| 1. |
- Babapour Chafi, Maral, 1983, et al.
(författare)
-
Workspace preferences and non-preferences in Activity-based Flexible Offices: Two case studies
- 2020
-
Ingår i: Applied Ergonomics. - : Elsevier BV. - 0003-6870 .- 1872-9126. ; 83
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Activity-based Flexible Offices (AFOs) are innovations in workspace design that are being increasingly implemented in organisations. While most studies investigate satisfaction and perceived work support in AFOs, employees' workspace preferences are not addressed in the literature. The aims of this study were to (i) identify workspace preferences and non-preferences in AFOs, and (ii) investigate whether employees’ workstation choices support their activities and align with their preferences. Two Swedish municipalities participated in the study. Data collection involved 27 semi-structured interviews and annotations on architectural drawings. The results showed that the interviewees preferred workstations that were both desirable and functional, and avoided workstations that were undesirable. This was due to functional, social, emotional and symbolic aspects of the workspaces as well as their physical structure and stimuli. The approach used in this paper can be adopted for improving the design of AFOs, thereby mitigating the stress of finding a suitable workstation.
|
|
| 2. |
- Clegg, Peter, et al.
(författare)
-
Parliamentary representation of overseas territories in the metropolis : a comparative analysis
- 2022
-
Ingår i: Commonwealth and Comparative Politics. - : Taylor & Francis. - 1466-2043 .- 1743-9094. ; 60:3, s. 229-253
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The consequences of 'Brexit' are many, and one that is little discussed is the reigniting of the debate as to whether Britain's Overseas Territories (BOTs) should have direct representation within the United Kingdom Houses of Parliament; presently they do not. Proponents suggest that this would strengthen the territories' voice in, and links with, Britain. The article considers this debate by drawing on some of the extant literature on what constitutes a demos, as well as descriptive representation, and the experiences of the Faroe Islands, Greenland, Aland, and Puerto Rico, which do have direct representation in their respective metropolitan parliaments. The article suggests that although there are strong normative arguments for such representation, the mixed record of the territories featured does not offer compelling evidence that a change for the BOTs would bring about significant improvements in how their interests are represented and defended.
|
|
| 3. |
- Holli, Anne Maria, et al.
(författare)
-
Towards a Dual Approach : Comparing the Effects of Parliamentary Committees on Gender Equality in Denmark and Finland
- 2016
-
Ingår i: Parliamentary Affairs. - : Oxford University Press. - 0031-2290 .- 1460-2482. ; 69:4, s. 794-811
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Drawing on insights from state feminism and legislative studies on parliamentarycommittees, this article develops a dual approach for the comparative analysis ofcommittees on gender equality. Empirically, it compares the standing committeeson gender equality in Denmark and Finland, two Nordic countries acknowledgedas forerunners in gender equality, which also have ‘fairly strong’ parliamentarystanding committees. The results show that both committees on gender equalitycan be regarded as ‘feminist’ in character and both interact with relevant civilsociety organisations. Their impact as measured by legislative outputs and oversightdiffers, however, in line with differing committee system characteristics: the Finnishcommittee has more impact on legislative outputs while the Danish committee hasmore impact on overseeing government.
|
|
| 4. |
- Pettersson-Strömbäck, Anita, 1965-, et al.
(författare)
-
Slutrapport från AKTIKON-PROJEKTET i Örnsköldsviks kommun : Arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö – en kontrollerad studie i Örnsköldsviks kommun
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Aktivitetsbaserat Kontor (AktiKon) har följt och utvärderat en förändringsprocess i Örnsköldsviks kommun där tjänstemännen i kommunen flyttade från cellkontor till antingen ett aktivitetsbaserat kontor (AB-kontor) eller ett cellkontor. Syftet med forskningsprojektet var att studera effekter på arbetsmiljö, fysisk aktivitet, hälsa och produktivitet i aktivitetsbaserad kontorsmiljö och kunna jämföra med fortsatt arbete i cellkontor. Mätningar med enkäter, fokusgruppsintervjuer, gåturer och observationer utfördes 6 mån före flytt och 6 respektive 18 månader efter flytt. Individuella intervjuer av personer med upplevd funktionsnedsättning utfördes ca 10 månader efter flytt. Rörelsemätningar utfördes vid fem olika tillfällen under flyttprocessen.I denna rapport har vi valt att redovisa enkätresultat från anställda som vi har kunnat följa över tid, d.v.s. individer där vi har resultat från enkät besvarad före flytt och från minst ett tillfälle efter flytt. Den ursprungliga studiepopulationen som studerades med denna metod bestod från början av 374 anställda och vid den sista uppföljningen, 18 månader efter flytt, av 152 anställda i AB-kontoret och 63 i cellkontoret. De två grupperna som flyttade till olika kontorsmiljöer var inte helt jämförbara. Exempelvis var det fler män och chefer som flyttade till AB-kontoret och yrkesgrupperna var inte heller lika, men alla som ingick i projektet var tjänstemän inom samma kommun.De som flyttade till AB-kontoret upplevde den nya kontorsmiljön som estetiskt tilltalande och luftkvaliteten god. De som flyttade till nya cellkontor hade utifrån kvalitativa intervjuer inte en lika positiv uppfattning vad gäller kontorets design och inredning.Arbetsbelastningen och olika typer av krav såg lika ut över tid för respektive grupp. Det var vid 18 månader efter flytt ingen skillnad jämfört med före flytt i hälsofrämjande arbetsfaktorer undersökta med WEMS-instrumentet (Work Experience Measurement Scale) för de som flyttat till AB-kontor. Det var inte heller någon skillnad över tid i jämförelse med de som flyttat till cellkontor. Datorstödet upplevdes mycket positivt av de som flyttade till AB-kontoret och de blev något mer nöjda än de som flyttade till cellkontor. Det fanns i AB-kontoret inte någon säker skillnad i upplevelse av samarbete mellan olika arbetsgrupper eller inom hela organisationen vid 18 månader efter flytt jämfört med utgångsläget och inte heller någon säker skillnad över tid jämfört med cellkontoret. De som flyttade till AB-kontor rapporterade efter flytten en ökad störning av ljud och besvär av bristande avskildhet. Man upplevde i genomsnitt en lägre produktivitet i AB-kontoret efter flytt och det fanns en skillnad mellan de två kontorstyperna över tid.Cheferna var generellt nöjda med att arbeta i AB-kontor och de upplevde inte någon minskad produktivitet vid övergång till AB-kontor. I genomsnitt blev det emellertid en minskad nöjdhet med kontorets utformning i gruppen som flyttade till AB-kontor. Nöjdheten med AB-kontoret varierade beroende på yrke och typ av arbetsuppgifter. De som hade mycket enskilt och koncentrationskrävande datorarbete upplevde mindre nöjdhet efter flytt och angav att de helst ville arbeta i cellkontor om de fick välja. De som arbetade mycket i grupp, behövde vara idérika och ofta diskuterade med kollegor föredrog att arbeta i AB-kontor. Bland dem som helst ville arbeta i cellkontor fanns det en ökad förekomst av problem med stress, långvarig utmattning och psykiska besvär.Det framkom ökade problem med koncentrationen hos de som flyttade till AB-kontor. Det fanns däremot inga säkra skillnader över tid mellan grupperna vad gäller skattning av allmän hälsa och förekomst av andra typer av besvär.Redan före flytten hade båda grupperna tillgång till höj- och sänkbara bord och det var vanligt att arbeta stående under en rätt stor del av arbetsdagen. Efter flytten ökade tiden i gående och antal steg något i AB-kontoret jämfört med cellkontoret. I AB-kontoret fanns tillgång till gå-band, men dessa användes endast av ett fåtal anställda. Den centralt belägna öppna trappan var omtyckt och användes mycket.Sammanfattningsvis visar studien att nöjdhet, preferens och produktivitet i AB-kontor varierar mycket beroende på vilka arbetsuppgifter man har. AB-kontoret fungerar särskilt bra för personer med ledningsuppdrag. För att AB-kontoret ska kunna fungera bra även för personer med funktionsnedsättning måste det finnas system för att fånga upp individuella problem och möjliggöra anpassningar vid behov. Detta gäller särskilt vid psykiska besvär och kognitiva svårigheter. Det är angeläget att det i AB-kontoret finns tillgång till stödytor och resurser i tillräcklig omfattning för alla de olika arbetsuppgifter som ska utföras.En viktig erfarenhet i projektet är betydelsen av att kunna beskriva den kontext som förändringen sker i. Genom att göra en processutvärdering har det funnits möjlighet att på ett adekvat sätt tolka och förstå de effekter som framkom vid övergång till AB-kontor.Framgångsfaktorer vid övergång till AB-kontor är noggrann kartläggning och analys före flytt, samverkan, delaktighet, överenskomna regler och förhållningssätt, och övergripande rutiner som inkluderar hela kontoret för det fortsatta arbetsmiljöarbetet.
|
|
| 5. |
- Stæhr Harder, Mette Marie
(författare)
-
Assessing the Impact of Parliamentary Design : The Case of the Danish Committee on Gender Equality
- 2017
-
Ingår i: Scandinavian Political Studies. - : John Wiley & Sons. - 0080-6757 .- 1467-9477. ; 40:4, s. 434-456
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article contributes to the literature on parliamentary design in general and the pioneer literature on parliamentary bodies specialized in gender equality in particular. It does so by establishing a frame for the critical assessment of the impacts of such an institutional design. Moreover, by using interviews and data on the behavior of committee members, it demonstrates the advantages of applying a mixed method within a field that has mostly relied on participant interviews. A systematic analysis of the impact of the Danish Committee on Gender Equality shows that although this particular committee has not succeeded in adding the perspective of gender equality to legislation, it has increased parliamentary control with the government. Furthermore, it has enabled much better interaction between parliament and civil society organizations.
|
|
| 6. |
- Stæhr Harder, Mette Marie
(författare)
-
Færøske og grønlandske mandater i Folketinget
- 2022
-
Ingår i: Politica - Tidsskrift for politisk videnskab. - : Aarhus Universitet; Syddansk Universitet. - 0105-0710 .- 2246-042X. ; 54:1, s. 5-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Rigsfællesskabet står højt på agendaen i disse år, men selvom Folketinget må siges at være en central arena for fællesskabets historiske og nutidige udfoldelse, ved vi kun meget lidt om de nordatlantiske mandaters deltagelse i folketingsarbejdet. Særligt ved vi næsten intet om forskellen på grønlandske og færøske medlemmers deltagelse: Deltager de på samme vis, eller er der væsentlige forskelle? I perioden 1953 til i dag har både medlemmer fra Færøerne og Grønland beskæftiget sig mest med nationale forhold, ligesom de har forholdt sig ens i spørgsmål om parlamentariske flertalsdannelser, men der er væsentlige forskelle. Blandt andet deltager de grønlandske medlemmer dobbelt så meget i en række parlamentariske aktiviteter, ligesom de holder langt mindre orlov.
|
|
| 7. |
- Stæhr Harder, Mette Marie
(författare)
-
Parting with ‘interests of women’ : how feminist scholarship on substantive representation could replace ‘women’s interests’ with ‘gender equality interests’
- 2023
-
Ingår i: European Journal of Politics and Gender. - : Bristol University Press. - 2515-1088 .- 2515-1096. ; 6:3, s. 377-394
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The concept of 'women's interests' has received a large amount of scholarly attention. In particular, the problematic assumption underpinning this concept - that women share interests - has been an object of much consideration. Yet, while scholarship on the substantive representation of women has today moved free of this assumption, three other assumptions have not been scrutinised to the same degree. These are: (1) that political interests are attached to social groups; (2) that women and men have different interests; and (3) that there are only two genders. This article argues that these three assumptions are problematic for feminist scholarship on substantive representation, which warrants replacing the attached 'women's interests' with an alternative interest: the unattached 'gender equality interests'. In addition, the article sets forth three distinct ways for future studies to operationalise the substantive representation of gender equality.
|
|
| 8. |
- Stæhr Harder, Mette Marie
(författare)
-
Pitkin’s Second Way : Freeing Representation Theory from Identity
- 2020
-
Ingår i: Representation. - : Taylor & Francis. - 0034-4893 .- 1749-4001. ; 56:1, s. 1-12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- ABSTRACTWithin the last decade, sociologists as well as scholars of political culture and elections have come to conclusions that should warn us about studying political interests as something that is linked to the identity of people in a group. Yet, despite innovation within representation theory concerning the way in which we are to approach and study identity groups, representation theorists, for the most part, continue to conceive of interest as something that is linked to identity. This paper offers an alternative route. Reopening Pitkin’s classical approach to representation points out that her concept of substantively acting for is a dual one. Hence, it consists of acting for interests that are attached to the identity of specific people on the one hand (what I term ‘Pitkin’s first way’) and interests that exist unattached of peoples’ identity on the other (what I term ‘Pitkin’s second way’). By reclaiming this much forgotten second way and readjusting it so that it is capable of incorporating the important innovations of recent representation theory and the twenty-first century, the paper creates an opportunity for representation theorists and political actors alike, to create new distance between identity and interests.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Wahlström, Viktoria, 1972-, et al.
(författare)
-
Implementing a Physical Activity promoting program in a flex-office : A Process Evaluation with a Mixed Methods Design
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 17:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to investigate facilitating and hindering factors when implementing a physical activity (PA)-promoting program among office workers moving to a flex office, by conducting a process evaluation. Additionally, we evaluated self-reported and perceived PA behaviors. With a mixed methods design, analyses were based upon data from interviews with 70 employees and repeated questionnaires from 152 employees. The PA-promoting program was fully implemented and supported by management. There was a strong health promoting culture, encouraging PA in the organization already at the start of the study. The lecture and the office design were rated as the most motivating program components. The use of stairs, breaks during meetings and social acceptance for standing and walking at work increased. Employees described a strive for variation, and how managers, the office environment, productivity and ergonomic aspects influenced sedentary behavior (SB) and PA. The need for the PA-promoting program was questioned, and the timing of the program was debated. To conclude, a strong organizational health culture combined with a facilitating physical environment can create sustainable positive PA behaviors in office settings. A thorough understanding of organizational needs and a participatory process are needed to tailor organizational interventions to decrease SB.
|
|
