| 1. |
|
|
| 2. |
- Hansson, Per, 1944-, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljön i samfunden ifrågasatt
- 2014
-
Ingår i: Svensk kyrkotidning. - 0346-2153. ; 110:10, s. 299-301
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Warg, Lars-Erik, et al.
(författare)
-
Christian Denominations in Central Sweden: sick leave, work enviornment and ill-health
- 2011
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Results in research and statistics in Sweden strongly suggest that the work environment in christian churches could be improved. Fuzzy leadership, in-built structural conflicts and inadequate internal communication are apparent. This study takes its departure from this and examines the work environment in four different christian denominations in central Sweden. The specific aim is to study the reasons behind long term sick leave in order to provide preventive measures to avoid ill-health. The study will be conducted in three phases. In Phase I, data from Statistics Sweden will be compared to information from self-administered questionnares. In Phase II, a questionnaire on psychosocial work environment and health will be distributed to all those employed in the four denominations. In Phase III, interviews with church staff, politicians, trade unions and health workers will be conducted. By integrating all the data, ways to improve the work environment for those employed will be presented.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Warg, Lars-Erik, et al.
(författare)
-
”KYRKAN ÄR NOG EN LITE SPECIELL ARBETSPLATS” Arbetsmiljö, ohälsa, sjukskrivning i fyra kristna samfund : Slutrapport till AFA Försäkring angående projektet ”Religiösa samfund i DUSTLänen:Sjukfrånvaro, arbetsmiljö och ohälsa”, mars 2013. Dnr 100020
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar material från empiriska undersökningar med fokus påarbetsmiljön inom fyra kristna samfund, Svenska kyrkan, Svenska missionskyrkan,Svenska baptistsamfundet och Pingströrelsen. Samfunden låg i Sörmlands län,Västmanlands län, Värmlands län samt Örebro län (DUST‐länen). I FAS I jämfördes desamfundsanställda i DUST‐länen med en grupp ur den arbetande befolkningen i sammalän med avseende på långtidssjukskrivningar. De samfundsanställda uppvisade intehögre eller annorlunda siffror rörande långtidssjukskrivningar, än den arbetandebefolkningen under perioden 2001 – 2009. I FAS II distribuerades en arbetsmiljöenkättill samtliga samfundsanställda inom DUST‐länen, totalt 3 436 anställda (svarsfrekvens61 %). De samfundsanställda uppvisade i jämförelser med en referensgrupp (2 010personer i de nordiska länderna), överlag inte någon annorlunda eller speciellt dåligarbetsmiljö. När vi analyserade de samfundsanställda inbördes om deras värderingarskilde sig från församlingens erhöll vi dock skillnader. Stora värderingsskillnadersignalerade en sämre upplevd arbetsmiljö och även fler långtidssjukskrivningar. Fördem som angav värderingsskillnader noteras överrisker (oddskvoter) för flera avfrågorna i intervallet 4,12 – 5,19 vilket inom arbetsmiljöforskningen anses som myckethöga överrisker. I FAS III intervjuades samfundsanställda samt personer med kunskapom samfundsarbete. Bilden som tecknades var att ledarfunktionen var viktig för enfungerande bra arbetsmiljö. Intervjupersonerna önskade en snabb handläggning avarbetsmiljöproblem, man var dock inte alltid övertygad om att samfunden hadekunskap/verktyg att identifiera problem eller att åtgärda dessa. I rapportenrekommenderas att samfunden följer Arbetsmiljölagen och det systematiskaarbetsmiljöarbete som finns för att hjälpa arbetsplatser att själva övervaka, identifieraoch åtgärda arbetsmiljöproblem. Mer forskning om betydelsen av värderingsskillnaderoch arbetsmiljö efterlyses.
|
|
| 6. |
- Hansson, Ann-Sophie, 1949-
(författare)
-
Coachning som rehabiliteringsmetod
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Av de 100 deltagare, 74 kvinnor och 26 män, som inkluderades i projektet har 86 avslutat coachprogrammet. Av dem har 69 personer (80 %) vid 12 månaders uppföljningen minskat sin sjukskrivningsgrad och återgått helt eller delvis i arbete. I referensgruppen var det 78 % som minskat sin sjukskrivningsgrad. Det var 21 personer (24 %) som var fortsatt sjukskrivna på 100 % vid coachningens avslut, och efter 12 månader var det 16 personer (19 %). I referensgruppen var motsvarande siffror 30 respektive 22 %. Alltså något större andel sjukskrivna i referensgruppen både efter 6 och 12 månader. Samtidigt var det fler helt ”friska” i referensgruppen efter 12 månader, 68 % jämfört med coachgruppen där det bara var 63 %. Totalt är det ett bortfall på 14 personer av olika skäl. Resultatet av självskattade variabler som allmän hälsa, depressionsdjup, utmattningssyndrom, ångest och hälsorelaterad livskvalitet som vid start lång sämre till än riktvärdena förbättrades markant både vid 6 och 12 månaders mätningar till att ligga bättre än riktvärdena. Det indikerar att deltagarnas psykiska hälsa kontinuerligt förbättrats under projektet gång. En majoritet av de 86 deltagarna anger att coachningen inneburit en stor positiv förändring både vad gäller arbetsåtergång och livskvalitet. Den hälsoekonomiska rapporten visar att: samhällsbesparingarna är 80 tkr/ person jämfört med referensgruppen ca 74 tkr/person. Den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades signifikant.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hansson, Ann-Sophie, 1949-
(författare)
-
Determinants of Individual and Organizational Health in Human Service Professions
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The psychosocial work environment in human service organizations is in many respects rewarding from the aspect of human interaction. However, it has also been described in several research reports as demanding and stressful both physically and mentally, resulting in a negative impact on employee health and a high degree of sickness absence. From a public health perspective it is important to focus on determinants of health in occupational groups that are characterized by caring and human relations. This thesis aims at identifying determinants of individual and organizational health in human service professions from a multifactorial perspective. Based on both cross-sectional and longitudinal data, four studies of various aspects of psychosocial work exposures are carried out. Study I, an explorative and qualitative study, examines determinants of the psychosocial work environment in the Church of Sweden. Study II consists of a retrospective, randomized study assessing effects of goal clarity work on organizational well-being in the Church. Study III examines exposures resulting in stress-related sick leave among elderly care employees. Study IV is a longitudinal study that assesses effects of organizational change on health and sickness absence among elderly care employees. The results show some positive experiences, despite overall demanding work conditions within both of the studied professions. In the Church (Paper I), experiences of freedom and influence at work and the Christian values tend be factors with modifying effect on health. Four patterns are identified for negative health impact; these include unclear organization, a sense of being different, stressful work and destructive communication style. Effects of goal clarity work (Paper II) indicate an overall positive impact on organizational well-being. In elderly care (Paper III), the results suggest, in general, a positive work climate and high effectiveness. Work related exhaustion was significantly higher among employees with stress related sickness absence. Factors of risk for being absent due to stress are approximately three times higher among employees dissatisfied with both their work and their social situations. Finally, measuring effects of organizational change (Paper IV), the results reveal evidence of unchanged self-rated health (SRH), work satisfaction and work exhaustion after reorganization. However, sickness absence increased across time and there is an indication of impaired levels of the anabolic hormone DHEA-S among those individuals affected by the reorganization. The results point to a challenge for further research on the interplay between perceived stressors, resources available, biological stress markers and health in order to find adequate measures for improvements in psychosocial work environment in human service professions.
|
|
| 9. |
- Hansson, Ann-Sophie, 1949-, et al.
(författare)
-
Restart - Return To Work After Long-tem Sickness Absence From Work : A Quasi-experimental Study
- 2010
-
Ingår i: WebmedCentral REHABILITATION. - 2046-1690. ; 1:12, s. WMC001209-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: People with long-term sickness absence due to diffuse health problems are difficult to rehabilitate back to work. In this quasi-experimental study 48 individuals with time-limited sickness benefit were recruited to a return to work (RTW) project. The intervention group (30) participated in a 12-month programme based on a cognitive approach with the aim of strengthening the individuals’ self-esteem and empowerment. The reference group (18) received rehabilitation as usual. Methods: Evaluation methods used for the study group were self-reported questionnaires at baseline, before intervention and at follow-up after 1 year. Results: One year after the intervention 27% had returned to full or part-time work and yet another 10% were in work training and 13% in rehabilitation/treatment with an optimistic back to work prognosis. In the reference group only 1 person had partially (25%) returned to work. Subjectively rated health (SRH) and sleep quality improved following the intervention. MADRS scores decreased during the year for the intervention group. The results support the idea that return to work is an important contributor to better self-perceived mental health for people who have been outside the labour market for a long time. Conclusion: The project shows that long-term sickness absence due to diffuse and subjective health problems is not a permanent condition even in participants with substantial work absences periods. In addition, the importance of structured co-operation between the authorities and the project leaders is supported by previous research.
|
|
| 10. |
- Hansson, Ann-Sophie, 1949-
(författare)
-
Tvåårsuppföljning av coachprojektet
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tvåårsuppföljningen av coachprojektet visar, enligt vår bedömning, på en god stabilitet både vad gäller deltagarnas minskade sjukskrivning och upplevda psykiska hälsa. De flesta (80 %) har alltså inte bara återfått arbetsförmågan helt eller delvis, utan av de som intervjuats upplever många också en förbättrad livskvalitet. De intervjuade (42), är samtliga mycket nöjda med sitt deltagande i projektet, och anger att de fått verktyg för att hantera sin situation i framtiden. Vi menar att hållbarheten vad gäller sjukskrivning och hälsa är god. Sjukskrivningsdata för den grupp vi använt som referensgrupp har också analyserats efter två år och resultatet för sjukskrivningar visar på icke signifikanta resultat för båda grupperna. Samtidigt är det fler sjukskrivna (procentuellt sett) i referensgruppen jämfört med coachgruppen.
|
|
