| 1. |
- Osvalder, Anna-Lisa, 1961, et al.
(författare)
-
Older Children’s Sitting Postures, Behaviour and Comfort Experience during Ride – A Comparison between an Integrated Booster Cushion and a High-Back Booster
- 2013
-
Ingår i: Proceedings 2013 IRCOBI Conference, 11-13 September, Gothenburg, Sweden. - 2235-3151. ; , s. 882-885
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Sitting postures and comfort experience were analysed from six children aged 7-9 (131-145 cm) seated on an Integrated Booster Cushion (IBC) and a high-back Booster (hbB) during 1 hour on-road drives respectively. Data was collected from video recordings, questionnaires and interviews. When seated on the IBC the most frequent posture was with the entire back and shoulders against the backrest and the head upright. On the hbB, the shoulders were seldom against the backrest. The most frequent lateral sitting posture for both boosters was upright with the seat belt in contact with the neck or mid-shoulder. Moderate and extreme forward and lateral postures occurred occasionally. A positive attitude was found towards the IBC due to possibilities to move freely, the soft seat cushion and the absence of torso supports, but the short seat cushion created some inconvenience. The hbB was perceived hard, created a locked-in feeling and felt unpleasant due to movements when changing postures. The combination of objective and subjective measures provided valuable information regarding children’s sitting behaviour. It is obvious that children do not always sit as in crash tests. Their activities and perceived discomfort influenced the selection of sitting posture and seat belt positions.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Averfalk, Helge, 1988-, et al.
(författare)
-
Klimatgaser i Halland – en målinriktad analys med framtidsperspektiv
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten innehåller en analys av utsläppen av de sex klimatgaserna i Halland mellan 1990 och 2011, en skattning vad som kommer att genomföras till 2020 och förslag till åtgärder för att kunna leverera utsläppsreduktioner efter 2020. Resultaten visar att de halländska utsläppen har minskat med 20 procent sedan 1990, målet om 27 procent lägre utsläpp till 2020 kommer troligen att uppnås, transporter och jordbruk måste kunna leverera utsläppsreduktioner efter 2020, regionala plan- och styrdokument måste i större utsträckning kunna kvantifiera framtida utsläppsreduktioner samt att det behövs ett regionalt kompetenscenter i Halland för att länet ska kunna leverera utsläppsreduktioner i framtiden.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Maija, et al.
(författare)
-
Sedentary behavior as a potential risk factor for depression among 70-year-olds
- 2020
-
Ingår i: Journal of Affective Disorders. - : Elsevier. - 0165-0327 .- 1573-2517. ; 263, s. 605-608
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Sedentary behavior has previously been associated with the risk of depression. In addition, older adults have been proven to be more sedentary and more depressed than other age groups. However, studies using objective measures of sedentary behavior and taking physical activity into account are lacking. Thus, the purpose of this population-based study was to examine how total sedentary time and length of sedentary bouts were associated with the risk of depression among 70-year-olds.Methods: The present study used data from the Healthy Ageing Initiative (n = 3,633), an ongoing cross-sectional research project in Umeå, Sweden. Sedentary behavior was measured objectively with the ActiGraph GT3X+ accelerometer, and depression was measured with the Geriatric Depression Scale. Several covariates, including physical activity, were included in logistic regression analyses.Results: Results from two hierarchical logistic regression models showed that a greater percentage of the day spent sedentary [odds ratio (OR) = 1.031, p = 0.010] and longer average length of sedentary bouts (OR = 1.116, p = 0.045) increased the risk of depression.Limitations: Limitations include of possible underrepresentation of severely depressed participants, and possible observer effects.Conclusions: The present study verified the relationship between sedentary behavior and depression and provides new information about the risks associated with increased length of sedentary bouts. These findings may be important to consider in the development of future recommendations for the prevention of depression among older adults.
|
|
| 5. |
- Hansson, Anna, 1984-, et al.
(författare)
-
Biogas production in the industrial symbiosis context – facilitating collaboration through digitalization
- 2024
-
Ingår i: 5THCESUST2024: 5TH SYMPOSIUM ON CIRCULAR ECONOMY AND SUSTAINABILITY.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Improving sustainability performance and adapting to circular economy principles in operational business strategies are becoming increasingly prioritized. In this pursuit, the concept of industrial symbiosis (IS) has become increasingly relevant. IS represents a collaborative approach where the interplay of material, residual waste, energy, and infrastructure exchanges aims to yield not only economic and environmental advantages for the participating companies but also substantial societal benefits by using resources more efficiently. Biogas production is such an example, it can reduce greenhouse gas emissions since it can produce heat and electricity, replace renewable fuel for vehicles, or be used as input material for industrial use. The digestate from biogas production can also be used as an effective agricultural fertilizer to replace chemical fertilizers which are produced using fossil energy.Digital tools and platforms in IS can be used to different extent depending on businesses levels of digital maturity (the extent to which businesses adapt to ongoing digital change and integrate digitalization). Digital tools and platforms hold a central role for developing various advantages in biogas-based IS, but since the digital maturity for IS focusing on biogas production is uncertain, the current efficiency obtained by tools and platforms is unknown. Therefore, through semi-structured interviews and study visits, this study assesses stakeholder collaboration and use of digital tools at five IS sites with biogas production in Sweden. It explores (i) current digital maturity and collaboration characteristics amongst established biogas-based IS, and (ii) needs amongst stakeholders for development of digital tools and platforms to promote digital maturity, monitoring, collaboration, and knowledge exchange in current and future IS structures.Preliminary results of the on-going study show that the use of digital tools varies depending on the character and size of resource flows that are included in the collaboration, and due to the internal digital maturity of the involved companies. In general, the use of digital tools for stakeholder interaction is on low or medium level, in which manual handling is required and little is automated. This complies with the sites being relatively small, and the number of stakeholders involved are relatively few. Moreover, the preliminary results show that the interest of future development of digital tools is found to be related to business development and expanded market opportunities through diversified raw material use, increased production, and new distribution channels. In addition, a demand of digital platforms for exchange of experience and competence supply has been identified.
|
|
| 6. |
- Hansson, Anna, 1984-, et al.
(författare)
-
Bra kontakter kan bli bättre : Utvärdering av kontakter mellan brukare, handläggare och politiker inom miljö- och hälsoskyddsarbetet i Hallands län och Borås stad
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att få återkoppling från de som berörs av miljö- och hälsoskyddstillsyn och rådgivning, det vill säga brukarna, är viktigt i det ständiga förbättringsarbetet. Denna studie ”Bra kontakter kan bli bättre” handlar därför om hur mötet mellan myndighet (handläggare och nämndledamöter) och brukare kan utvärderas på bästa sätt. Studien fokuserar på miljö- och hälsoskyddstillsynen av två olika grupper av brukare: verksamhetsutövare med enskilda avlopp (som ofta är privata fastighetsägare) och verksamhetsutövare inom livsmedel (som ofta är företagare), i Hallands län samt i Borås stad.Studien tog utgångspunkt i metoden grundad teori där resultatet tas fram och valideras i en process där framväxande faktorer testas i datamaterialet, för att sedan modifieras och testas igen. I denna studie innebar detta en analys av fritextsvar från över 500 tidigare utskickade enkäter, gruppintervjuer med totalt 17 tjänstemän och närmare 30 nämndledamöter samt 23 intervjuer med brukare varav 8 innebar längre samtal vid platsbesök. Analysarbetet fortgick tills faktorerna var kompletta och mättnad uppstod, dvs. inga nya aspekter som ändrade faktorerna kom fram.Av analyserna framgår att brukare, handläggare och nämndledamöter har en gemensam syn på vilka faktorer som är viktiga i miljö- och hälsoskyddsarbetet, även om de olika rollerna ibland leder till delvis olika tolkningar av vad dessa innebär. Brukare, handläggare och nämndledamöter är överens om att brukaren har rätt Att bli rättvist behandlad med korrekt bemötande på jämlik nivå och med hänsyn tagen till omständigheterna kring den egna verksamheten. Det är också viktigt som brukare Att få stöd, men det kan vara svårt för handläggaren i sin dubbla roll som rådgivare och inspektör. Både brukare och handläggare upplevde att dialog är nyckeln till god kommunikation, ur brukarnas synpunkt uttryckt som Att bli lyssnad på. Att få kontakt och besked, gärna muntligt, under arbetets gång är centralt. Kontakt med samma handläggare ger möjlighet till Att få kontinuitet, men likartad handläggning oavsett handläggare är viktigast. De avgifter som brukarna betalar för miljö- och hälsoskyddstillsynen upplevdes ibland, av både brukare och handläggare, som svårmotiverade. Upplevelsen Att få valuta för pengarna kan ökas med ökad samsyn av vad miljö- och hälsoskyddstillsyn innebär.Resultatet gav också en bild av vad brukare, handläggare och nämndledamöter efterfrågar av utvärderingar kopplade till miljö- och hälsoskyddskontorens arbete. Brukarnas motiv är möjligheten att få uttrycka en åsikt och påverka tillsynsarbetet. Handläggare och nämndledamöter vill kunna använda utvärderingar för att få svar på vad brukarna tycker om tillsynsarbetet och deras bemötande. De vill att resultaten från utvärderingar värderas och leder till kunskap om vad som kan förbättras så att förbättringsåtgärder sätts in där de blir som mest effektiva. En utvärdering ska ge klara svar och förhoppningsvis leda till samsyn mellan olika handläggare och nämndledamöter samt mellan olika kommuner.Resultatet som identifierades i studien handlar mycket om kommunikation och behovet av ömsesidig förståelse mellan parterna. Att arbeta för en gemensam samsyn av vad miljö- och hälsoskyddsarbete innebär skulle kunna vara en väg att ytterligare förbättra kontakterna. Svårigheter som uppstår kan bero på att brukare, handläggare och nämndledamöter har olika målbild. Utifrån vad som framkommit i studien och tidigare erfarenheter ger vi ett förslag på hur framtida utvärderingar kan utformas. Förslaget ska ses som ett diskussionsunderlag, snarare än ett färdigt förslag.- Syftet med utvärderingen och hur resultatet ska användas klargörs gemensamt av handläggare och nämndledamöter.- En övergripande enkät, där det finns möjlighet att följa arbetet över åren och att jämföra kommuner, gärna nationellt, skickas ut även i fortsättningen. Resurser läggs på att få in så många svar som möjligt och att analysera resultaten.- Mer detaljerad kunskap om brukarnas upplevelse av miljö- och hälsoskyddsarbetet studeras i samband med utvärdering av själva verksamheten.- I utvärdering av en riktad satsning, eller av ett delområde inom den löpande verksamheten, utifrån de kriterier som respektive kommun använder, t.ex. nyckeltal för miljönytta eller kvalitetsmätningar, bör utvärdering av brukarnas upplevelse ingå och belysas av handläggare och nämndledamöter.- Utvärderingen bör göras av utredare utanför miljö- och hälsoskyddskontoren med kunskap om utvärderingar, t.ex. av kommunens utredningsavdelning eller av en fristående konsult.- Resultatet av utvärderingen, dvs. utvärdering av verksamhet där även brukare, handläggare och nämnledamöters synpunkter synliggörs, återkopplas till brukare som har ärenden inom det studerade ärendeområdet.- Utvärderingen ger nämndledamöter ökad kunskap om verksamheten och om hur brukare och handläggare uppfattar den.- Utvärderingen ger handläggare återkoppling på sitt arbete och en bas för det fortsatta förbättringsarbetet.- Utvärderingen ger brukarna möjlighet att se hur deras perspektiv beaktas och öka sin förståelse för miljö- och hälsoskyddsarbetet.
|
|
| 7. |
- Hansson, Anna, 1984-, et al.
(författare)
-
Drivers and Barriers for Initiating the Business Model Innovation Process for Sustainability Based on Ecosystem Services
- 2022
-
Ingår i: Proceedings of the 7th International Conference on New Business Models. - Rome : LUMSA University. - 9791221011883 ; , s. 253-256
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The agricultural sector has a critical role in creating social and environmental value from natural resources in addition to its traditional role of creating economic value through food production. In fulfilling this dual role, the agricultural sector faces what is often viewed as competing pressures: to operate financially profitable businesses and to create, maintain and benefit from ecosystem services (ES) in their operations. ES, such as food production, climate regulation, and water management, are benefits ecological systems provide humans and that are critical to the function of life-support systems on earth (Costanza et al., 1997).Previous research shows that agricultural businesses associate maintenance of sustainability-oriented ES (other than those connected to food production such as climate regulation and water purification) with increased costs connected to their preservation, and uncertain incomes due to their intangibility and long-termism (Bocken and Geradts, 2019; Hansson et al., 2012; Smith and Sullivan, 2014). As a result, drivers, barriers, and changes in the external environment greatly shape business strategies and decisions on activities for creating, delivering, and capturing sustainable value (Kaplan, 2011; Teece, 2010; Yang et al., 2019). Moreover, the understanding of such moderating factors is especially important for realising sustainable business activities that require radical changes in current business models (BMs) (Lütz and Bastian, 2002; Bocken and Geradts, 2019). A BM describes the business logic of a company i.e., how economic value is created, captured, and delivered (e.g., Teece, 2010; Zott and Amit, 2007). It can be used to describe and implement a company’s current and future plans for financial success through producing, marketing, and selling sustainable goods and services (Karlsson et al., 2018).Sustainability-oriented BM changes can be realized via a business model innovation process for sustainability (BMIpfS) that builds on a systematic and holistic mindset of the involved actors (Stubbs and Cocklin, 2008; Zott and Amit, 2010). The BMIpfS requires businesses to make strategic decisions related to market, customers, and value propositions for optimizing social and environmental value creation (Bocken et al., 2014; Schaltegger et al., 2016). The BMIpfS can thus be crucial for driving the development of sustainable BMs (Karlsson et al., 2018) for agricultural businesses in which the creation and processing of ES are important elements. Through BM changes supported by the BMIpfS, inclusion of ES previously not captured by BMs could become a sustainable value-creating activity for agricultural businesses and their stakeholders (e.g., customers, suppliers, and retailers) by creating financial value from ES while simultaneously preserving the ecosystems.Thus, the aim of this study is to further the understanding of drivers and barriers, as perceived by agricultural business managers, for initiating the BMIpfS based on the inclusion of sustainability-oriented ES. The study uses qualitative thematic content analysis (Graneheim and Lundman, 2004) to analyse the data of perceived drivers and barriers to the initiation of the BMIpfS as they are revealed in semi-structured interviews by ten agricultural business managers operating farms in southern Sweden.The results show that business managers’ main business concerns were based on financial considerations that acted as either drivers or barriers for the initiation of the BMIpfS depending on whether the managers viewed the inclusion of sustainability-oriented ES as business risks or as opportunities. The drivers reported by the managers were based on the core idea of realising and taking advantage of business opportunities, both on a short-term and a long-term basis, in connection to the uncaptured value inclusion of sustainability-oriented ES in BMs can offer. The managers were also driven by their belief that sustainable value creation is a business responsibility in relation to stakeholders and the global population in which challenges to food supplies play an important part. The drivers included the idea that a breaking point may arrive when profit cannot be sustained and a new balance between shareholder and stakeholder value is needed. To proactively avoid such breaking points, they viewed value creation and capture of sustainability-oriented ES as an important part of sustainable farming systems. The barriers identified revealed that the business managers’ main concern was the financial risks associated with the sometimes substantial changes to current farming systems required to include sustainability-oriented ES. They were concerned with how these changes would affect their long-term profit, especially the impact on their revenue streams. This was emphasised by their low tolerance for uncertainty when making decisions about business changes, especially because they thought the proposed changes were antithetical to their traditional value-creating activities and their self-perception of what it means to be a food producer. Unclear benefits from meeting sustainability targets added to their doubts.On a general level, this study contributes to the business model innovation literature by identifying drivers and barriers that moderates the initiation of the BMIpfS. It complements previous research regarding the connection between individual, sustainability concerns and organisational values in a BM change process (Bansal 2003; Rauter et al., 2017). Through the contributions of this study, the needs connected to sustainable BM change amongst agricultural business managers can be better understood and met as the managers acknowledge the importance of long-term, sustainable social and environmental value creation, while addressing their grave doubts about the profitability of activities associated with the initiation of the BMIpfS based on to the inclusion of sustainability-oriented ES. The managers would benefit from taking a more proactive, long-term approach to business model changes for sustainability and from acquiring more knowledge about market demand for sustainability-oriented ES. Support is needed by one or several actors that can facilitate (clarify, motivate, and practically assist) change and improve the turning of profits based on sustainable value creation (Kundrupi et al., 2021). The results could also be important for policy makers in the development of agricultural support systems and programmes. These, in turn, can benefit the implementation of sustainability-oriented BM changes that can play a crucial role in preservation of natural ecosystems.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hansson, Anna, 1984-, et al.
(författare)
-
LEVA mellersta Halland – utveckling av åtgärdssamordning för jordbruket i Falkenbergs, Halmstads och Varbergs kommuner
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningSom ett led i att minska övergödningen av sjöar, vattendrag och havsmiljön har Havs- och vattenmyndigheten på uppdrag av regeringen initierat projektet ”LEVA - Lokalt engagemang för vatten” som fördelas över 20 olika pilotprojekt inom vattenvårdsarbetet i Sverige. Ett av dessa pilotprojekt (LEVA mellersta Halland – utveckling av åtgärdssamordning för jordbruket i Falkenbergs, Halmstads och Varbergs kommuner) redovisas här och är ett samverkansprojekt mellan Falkenbergs, Halmstads och Varbergs kommuner, Högskolan i Halmstad och LRF Halland.Baserat på tidigare erfarenhet av vattenvårdsarbete på landsbygden har fokus för projektet varit att utreda hur nya arbetssätt via åtgärdssamordning kan stimulera till fler åtgärder inom jordbruket för att minska näringsläckage till sjöar och vattendrag. Åtgärdssamordnare anställdes inom projektet med förhoppning om att de skulle kunna fylla en funktion som saknats inom vattenvårdsarbetet. En funktion som innebar att knyta samman markägarnas möjligheter till och behov av åtgärder på sin marker med myndigheternas mål om att uppnå god ekologisk status för vattendragen genom att bedriva myndighetsarbete och tillsyn. Syftet med projektet har varit att identifiera hur åtgärdsplanering kan stärkas och vad som behövs för att fler åtgärder ska kunna genomföras. Utefter åtgärdssamordnarnas arbete har processer och arbetsmetoder dokumenteras och analyserats i ett följeforskningsprojekt med mål att identifiera framgångsfaktorer för ett effektivt åtgärdsarbete. Vidare har mål för projektet varit att utveckla en ökad förståelse för ett framgångsrikt åtgärdsarbete för att motverka övergödning, ge nya kunskapsunderlag för politik och förvaltning, förstärka samverkan om havs- och vattenmiljö, öka kunskapen om övergödningsproblematik och kostnadseffektiva åtgärder bland markägare samt höja kompetensen hos projektets deltagare och intressenter om vattenfrågornas betydelse för en hållbar landsbygdsutveckling. Projektet sammanfattar praktiska erfarenheter av åtgärdssamordning, markägarnas upplevelse av vattenvårdsarbete samt projektdeltagarnas upplevelser av projektets utveckling genom flera olika delstudier. Dessa inbegriper rapportering av projektets struktur, olika aktiviteter som åtgärdssamordnarna genomfört, provtagning inom pilotområdena, enkätstudier samt intervjustudier med markägare och projektdeltagare. Åtgärdssamordnarnas arbete och rapporteringar under projektets gång samt de delstudier som genomförts inom följeforskningen har gett en samlad och utvecklad bild av hur vattenvårdsarbetet och dess samordning kan stärkas så att fler åtgärder kan genomföras. Utefter detta har framgångsfaktorer för ett effektivt åtgärdsarbete tagits fram. Framgångsfaktorerna fokuserar på den organisatoriska nivån av åtgärdssamordningen med målsättning att vara applicerbara för åtgärdsarbete inom olika typer av avrinningsområden med olika fokus och förutsättningar. Totalt har sex framgångsfaktorer identifierats och delats in i tre kategorier som belyser och nyanserar vikten av organisering av åtgärdssamordning (Åtgärdssamordning i team och Tydliggörande av roller och strukturer), stöd för åtgärdssamordning (Samverkan med andra aktörer och grupper samt Nätverk mellan åtgärdssamordnare) och genomförande av åtgärdssamordning (Samordning från idé till åtgärd och Behovsanpassat arbetssätt). Utefter framgångsfaktorerna och den omfattande erfarenhetsgenerering och kunskapsinsamling som föregått dessa, visar projektet att fortsatt utveckling av ett lyckat vattenvårdsarbete genom åtgärdssamordning främst bör fokusera på att: Skapa långsiktighet i vattenvårdsarbetetInförandet av åtgärdssamordnare kan säkerställa en kontinuitet inom vattenvårdsarbetet som saknas när de flesta projekt drivs med hjälp av konsulter, Kan åtgärdssamordnarna dessutom arbeta i team och/eller i nätverk med andra åtgärdssamordnare skapas en mer robust organisation som bibehåller kunskaperna och möjliggör utveckling av rollen. Genom åtgärdssamordnare som arbetar långsiktigt med överbryggande frågor byggs nya former av kompetenser upp som gränsar både till expertisen hos konsulterna och myndighetsuppdraget hos tjänstemännen. Främja ett flexibelt arbetssättAtt fortsatt låta åtgärdssamordnarrollen vara fri från myndighetsutövning, även om den kan vara kopplad till myndigheten, säkerställer att det framgångsrika, behovsanpassade arbetssättet bibehålls. Detta arbetssätt tillåter åtgärdssamordnarna att arbeta motiverande, ge praktisk hjälp med ansökningar och åtgärder samt att vara en mer neutral länk mellan myndighet och markägare, något som undanröjer flera hinder i vattenvårdsarbetet så att åtgärder kan genomföras. Underlätta organisationsstrukturen för åtgärdssamordningVid en långsiktig planering av åtgärdssamordningen är det gynnsamt för de organisationer där åtgärdssamordningen ska vara placerad att erhålla förslag på ramar för en organisationsstruktur som kan underlätta arbetet, särskilt gällande praktiska frågor kring anställning och ansvarsfördelning, Det är viktigt för åtgärdssamordnarnas trygghet och legitimitet att det finns en ytterst ansvarig samt en tydlig uppdragsgivare och uppdragsbeskrivning. Det öppna förhållningssättet kring åtgärdssamordningen som LEVA-projektet haft i denna satsning ger en värdefull lokalförankring men skapar också behov hos åtgärdssamordnarna av att ha en samlad kompetens- eller referensgrupp som stöd i sitt arbete för att redan initialt ha tillgång till ett lokalt nätverk för de aktuella frågorna. Bilda nätverk för åtgärdssamordning och etablera en kunskapsbankÅtgärdssamordnarnas arbete kan underlättas genom att etablera nätverksstrukturer för informationssamling och kontaktskapande. En interaktiv plattform som utgör både kunskapsbank och möjliggör möten skulle kunna bidra till att erfarenheter och arbetssätt lättare sprids mellan åtgärdssamordnare och att de kontinuerligt dokumenteras. En sådan plattform skulle också kunna tillgängliggöras för markägare som på så sätt lättare skulle få tillgång till kunskap och kontakt med åtgärdssamordnarna. Ett sådant nätverk kan även underlätta för nya åtgärdssamordnare, användas för gemensamma utbildningsinsatser och informationsspridning samt ge en samlad bild av det svenska åtgärdsarbetet för vatten i en internationell kontext.
|
|
| 10. |
- Hansson, Anna M., 1984-, et al.
(författare)
-
Barriers and drivers for sustainable business model innovation based on a radical farmland change scenario
- 2023
-
Ingår i: Environment, Development and Sustainability. - Dordrecht : Springer. - 1387-585X .- 1573-2975. ; 25:8, s. 8083-8106
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The agricultural sector has a critical role in creating social and environmental value of natural resources in addition to its traditional role of creating economic value by supplying food to the ever-increasing world population. In fulfilling this dual role, the agricultural sector often faces competing pressures: to operate financially profitable businesses and to create, maintain, and benefit from ecosystem services (ES) in their operations. This paper analyses these pressures in an examination of drivers and barriers to the initiation of the business model innovation process for sustainability (BMIpfS) as perceived by ten agricultural business managers who operate farms in southern Sweden. The paper explores the interplay between managerial cognition and business decisions as revealed in semi-structured interviews. The new ES in focus connect to radical land-use change, paludiculture, as used in the rewetting of farmland intended to reduce the greenhouse gas emissions that drained peat soil causes. The paper contributes to the literature by identifying drivers and barriers that moderates the initiation of the BMIpfS. Although the managers acknowledge the importance of long-term, sustainable social, and environmental value creation, they have grave doubts about the profitability of activities associated with the preservation of peat soils and connected ES. These managers would benefit from taking a more proactive, long-term approach to business model changes for sustainability and from acquiring more knowledge about market demand for sustainability-oriented ES. Successful facilitation and implementation of knowledge transfer and government subsidies that support ES could improve the turning of profits based on sustainable value creation.
|
|
