| 1. |
|
|
| 2. |
- Brydsten, Anna, et al.
(författare)
-
The Road to Retirement: A Life Course Perspective on Labor Market Trajectories and Retirement Behaviors
- 2023
-
Ingår i: Work Aging and Retirement. - : Oxford University Press. - 2054-4642 .- 2054-4650.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While a prolonged working life has been mainly feasible for people with the most advantageous working careers, knowledge about the barriers for those with vulnerable occupational paths is still scarce. This study explores the conditions for prolonged working life from a perspective on labor market trajectories. Drawing from a gendered life course perspective and that (dis)advantageous tends to accumulate over time, we investigate the opportunity structure for the most disadvantaged workers and which characteristics of labor market trajectories can explain the decision to work longer. To this end, a Swedish longitudinal survey and register data from the Panel Survey of Ageing and the Elderly (PSAE) were used, following people across a substantial part of their working life. With sequence analysis, we identified 5 trajectories that represent typical labor market trajectories from mid-life until retirement age. Our findings showed that labor market precarity in mid-life remained a key characteristic until the expected retirement age, showing both early signs of early labor market exit and a precarity trap into a prolonged working life. These findings emphasize the need to identify at-risk groups early in their careers and that mid-life interventions are needed to prevent involuntary labor market exits and to ensure a sustainable working life. In particular, the need to protect older workers with turbulent or precarious labor market trajectories against labor market risks and retirement schemes that could inadvertently contribute to increased social and economic inequality in later life.
|
|
| 3. |
- Dellve, Lotta, 1965, et al.
(författare)
-
ATTRAKTIVT OCH HÅLLBART CHEFSARBETE. ORGANISATORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH CHEFSARBETE I GÖTEBORGS STAD
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- INLEDNING OCH SYFTE Det finns många aspekter att beakta vid organisatoriska omorganiseringar. En av de allra viktigaste aktiviteterna inför varje ny omstrukturering är att göra en kartläggning av upplevda arbetsförhållanden i nuläget. Tidigare studier har indikerat - och ibland tydligt visat - att organisatoriska förhållanden som formar chefers arbete har betydelse för hög kvalitet, effektiva processer, chefers belastning, personalomsättning samt konsekvenser av dessa. Syftet är att beskriva enhetschefers uppfattningar om organisatoriska förutsättningar, stöd, resurser och praktiker för att kunna leda, organisera och utveckla sin verksamhet. Det övergripande vetenskapliga syftet är att identifiera hur vägar och former för utveckling av hållbart och attraktivt chefsarbete understöds och skapas genom praktiker för organisering och ledning. METOD Samtliga tillsvidareanställda enhetschefer inom Göteborgs Stad, vid verksamheter som omfattas av en förestående omstrukturering (n=736), inbjöds att delta i undersökningen via en webbenkät. Analysen var beskrivande och uppdelad per verksamhet. 412 enhetschefer (56 %) valde att svara på enkäten. Rapporten presenterar framförallt den beskrivande analysen med medelvärden och andelar per verksamhet. Enkla analyser av samvariationer med organisatoriska förutsättningar gjordes för att indikera betydelser av dessa för chefers utmaningar, krav och arbete i vardag och under verksamhetsutveckling. RESULTAT Attraktivt och hållbart arbete De allra flesta enhetschefer har höga tankar om sin arbetsplats och uppfattar den som attraktiv och betydelsefull. Arbetstillfredsställelsen som helhet var hög, särskilt i Gemensamma verksamheter (GV) och inom Individ- och familjeomsorg (IFO). Detsamma gäller tillfredsställelse med arbetsmiljön, framtidsutsikter, möjligheter till kompetensutveckling och det sätt på vilket verksamheten leds. Inom Funktionshinder (FH) och Äldreomsorg (ÄO) var man mest nöjd med sina framtidsutsikter men mindre nöjd med arbetsmiljön, där sökte en dryg tredjedel nytt jobb. Majoriteten angav att de hade goda möjligheter att utifrån sin hälsa att arbeta kvar som enhetschef i minst två år och i genomsnitt var den önskade pensionsåldern hög (65 och 67 år med spridningen 55-75 år). Inom Kultur (K) ville chefer arbeta längst och inom ÄO ville chefer pensionera sig tidigare. Överlag var enhetscheferna i viss mån personligen överbelastade och upplevde värdekonflikter. Särskilt fanns tecken på överbelastning bland chefer inom IFO, FH och ÄO medan värdekonflikter upplevdes främst av chefer inom K och ÄO. Enhetschefers organisatoriska förutsättningar Strukturellt organiserade förhållanden Majoriteten av enhetscheferna hade 20-40 medarbetare, drygt 3 nivåer från enhet till politisk nämnd, ansvarade för medarbetare vid 1-3 arbetsplatser och hade administrativt stöd på sin huvudsakliga arbetsplats. Något utmärkande var att man inom ÄO hade ett högre antal medarbetare, fler chefsnivåer och mer administrativt stöd. Inom FH fanns något fler chefsnivåer och mest administrativt stöd. Inom IFO fanns flest chefsnivåer och inom GV hade man ett högre antal medarbetare. GV och K hade flest adresser på vilka verksamheten bedrevs. Organisatoriska stödresurser Stöd genom chefskollegor var vanligast i alla verksamheter, därefter organisatoriskt stöd. Ledningsstödet skattades dock genomgående något lägre. Organisatoriskt stöd förekom fr a genom förtroendefullt samarbete med administrativa stödfunktioner och personalavdelningen. Ledningsstöd upplevdes genom att den överordnade chefen visade intresse för enhetschefens verksamhet, arbete och utmaningar samt gav stöd i personal- och arbetsmiljöfrågor. Däremot upplevdes högre nivåer i organisationen inte ge stöd, mer än i lägre grad, genom att ta ansvar för att tydligt visa vilka kvalitetsnivåer som var möjliga utifrån de resurser som tilldelats verksamheten. Andra stödjande förhållanden Flödet av information från högre nivåer i organisationen (ex. rörande förändringar) till de aktuella verksamheterna skattades överlag högt av de tillfrågade cheferna. Samverkan med medarbetare upplevdes genomgående som hög, särskilt inom GV och IFO. Dock förekom gruppdynamiska problem mellan medarbetare i viss mån, vilket kan ha stor betydelse för arbete och verksamhet. Möten med tjänstemottagare gav i hög grad stimulans och mening men innebar ibland också orimliga krav. Organisatoriska krav och utmaningar Tids- och logikkonflikter framstår vara ganska vanliga dilemman och likaså lojalitetskrav. Inom ÄO och K skattades också bristen på resurser som en relativt stor utmaning. I jämförelse tycks organisatoriska styrningsbrister och betungande rollkrav vara något mindre vanligt förekommande. Organisatoriskt klimat för jämställdhet och jämlikhet Skillnaderna mellan verksamheter är små, men inom FH upplevdes klimatet som något sämre och inom GV som något bättre. Generellt sett uppfattade cheferna att verksamheterna kännetecknas av ganska hög grad av informell jämställdhet/jämlikhet (värde, respekt, uppmärksamhet) vad gäller etnicitet, ålder och kön. I något mindre utsträckning ansågs klimatet också kännetecknas av en strävan efter jämställdhet i formella processer (inflytande, bedömningar av prestation, avancemang) samt arbetsfördelning (representation). Ledning och organisering i vardags- och utvecklingsarbetet Ett mer delaktighets- och hälsoorienterat ledarskap var vanligast inom samtliga verksamheter. Även närvarande ledarskap var vanligt medan utvecklingsorienterat ledarskap förekom i något lägre grad. Chefernas tidsanvändning var relativt lika fördelad inom samtliga verksamheter. Mest tid spenderades på kontakt med medarbetare samt på budget-/ och administrationsverksamhet. Enhetscheferna och deras enheter hade deltagit aktivt i ett flertal olika organisatoriska satsningar för att stärka kvalitet, medarbetares arbetsförhållanden och möta tjänstemottagares behov. Överlag var enhetscheferna relativt nöjda med sina möjligheter att på ett säkert och tillfredställande sätt uppfylla sina chefsåtaganden. Mest nöjd var man med ledning och organisering av medarbetares inflytande där också en högre grad av förbättringar under de senaste sex månaderna hade skett. Minst nöjd var man avseende tjänstemottagares inflytande. Genomgående skattade cheferna den egna enhetens engagemang i förbättringsarbeten som relativt högt. Samarbetet i verksamhetsutvecklingen skattades som mest välfungerande mellan chef och medarbetare. Utvecklingsarbetet följdes upp i något olika grad inom olika verksamheter. Till exempel uppgav 40 % inom ÄO, FH och IFO att de var otillfredsställda med arbetsmiljön. Inom dessa verksamheter följdes också arbetsmiljön upp mest ofta. Inom GV och K var färre missnöjda med arbetsmiljön och där följdes heller inte arbetsmiljöarbetet upp lika aktivt. Uppföljningen av arbetet med medarbetares och brukares inflytande skedde i nästan eller lika hög grad, och mest aktivt inom FH och ÄO. Betydelse av organisatoriska förutsättningar och stödresurser Analys av samvariationer med organisatoriska förutsättningar visade att organisatoriskt stöd och ledningsstöd (som var förtroendefullt, funktionellt och upplevt nära) hade betydelse för chefers förutsättningar. Antalet medarbetare, arbetsplatser samt chefsnivåer har blandad betydelse för chefers utmaningar, strategier och utvecklingsarbeten. Genom våra tidigare studier vet vi betydelsen av detta och en tolkning är att man jobbat väl med dessa förhållanden och att det kan vara därför som inte samvariationer framträder lika tydligt. Strukturellt organiserade förhållanden Antalet medarbetare: Svaga negativa samband observerades mellan antalet medarbetare och: hälsoorienterat- respektive delaktighetsorienterat ledarskap, tid för kontakt med medarbetare och verksamhet, samarbete i verksamhetsutveckling mellan chef och medarbetare, nöjdhet i helhetsbedömning av hur man som chef kunde sköta uppdraget inom den löpande verksamheten, kvalitet i service samt medarbetares inflytande. Antalet chefsnivåer: Svaga negativa samband observerades mellan chefsnivåer och möjligheter till utvecklings- och delaktighetsorienterat ledarskap Antalet arbetsplatser som verksamheten bedrevs på: Svaga negativa samvariationer med upplevd överbelastning, resursbrister och betungande rollkrav. Delaktighetsorienterat ledarskap förekom i högre grad då chefen ansvarade för fler arbetsplatser. Ingen tydlig samvariation fanns mellan: antalet chefsnivåer eller antalet medarbetare och upplevda krav eller indikationer på chefers hållbarhet; antal chefsnivåer eller arbetsplatser och helhetsbedömning av chefsarbetet, engagemang eller samarbete i verksamhetsutveckling. Det fanns heller inga tydliga samvariationer mellan antalet medarbetare, chefsnivåer eller arbetsplatser och upplevt jämställdhets- jämlikhetsklimat. Organisatoriska stödresurser Organisatoriska stödresurser och Ledningsstöd uppvisade negativa samband med krav, tecken på överbelastning och tid till rekrytering/bemanningsfrågor. Positiva samvariationer fanns med arbetstillfredsställelse, samverkan med medarbetare, delaktighets- eller hälsoorienterat ledarskap, nöjdhet i helhetsbedömning av hur man som chef kunde sköta uppdraget inom den löpande verksamheten, kvalitet i service, arbetsmiljöarbetet, att kunna möta tjänstemottagares egna val och medarbetares inflytande. Högre grad av organisatoriskt stöd eller ledningsstöd samvarierade med enhetens aktiva engagemang i verksamhetsutveckling, samarbeten mellan samtliga yrkesgrupper, enheter och funktioner samt med organisatoriskt klimat avseende jämställdhet och jämlikhet. Fria svar – kvalitativ analys Flera enhetschefer (n=100, 24%
|
|
| 4. |
- Hasselgren, Caroline, 1987, et al.
(författare)
-
APOE ε4 and the long arm of social inequity: estimated effects of socio-economic status and sex on the timing of dementia onset
- 2019
-
Ingår i: Ageing & Society. - 0144-686X .- 1469-1779. ; 39:9, s. 1951-1975
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It is well established that carriers of the apolipoprotein E (APOE) ε4 allele run a greater risk of developing Alzheimer's disease, the most common form of dementia and a strongly age-related condition known to disproportionally affect women. Low educational attainment also stands out as a prominent risk factor, and it has been suggested that occupational class plays a similar role in disease susceptibility. Not yet fully explored, however, is the question of whether socio-economic status (SES) could moderate the effect of APOE ε4. In the present paper, we address this issue. As substantial inequities in workforce participation and educational opportunities have existed between men and women in previous generations, we further examine whether SES-related moderations of the relationship between dementia and APOE ε4 are sex-specific. Our analyses are based on a sample of 580 individuals from the H70 Birth Cohort Study and the Prospective Population Study on Women in Gothenburg, Sweden. Data were analysed using Cox proportional hazards regression, and the results suggest that while high SES postpones dementia onset among male APOE ε4 carriers, this is not the case for women. These findings underscore the long-term impact of social inequity on health as well as the importance of considering potential interactions between social and genetic risk factors if we are to understand better the complex aetiology of dementia.
|
|
| 5. |
- Hasselgren, Caroline, 1987, et al.
(författare)
-
Conditions for distributed leadership practices among managers in elder- and disability care organizations: A structural equation modeling approach
- 2021
-
Ingår i: International Journal of Nursing Studies Advances. - : Elsevier BV. - 2666-142X. ; 3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Against the backdrop of worldwide increases in life expectancy, there is a growing concern about the future of health and social care services in many countries, including Sweden. This is not least due to expected cutbacks in tax revenues and increasing staff shortages in the welfare sector. Challenges such as these have spurred leadership reforms aimed at mobilizing employee engagement and promoting job attractiveness. For instance, distributed leadership, whereby leader responsibilities are distributed and shared among team members, has gained momentum in recent decades. Nevertheless, there is still limited knowledge as to whether and how organizational conditions impact first-line managers’ inclination to distribute influence and control. Objective This study aims to examine the organizational precursors of two interrelated aspects of distributed leadership among first-line managers in municipal elder- and disability care: collaborative decision-making and the presence (or lack of) a participatory leadership approach. Methods Utilizing survey data from managers working in the elder- and disability care sectors in the municipality of Gothenburg, Sweden (N = 250), associations between conditions and aspects of distributed leadership were analyzed by means of Confirmatory Factor Analysis (CFA) and Structural Equation Modeling (SEM). Results Both aspects of distributed leadership were positively and significantly associated with managers’ perceptions of having well-functioning collaborations with their employees (β = 0.277 [0.122–0.432]; β = 0.492 [0.346–0.637]) as well as with the managers’ active participation in development work aimed at, e.g., promoting organizational trust (β = 0.242 [0.039–0.446]; β = 0.251 [0.103–0.398]). No significant associations between distributed leadership and support from senior management or positive collaborations with support functions were observed in the controlled analyses. However, managers’ perceptions of organizational governance deficits were shown to be significantly and positively associated with having a more participatory leadership approach (β = 0.261 [0.032–0.491]). Conclusions In line with the notion of distributed leadership as a “collective activity”, which is realized in the interaction between managers and their employees, the findings demonstrate that trusting collaborations with responsible and knowledgeable employees play a key role in its practical implementation. Also, distributed leadership, and the work team relations through which it is enabled, are likely to mutually and positively reinforce each other. Additionally, the analyses revealed that managers’ experiences of poor organizational governance appear to promote certain distributed leadership practices. Potentially, this could be because such deficits encourage them to seek support and guidance from their employees, but more research exploring these mechanisms is needed.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hasselgren, Caroline, 1987
(författare)
-
Inequity in mind. On the Social and Genetic Risk Factors of Dementia and Their Interactions
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present thesis seeks to further explain the occurrence of Alzheimer’s disease and other dementias by studying the long-term impact of class- and gender-based inequities as well as the extent to which they potentially moderate genetic risk. Central to this endeavour is the recognition of social inequity as multifaceted, and of potential intersections between different drivers of structural (dis)advantage in relation to individual health prospects. The main point of departure is that even though the causes of dementia are heterogeneous and cannot be reduced to either genetic or environmental factors, dementia is, just like many of its potential risk/protective factors, unevenly distributed in the population. Nevertheless, our knowledge of whether and how systems of structural inequity intersect and interact with individual genetic endowments in the development of disease is still scarce. The thesis encompasses four empirical studies, all of which should be considered examples of interdisciplinary efforts to incorporate theory and expertise from different fields in order to create a more holistic understanding of dementia aetiology. The analyses are based on data derived from the longitudinal Gothenburg H70 Birth Cohort Study (H70) and the Prospective Populations Study on Women (PPSW) from Gothenburg, Sweden. The baseline sample (N =1019) was first examined in 2000 and followed up in 2005 and 2009. Study I lays the foundation upon which the other studies rest. It does so by asking whether socio- economic status (SES) could in fact moderate the increased risk of dementia that carrying one or more copies of the APOE (apolipoprotein E) ε4 allele implies. Having identified that high SES seems to buffer the effect of APOE ε4 among men but not among women, Study II and III set out to explore two mechanisms that could possibly shed further light on the link between socio-economic (dis)advantage and dementia risk as well as on the previously identified sex difference: work environment exposures and access to social networks. The findings of Study II suggest that work control is the most influential aspect of the work environment, with respect to moderation of genetic endowments, but that it is only protective among men. While no significant gene-social network interactions were revealed in Study III, the results indicate that there might be important differences between men and women in the impact of social networks on dementia risk. Finally, Study IV tests the assumption that the higher lifetime risk of dementia among women could, at least in part, be the result of differences in educational attainment and/or in experiences of general psychological distress. The results confirm that education ought to be considered a ‘gendered’ dementia risk factor and propose that psychological distress constitutes a potential, and hitherto rarely acknowledged, pathway between dementia and female sex, on the one hand, and dementia and low educational attainment, on the other. In light of the findings presented in this thesis, it is evident that dementia is an emergent phenomenon that must not be reduced to the sum of its parts, especially considering the results suggesting that genetic endowments can actually be moderated by externally imposed factors. Additionally, all four studies underline that the risk/protective factors that are more proximate to the individual, such as work environment exposures, social networks or distress, must not be studied as if they were distinct from the social structures that ‘put people at risk of risks’. Consequently, I argue, class and sex/gender must be attended to as fundamental, and intersecting, causes of dementia if we are to better understand why some individuals develop the disease, while others do not.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hasselgren, Caroline, 1987, et al.
(författare)
-
Sex differences in dementia: on the potentially mediating effects of educational attainment and experiences of psychological distress
- 2020
-
Ingår i: BMC Psychiatry. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-244X. ; 20:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Old-age dementias are known to disproportionally affect women as well as individuals with low educational attainment. The higher lifetime risk of dementia among women is usually attributed to their longer life expectancy. However, the impact of sex, and subsequent gender inequity, is likely to be more multifaceted than this explanation implies. Not least because of historical inequities in access to education between the sexes and the gender and socio-economic gradients in risk factors such as stress, depression and social isolation. Consequently, the present study sought to test whether differences in educational attainment and experiences of general psychological distress mediate the association between female sex and dementia. Methods: The study utilizes data obtained through the Gothenburg H70 Birth Cohort Study and the Prospective Populations Study on Women (n = 892). Data were analysed using Confirmatory Factor Analysis (CFA) and Structural Equation Modelling (SEM) with Weighted Least Squares Means and Variance adjusted (WLSMV) estimation. General psychological distress was indicated by a latent variable and constructed from five manifest items (previous depression, stress, self-esteem, chronic loneliness and satisfaction with social situation) that were all measured at baseline. Results: While the results could not corroborate that education directly mediates the effect of sex on dementia, level of distress was predicted by both female sex (0.607, p < .001) and education (- 0.166, p < .01) and, in turn, shown to be significantly associated with dementia (0.167, p < .05), also after controlling for confounders. When time from baseline to diagnosis was increased through sequential exclusion of dementia cases, the effect of distress on dementia was no longer significant. Conclusion: The overall findings suggest that social (dis) advantage predicts general psychological distress, which thereby constitutes a potential, and rarely acknowledged, pathway between female sex, education, and dementia. They further underline the importance of attending to both education and distress as 'gendered' phenomena when considering the nature of their associations with dementia. However, the possibility of reverse causality bias must be acknowledged and the need for longitudinal studies with longer follow-up stressed.
|
|
