SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Hanson Elizabeth) "

Sökning: WFRF:(Hanson Elizabeth)

  • Resultat 1-10 av 215
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • 2019
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)
  •  
2.
  • Allemann, Hanna, et al. (författare)
  • The co-design of an online support programme with and for informal carers of people with heart failure : A methodological paper
  • 2023
  • Ingår i: Journal of Clinical Nursing. - : John Wiley & Sons. - 0962-1067 .- 1365-2702. ; 32:19-20, s. 7589-7604
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Abstract AimTo describe the co-designing process of an online support programme with and for informal carers of people with heart failure.DesignA co-design process built on core concepts and ideas embedded in co-design methodology.Data sources Our co-design process included three phases involving 32 informal caregivers and 25 content creators; (1) Identification of topics and content through literature searches, focus group interviews and user group sessions; (2) Development of the online support programme and; (3) Refinement and finalization which included testing a paper prototype followed by testing the online version and testing and approval of the final version of the support programme.Outcomes The co-design process resulted in a support programme consisting of 15 different modules relevant to informal carers, delivered on a National Health Portal.Conclusion Co-design is an explorative process where researchers need to balance a range of potentially conflicting factors and to ensure that the end users are genuinely included in the process.Relevance to clinical practice Emphasizing equal involvement of end users (e.g. carers or patients) in the design and development of healthcare interventions aligns with contemporary ideas of person-centred care and provides a valuable learning opportunity for those involved. Furthermore, a co-designed online support programme has the capacity to be both accessible and meet end users' information and support needs, thereby optimizing their self-care abilities. Additionally, an online support programme provides the opportunity to address current challenges regarding scarce resources and the lack of healthcare personnel.Reporting methodsConsolidated criteria for reporting qualitative research (COREQ).Patient or public contributionBoth informal carers and content creators were involved in developing the support programme.
  •  
3.
  •  
4.
  • Andersson, Gunnel, et al. (författare)
  • Livskvalitet hos anhöriga som vårdar en äldre närstående med inkontinens : En svensk delrapport av ett EU-projekt initierad av SCA och Eurocarers
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Att vara anhörigvårdare till en äldre närstående med inkontinens kan innebära ett tjugofyratimmars arbete och ansvar, som inte delas med någon annan. En emotionell och fysisk börda, där den egna hälsan får stå tillbaka till förmån för den närståendes väl. Dessutom innebär det för en del anhörigvårdare en instängdhet och ett minskat socialt liv. Samtidigt betraktade flera omsorgen om sin anhörige som en naturlig del och uttryckte önskan att göra det möjligt för denne att bo hemma så länge som möjligt. Det är viktigt att anhörigvårdarens situation uppmärksammas i ett tidigt skede av sjukvården och speciellt av landstinget, för att kunna möjliggöra information och stöd om problemet inkontinens, såväl som om övrig vård samt hjälp som finns att tillgå i samhället.
  •  
5.
  • Andersson, Stefan (författare)
  • Information and Communication Technology : mediated support for working carers of older people
  • 2017
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Despite a growing awareness of the importance of support for carers who combine paid work with care of an older relative, so called ‘working carers’, there remains a lack of empirical knowledge about more innovative ways to support this largest group of carers of older people. Information and Communication Technologies (ICTs) are becoming more readily available. As a result, ICTs have made it feasible to offer working carers more targeted forms of support.This thesis aimed to gain an understanding about support for working carers of older people via the use of ICT.An integrative literature review was conducted to explore and evaluate the current evidence base concerning the use of ICT-mediated support for working carers (I). Content analysis of qualitative data was used to describe nursing and support staff’s experiences of using web-based ICTs for information, e-learning and support of working carers (II). Content analysis was also used to describe working carers’ experiences of having access to a web-based family care support network provided by the municipality (III). Descriptive statistical methods were used to analyse survey data which focused on the types of support received and how they were valued by working carers, with a focus on ICT support (IV).Findings highlighted that ICT mediated support provided working carers with the means to manage their caring situation, via the provision of information, e-learning and education, in addition to practical assistance and emotional and/or physical respite from caregiving. In this way, working carers felt empowered in their caring situation by feeling more competent and prepared in their caring role and by strengthening their self-efficacy and positive self-appraisal of their situation. Carers were provided channels to share their frustrations and burdens via forums for emotional and social support between working carers, caring professionals, and other peer carers. This led to working carers feeling less burdened by their caregiving role and it helped promote their wellbeing. Further, carers were helped in some instances to balance work and care. As a result caregiving activities conflicting with work obligations were then lessened.In contrast, when ICT mediated support was neither provided in a timely fashion or in accordance with individual carers’ needs and preferences, then it was perceived by them to be unimportant. Cross-sectional data revealed that take-up of support services was low suggesting that unmet support needs may be inflated by work-care conflicts. For carers with lower digital skills, the additional time needed to learn to use ICTs was a further barrier.Overall, ICT mediated support acted as a complementary form of support for working carers. Measures to overcome dis-empowering aspects of this innovative from of support are needed to avoid working carers’ deprioritizing their own support needs and also to avoid possible digital exclusion from the current information society.
  •  
6.
  • Andersson, Stefan, et al. (författare)
  • Information and communication technology-mediated support for working carers of older family members : an integrative literature review
  • 2017
  • Ingår i: International Journal of Care and Caring. - : Policy Press. - 2397-8821 .- 2397-883X. ; 1:2, s. 247-273
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • How best to support working carers is being paid increased attention across Europe and internationally. This article examines a largely unexplored area within the empirical literature, namely, information and communication technology-mediated support for working carers of older people. Using an integrative review methodology to draw on both quantitative and qualitative data, 14 studies were identified. Themes included making work–life balance easier, reducing the burden of caregiving and promoting well-being. Factors to consider in the design, implementation and evaluation of innovative support solutions for working carers are put forward. However, a lack of longitudinal studies and biased samples warrants further investigation.
  •  
7.
  • Andersson, Stefan, et al. (författare)
  • Teknikstöd för yrkesverksamma anhöriga : resultat från utvärdering av tre projekt inom programmet Teknik för äldre II
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Nationellt kompetenscentrum anhöriga fick i uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet att under 2012 utvärdera tre projekt inom programmet, "Teknik för äldre II" som fokuserar på tekniskt stöd till anhöriga "Mitt i livet" som kombinerar förvärvsarbete med anhörigomsorg. Det första projektet, "Teknikstöd – ökad social interaktion mellan anhöriga mitt i livet", i Alingsås kommun implementerade det internetbaserade IT systemet "Gapet" för yrkesverksamma anhöriga. Det andra projektet, "Modell för virtuellt anhörigstöd" i Gävle kommun, utvecklade en modell och struktur för ett enhetligt virtuellt anhörigstöd som riktade sig till yrkesverksamma anhöriga vilket inkluderade den IT-baserade stödtjänsten "Anhörigstödsportalen". Det tredje projektet, "Teknikstöd för yrkesverksamma anhöriga – en behovsstudie, fokuserade på att utföra en inventering av yrkesverksamma anhörigas behov av ny teknik, utveckla en modell för teknikstöd riktat till yrkesverksamma anhöriga samt hitta vägar för att sprida kunskap för att öka målgruppens möjlighet att nås av teknikstöd. Detta område är särskilt viktigt därför att det i nuläget finns få stödtjänster, i Sverige men även internationellt, som är speciellt anpassade till yrkesverksamma anhöriga som hjälper, stödjer och/eller vårdar en äldre närstående. Många yrkesverksamma anhöriga uttrycker att de vill hjälpa sin förälder/sina föräldrar, men att det är svårt att uppnå en balansgång mellan arbetsliv och familjeliv samtidigt som man hjälper, stödjer och/eller vårdar en äldre närstående. Det är inte ovanligt att egen tid för avkoppling och välbefinnande blir alltmer sällan och prioriteras bort. Som en följd av detta upplever de yrkesverksamma anhöriga ofta stress för att de inte räcker till och ständigt behöver bolla mellan olika sfärer av sina liv. Den senaste statistiken från Socialstyrelsen visar att närmare 100 000 anhöriga har behövt minska sin arbetstid eller sluta arbeta pååtta procent män. Yrkesverksamma anhörigas behov kan sammanfattas med information, rådgivning och/eller utbildning/ träning, praktiskt samt känslomässigt stöd som är flexibelt och passar de egna rutinerna och den egna situationen. Mot denna bakgrund, utvecklades och diskuterades en utvärderingsplan med projektledarna tillsammans med den övergripande koordinatorn för initiativet "Teknik för Äldre II" vid det första gemensamma projektmötet och utvärderingen var en återkommande nyckelfråga vid efterföljande gemensamma projektmöten som hölls under året. Utvärderingen av projekt 1 och 2 genomfördes under hösten 2012 med en liknande utformning för båda projekten där en kvalitativ utvärdering genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer och en kvantitativ utvärdering utfördes med hjälp av ett standardiserat frågeformulär om användbarhet. Utvärderingen av projekt 3 genomfördes kontinuerligt från starten till slutet av projektet. Detta berodde på att projektet var en behovsstudie som omfattade anhörigvårdare i en kontinuerlig utvecklingsprocess vilket betyder att det var olämpligt att genomföra en utvärdering under en specifik period vilket var fallet i de två första projekten. Resultaten från utvärderingarna av de första två projekten visar att teknikstöd har en stor potential avseende yrkesverksamma anhöriga då det erbjuder ett flexibelt sätt för anhöriga att få tillgång till information och en möjlighet för anhöriga att kunna utbyta erfarenheter med andra i samma situation och själva skapa stödnätverk. På samma gång erbjuder teknikstöd personalen att arbeta på ett systematiskt sätt med stöd till anhöriga. Men, för att teknikstöd ska användas av fler anhörigvårdare och för att det ska bli mer allmänt accepterat av personalen behövs det grundläggande datorutbildning för både anhöriga och vård- och omsorgspersonal samt kontinuerlig tillgång till handledning och stöd i användningen. Resultat som härrör från en utvärdering från behovsstudien (projekt 3) visar att utbudet av kreativa och sekventiella metoder som användes under utvecklingsprocessen möjliggjorde en genuin brukarmedverkan av yrkesverksamma anhöriga så att deras röster blev hörda gällande teknikstöd. Samtidigt kan dessa innovativa metoder bilda en användbar modell för vård- och omsorgs personal gällande hur anhöriga kan nås av stöd genom produkter, tjänster och ny teknik
  •  
8.
  • Andersson, Stefan, et al. (författare)
  • The experiences of working carers of older people regarding access to a web-based family care support network offered by a municipality
  • 2017
  • Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - : Wiley-Blackwell. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 31:3, s. 487-496
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Policy makers in Sweden and other European Member States pay increasing attention as to how best support working carers; carers juggling providing unpaid family care for older family members while performing paid work. Exploring perceived benefits and challenges with web-based information and communication technologies as a means of supporting working carers' in their caregiving role, this paper draws on findings from a qualitative study. The study aimed to describe working carers' experiences of having access to the web-based family care support network 'A good place' (AGP) provided by the municipality to support those caring for an older family member. Content analysis of interviews with nine working carers revealed three themes: A support hub, connections to peers, personnel and knowledge; Experiencing ICT support as relevant in changing life circumstances; and Upholding one's personal firewall. Findings indicate that the web-based family care support network AGP is an accessible, complementary means of support. Utilising support while balancing caregiving, work obligations and responsibilities was made easier with access to AGP; enabling working carers to access information, psychosocial support and learning opportunities. In particular, it provided channels for carers to share experiences with others, to be informed, and to gain insights into medical and care issues. This reinforced working carers' sense of competence, helping them meet caregiving demands and see positive aspects in their situation. Carers' low levels of digital skills and anxieties about using computer-based support were barriers to utilising web-based support and could lead to deprioritising of this support. However, to help carers overcome these barriers and to better match web-based support to working carers' preferences and situations, web-based support must be introduced in a timely manner and must more accurately meet each working carer's unique caregiving needs.
  •  
9.
  • Andersson, Stefan, et al. (författare)
  • The use of information and communication technologies to support working carers of older people : a qualitative secondary analysis
  • 2016
  • Ingår i: International Journal of Older People Nursing. - : John Wiley & Sons. - 1748-3735 .- 1748-3743. ; 11:1, s. 32-43
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND:Family care support services have mainly focused on older spousal carers of older people and have largely overlooked working carers, whom combine paid work with informal/family care responsibilities. Recently, however, information and communication technology (ICT) systems have been identified as a potentially flexible way of supporting working carers.AIM:The aim of this study was to describe nursing and support staff's experiences of using ICT for information, e-learning and support of working carers of older people.DESIGN:The study employed a descriptive, qualitative approach conducting a qualitative secondary analysis of two original data sets. In total, seventeen professional staff members from two municipal family carer support units in Sweden that had implemented ICTs were interviewed using a semi-structured interview guide consisting of open-ended questions.METHOD:Two data sets were merged using latent qualitative content analysis.FINDINGS:Secondary analysis produced three subthemes and an overall theme, a virtual road as a carriageway for the support of working carers, consisting of both enabling and hindering aspects in family support. This theme provides access points in both directions and is based on caring instruments that enable nursing staff's support role. The staff's sustainability and ability to support is influenced by caring opportunities and barriers.CONCLUSIONS:The findings suggest the ICTs to be flexible structures that provided nursing staff with a means and method to support working carers of older people. To overcome barriers to its use, measures to optimise support for working carers and the older person are needed.IMPLICATIONS FOR PRACTICE:The use of ICTs provides nurses with a means to offer support to working carers of older people and enables carers to be informed, to learn and to share their burdens with others when caring for an older family member.
  •  
10.
  • Andersson, Stefan, et al. (författare)
  • Valued and received forms of support among Swedish working carers of older people : a descriptive study with focus on ICT-mediated support
  • 2019
  • Ingår i: Technology and Disability. - : IOS Press. - 1055-4181 .- 1878-643X. ; 31:4, s. 189-202
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND: Working family carers are an important resource for the care of older people but can experience negativepressures without support.OBJECTIVE: This study examined the perceived value of forms of support and the level of receipt of valued forms of supportamong Swedish working carers, with a focus on information and communication technology (ICT)-mediated support.METHODS: A convenience sample (N = 129) of working carers caring for an older (> 65 years) relative completed a webbasedquestionnaire that addressed: caring characteristics; work-care conflict; and valued and received forms of support.RESULTS: Overall non-ICT forms of support were the most highly valued, while receipt of valued support was low: on averageonly 16.9% of participants who valued ICT-mediated forms of support received such support, while the figure was only slightlyhigher (23.4%) for non-ICT forms of support. Higher levels of work-care conflict were associated with higher perceived value ofsupport for 13 out of fourteen forms of support.CONCLUSIONS: The findings suggest that ICT-mediated and non-ICT forms of support should be regarded as complementary,while the low level of receipt of valued forms of support could indicate high levels of unmet need in working carers. Implicationsfor further research and policy on working carers are considered.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 215
Typ av publikation
tidskriftsartikel (96)
rapport (52)
konferensbidrag (36)
bokkapitel (16)
doktorsavhandling (5)
forskningsöversikt (5)
visa fler...
annan publikation (3)
samlingsverk (redaktörskap) (1)
bok (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (121)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (83)
populärvet., debatt m.m. (11)
Författare/redaktör
Hanson, Elizabeth, 1 ... (104)
Hanson, Elizabeth (95)
Magnusson, Lennart (56)
Magnusson, Lennart, ... (45)
Santini, Sara (19)
Andréasson, Frida (18)
visa fler...
Hlebec, Valentina (18)
Andersson, Stefan (16)
Socci, Marco (16)
Lamura, Giovanni (15)
Boccaletti, Licia (15)
Sennemark, Eva (15)
Lewis, Feylyn (13)
Leu, Agnes (13)
Hoefman, Renske (12)
Casu, Giulia (11)
Iwarsson, Susanne (10)
Barbabella, Francesc ... (10)
D’Amen, Barbara (10)
Johansson, Pauline, ... (9)
Brolin, Rosita, 1958 ... (9)
Becker, Saul (9)
Magnusson, Lennart, ... (9)
Poli, Arianna (7)
Papa, Roberta (7)
Efthymiou, Areti (7)
Phelps, Daniel (7)
Guggiari, Elena (7)
Jönson, Håkan (6)
Järkestig Berggren, ... (6)
Bergman, Ann-Sofie, ... (6)
Johansson, Maria (5)
Edberg, Anna-Karin (5)
Lancioni, Cristina (5)
Salzmann, Benjamin (5)
Barbabella, Francesc ... (5)
de Jong, Nynke (5)
Svensson, Paul (5)
McKee, Kevin, 1961- (4)
Döhner, Hanneli (4)
Di Rosa, Mirko (4)
Ekman, Björn (4)
Chiatti, Carlos (4)
Barbabella, Francesc ... (4)
Bolko, Irena (4)
Wirth, Alexandra (4)
Dahlin-Ivanoff, Synn ... (4)
Holmerova, Iva (4)
Ducharme, Francine (4)
Lévesque, Louise (4)
visa färre...
Lärosäte
Linnéuniversitetet (175)
Högskolan i Borås (26)
Lunds universitet (23)
Linköpings universitet (18)
Uppsala universitet (13)
Karolinska Institutet (9)
visa fler...
Göteborgs universitet (8)
Högskolan Dalarna (5)
Stockholms universitet (3)
Umeå universitet (2)
Mälardalens universitet (2)
Chalmers tekniska högskola (2)
Marie Cederschiöld högskola (2)
Högskolan Kristianstad (1)
Kungliga Tekniska Högskolan (1)
Högskolan i Halmstad (1)
Örebro universitet (1)
Jönköping University (1)
Mittuniversitetet (1)
Röda Korsets Högskola (1)
visa färre...
Språk
Engelska (159)
Svenska (53)
Franska (3)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (181)
Samhällsvetenskap (37)
Naturvetenskap (8)
Humaniora (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy