning.Uppgifter om avdunstning har behandlats i ett speciellt VTI notat (T 120). I detta notat behandlas enbart de två första punkterna ovan.För bensindrivna bilar ingår samtliga effekter enligt ovan medan för dieseldrift endast effekter för fullt uppvärmd motor medräknas. Ett stort problem vid utveckling av beräkningsmodeller för bränsleförbrukning och avgasutsläpp är att tillgången på dataunderlag på rätt form ofta är dålig. Dessutom är normalt den statistiska spridningen inom tillgängliga material stor. Därför har här valts att arbeta med en sådan typ av data som medför att materialstorleken blivit förhållandevis stor dvs här har valts att arbeta med data enligt standardiserade provmetoder. Vad som egentligen söks är s k "musseldiagram" i vilka gram avgaser eller bränsle normeras med avseende på utvecklat motorarbete (kWh) för motorns olika arbetspunkter. Det är sådana diagram som används i beräkningsmodellerna. Vid certifiering av personbilar används en provmetod som både omfattar kallstartstillägg och varmutsläpp. En ytterligare fördel med att arbeta med "certifieringsdata" är att rimligheten i redovisade nivåer blir enklare att kontrollera. För personbilar har data enligt standardiserade provmetoder kunnat uppspjälkas i kallstartstillägg och varmutsläpp. Varmutsläppen har sedan kunnat utnyttjas för kalibrering av använda beräkningsmodeller.
|
|
| 7. |
- Hammarström, Ulf, 1945-, et al.
(författare)
-
Hastighet – vägyta : problemet, kunskapsläget, fördjupad analys och förslag till fortsatt forskning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport handlar om samband mellan hastighet och vägytestandard, som är av intresse vid planering av beläggningsunderhåll. De kostnader och målvariabler som påverkas av dessa handlar om restid, drivmedel och miljö. Enligt tidigare studier av vägytans inverkan på fordonshastighet medför ökande spårdjup (SPÅR) och ökande längsgående vägojämnheter (IRI) att fordonshastigheten minskar. I beskrivning av vägytan ingår normalt också makrotextur (MPD). Kunskap om betydelse av MPD för fordonshastighet har hittills saknats. Det primära syftet med föreliggande empiriska studie har varit att komplettera befintlig kunskap om hastighet med betydelsen av MPD. De sträckegenskaper som ingår i studien som förklaringsvariabler är: vägbredd; hastighetsgräns; horisontell kurvatur (ADC); vertikal kurvatur (RF); spårbildning (SPÅR); ojämnheter (IRI) och makrotextur (MPD). Vägbredd och hastighetsgräns ingår som klassindelare. Separata analyser har genomförts för fyra fordonstyper. Medelvärden av ADC, RF, SPÅR, IRI och MPD, har beräknats över föresträckor av olika längd mellan 100 meter och 1 000 meter. Dessa medelvärden kan i vissa fall förändras väsentligt med förändrad sträcklängd medan hastighetsdata är desamma. Den ibland systematiska förändringen är till en del en följd av att lägena för mätplatserna inte är slumpmässigt valda.
|
|
| 8. |
|
|
