| 1. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Erfarenheter från censorexamination i svensk slöjdlärarutbildning
- 2022
-
Ingår i: Nordfo- konferens, Köpenhamn.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slöjdlärarutbildning bedrivs med jämförelsevis små grupper av studerande och av ett litet antal slöjdlärarutbildare på varje lärosäte. Förhållandet kan innebära att den kursansvarige eller någon av kurslärarna är den som tolkar kursens kursplan, skriver kursguide, konstruerar uppgifterna i kursen, introducerar uppgiften, handleder de studerande i deras arbete med uppgiften, och slutligen också är den som examinerar varje student på samma uppgift. Den beskrivna situationen kan upplevas som problematisk av såväl de studerande som av kurslärare. Vid slöjdlärarutbildningen på HDK vid Göteborgs universitet har vi sedan några terminer tillbaka infört ”censorexamination” som en del i var och en av de fyra delkurser som ingår i en slöjdlärarstuderandes ämneskurser i ämneslärarprogrammet. Upplägget innebär att en fördjupningsuppgift som omfattar 3-10 av delkursens 15hp konstrueras inom lärarlaget. Någon eller några av kurslärarna handleder de studerandes arbete med uppgiften. Därefter examineras uppgiften av en utomstående censor, i de flesta fall från ett annat nordiskt lärosäte med slöjdlärarutbildning. I flera Nordiska länder finns en tradition av att examinera lärarstudernade, i slöjd och andra ämnen, med en extern censor, medan motsvarande tradition saknas i Sverige. Våra erfarenheter så här långt är blandade, men övervägande positiva enligt såväl de studerande som lärarlaget i kurserna. I presentationen delger vi, och vill gärna ha respons på, bakomliggande tankar kring upplägget och att införa ”censorexamination” som en del i vår slöjdlärarutbildning.
|
|
| 2. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Examination med extern censor –erfarenheter från ett försök i svensk slöjdlärarutbildning
- 2022
-
Ingår i: Læreruddannelseskongress- Färöarna.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Examination med extern censor –erfarenheter från ett försök i svensk slöjdlärarutbildning Slöjdlärarutbildning bedrivs med jämförelsevis små grupper av studerande och av ett litet antal slöjdlärarutbildare på varje lärosäte. Förhållandet kan innebära att den kursansvariga eller någon av kurslärarna tolkar kursens kursplan, skriver kursguide, konstruerar kursens uppgifter, introducerar uppgiften för de studerande, handleder studenterna i deras arbete med uppgiften, och slutligen också är den som examinerar varje student på uppgiften. Den beskrivna situationen kan både vara och upplevas som problematisk av såväl de studerande som av kurslärare (jmf. Jönsson, 2018). Vid slöjdlärarutbildningen på HDK-Valand vid Göteborgs universitet har under några terminer arbetat med ”censorexamination” som en del i de fyra delkurser som ingår i en slöjdstuderandes ämneskurser i ämneslärarprogrammet. Upplägget innebär att en fördjupningsuppgift som omfattar mellan 3 och 10 av delkursens 15hp konstrueras gemensamt i lärarlaget. Någon eller några av kurslärarna handleder de studerandes arbete med uppgiften under kurstiden. Vid kursslutet examineras uppgiften av en externa censor, i de flesta fall en slöjdlärarutbildare från ett annat nordiskt lärosäte med slöjdutbildning. I flera Nordiska länder finns en tradition av att examinera lärarstuderande, i slöjd och andra ämnen, med en extern censor, medan motsvarande tradition saknas i Sverige. Våra erfarenheter så här långt är blandade, men övervägande positiva enligt såväl de studerande som lärarlaget i kurserna. Bland annat genom vad vi uppfattar som en förskjutning från att kontrollera studenternas kunnande, mot att främja och diagnostisera deras lärande (Lindström, 2005). I presentationen delger vi bakomliggande tankar kring upplägget och vårt försök med ”censorexamination” som en del i vår slöjdlärarutbildning.
|
|
| 3. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Examination med extern censor som en del i svensk slöjdlärarutbildning
- 2019
-
Ingår i: Make&learn- Nordfo konferens.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slöjdlärarutbildning bedrivs med jämförelsevis små grupper av studerande och av ett litet antal slöjdlärarutbildare på varje lärosäte. Förhållandet kan innebära att den kursansvarige eller någon av kurslärarna är den som tolkar kursens kursplan, skriver kursguide, konstruerar uppgifterna i kursen, introducerar uppgiften, handleder de studerande i deras arbete med uppgiften, och slutligen också är den som examinerar varje student på samma uppgift. Den beskrivna situationen kan upplevas som probelematisk av såväl de studerande som av kurslärare. Vid slöjdlärarutbildningen på HDK vid Göteborgs universitet har vi sedan några terminer tillbaka infört ”censorexamination” som en del i var och en av de fyra delkurser som ingår i en slöjdlärarstuderandes ämneskurser i ämneslärarprogrammet. Upplägget innebär att en fördjupningsuppgift som omfattar 3-10 av delkursens 15hp konstrueras inom lärarlaget. Någon eller några av kurslärarna handleder de studerandes arbete med uppgiften. Därefter examineras uppgiften av en utomstående censor, i de flesta fall från ett annat nordiskt lärosäte med slöjdlärarutbildning. I flera Nordiska länder finns en tradition av att examinera lärarstudernade, i slöjd och andra ämnen, med en extern censor, medan motsvarande tradition saknas i Sverige. Våra erfarenheter så här långt är blandade, men övervägande positiva enligt såväl de studerande som lärarlaget i kurserna. I presentationen delger vi, och vill gärna ha respons på, bakomliggande tankar kring upplägget och att införa ”censorexamination” som en del i vår slöjdlärarutbildning.
|
|
| 4. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Kommunikation i det håndværksmæssige læringsfelt
- 2019
-
Ingår i: Make&learn- Norfo konferens.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med afsæt i kommunikationsforholdene i håndværksmæssig læring, her som kropslig læring, er der gennem flere projekter og undersøgelser arbejdet med at belyse dels hvilke kommunikationsformer der findes, og i hvilke fremtrædelsesformer og i hvilket tidsmæssigt omfang, de forekommer i feltet. I første del af arbejdet viste det sig, at hovedområdet i forbindelse med kommunikationen er forskellige forbindelser af verbalisering, handling og konkreter. Her fremkommer 7 kommunikationsformer traditionel tredimensionel gruppeinstruktion, verbal kommunikation, verbal kommunikation i forbindelse med værktøj, verbal kommunikation i forbindelse med kropstegn, alene med værktøjer, alene med kropstegn, taktil overførsel eller hånd mod hånd. I anden del af undersøgelsen påvistes det, at de forskellige kommunikationsformer har forskellige repræsentationer i form af, hvad vi benævner som kommunikative ressourcer. De kommunikative ressourcer er fiktiv, konkret, verbal og/eller kropslig. Et spændende område er her hvilken betydning forskellig anvendelse af såvel kommunikationsformer som kommunikative ressourcer kan have. Som det tredje led i undersøgelsen arbejdes der med at undersøge hvilke såvel bevidste som ubevidste årsager, der kan være til at undervisere vælger den kommunikationsform og kommunikative ressource, de vælger, og om der kan ses en sammen mellem valg af bestemte kommunikationsformer og kommunikative ressourcer og det faglige indhold i den håndværksmæssige læring. Fjerde og fremtidige undersøgelse vil fokusere på hvilken betydning kommunikationen fra læreren til eleven har for elevens læring.
|
|
| 5. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Kommunikative ressourcer i håndværksmæssig undervisning. Hvordan underviserens handlinger bliver til den lærendes handlinger
- 2018
-
Ingår i: Techne series : Research in sloyd education and crafts science. A, 25 (1), 59-78. ; 25:1, s. 59-78
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artiklen behandler kommunikative ressourcer i håndværksmæssig læring, ressourcer i form af handlinger som kan være konkrete, fiktive, kropslige, verbale eller en kombination. Kommunikation i det håndværksmæssige læringsfelt er intentionel og i læringsfeltet sker kommunikationen som transformation mellem underviser og den lærende. I kommunikationen arbejdes der med tredimensionel (3D) instruktion, hvilket i denne sammenhæng betyder forevisning i handling og todimensionel (2D) information, for eksempel billeder eller en skriftlig instruktion. Forskningsspørgsmålet som behandles i artiklen er: Hvilke kommunikative ressourcer giver de bedste forudsætninger for at undervise i håndværksmæssig læring? Empirien, i form af videoindspildninger, er hentet fra forskellige håndværksmæssige læringssituationer. Materialet analyseres med kvalitativ mikroanalyse og i fire forskellige perspektiver: Neurologisk-, undervisnings-, lærer- og kommunikativt perspektiv. Analysen viser at underviserne generelt anvender konkrete frem for fiktive handlinger, og at de i større udstrækning anvender kropslige frem for verbale kommunikative ressourcer. Videre argumenteres for at kommunikationen giver det bedste resultat når verbalisering udnyttes som en støttende ressource til konkrete håndværksmæssige handlinger. Herigennem gives der mulighed for at forstå materiale, redskab og handlinger i en sammenhængende proces. At kunne vælge kommunikationsform og kommunikativ ressource er en didaktisk/pædagogisk kompetence og som skal kombineres med håndværksmæssig kompetence. Som underviser i en håndværksmæssig sammenhæng behøver man være bevidst om at beherske dette ”dobbelte fænomen”.
|
|
| 6. |
- Andersson, Joakim, 1966, et al.
(författare)
-
Samtal och meningsskapande i slöjdklassrum
- 2019
-
Ingår i: Samtal och meningsskapande i slöjdklassrum (Skolverkets lärportal. Modul: Muntlig kommunikation. Perspektiv på muntlig kommunikation). - Stockholm : Skolverket. ; Del 7, s. 1-9
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att det ”pratas mycket” under slöjdarbetet är något som eleverna uttryckt som positivt i slöjdforskning och i nationella utvärderingar av slöjdämnet. Elever menar att det är bra ”att man får prata och arbeta på samma gång i slöjden”. Utöver de samtal läraren har inför alla elever vid till exempel genomgångar och redovisningar inbjuder slöjd till nära kommunikation mellan läraren och eleverna under arbetet med material, redskap och slöjdföremål – både muntligt, kroppsligt och visuellt. Men frågor kan ställas om hur slöjdlärare på bästa sätt kan medverka för att lyfta språkutvecklande aspekter i samtalen. I artikeln betraktas slöjdämnets muntliga kommunikation utifrån tre utgångspunkter: Kommunikativa förhållningssätt; Lärares förhållningssätt i slöjdundervisningen, och Fiktiva och konkreta kommunikationsformer. Därefter diskuteras meningsskapanden och uttryck i slöjdundervisning. Artikeln avslutas med några didaktiska reflektioner.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Andersson, Ninnie, 1984, et al.
(författare)
-
Bedömning och bedömningsformer av konstnärliga uttryck och gestaltande redovisningar
- 2018
-
Ingår i: Konferensprogram och abstrakt.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av de konstnärliga och estetiska ämnenas särarter och gemensamma utgångspunkter är att en konstnärlig produkt, till exempel ett slöjdföremål, en dans- eller teaterföreställning, ett musikstycke, föregås av en konstnärlig process. Det innebär att gestaltande uttryck ska värderas både i relation till process och produkt. Inom de olika (lärar-och konstnärliga-) utbildningarna på HDK, HSM och Valand vid konstnärliga fakulteten, GU, utmanas lärare i att bedöma en sådan process, och i vissa fall ett slutresultat. Dessutom ska mål, former för bedömning och betygskriterier formuleras i kursplaner, och följas vid bedömningen. Tidigare forskning har problematiserat lärares svårigheter att verbalisera och artikulera grunder för bedömning och kvalitativa aspekter av ett kunnande (jfr Ahlstrand 2014, 2015, 2016; Andersson 2016; Andersson och Ferm Thorgersen 2015; Carlgren, Ahlstrand, Björkholm, Nyberg 2015; Hasselskog 2010; Sadler 2010, 2013; Zandén 2010; Zandén & Ferm Thorgersen 2015) I våra respektive avhandlingar och i vår fortsatta forskning är lärandeteoretiska-, kunskapsteoretiska perspektiv, bedömningsfrågor och ämnesdidaktiska problemställningar framträdande. Med utgångspunkt i presentation av ett kommande projekt som syftar till att etablera ett nätverk gällande Bedömning och bedömningsformer i utbildningar på konstnärlig fakultet så kommer nämnda områden att diskuteras utifrån möjligheter och utmaningar i relation till estetiska ämnen i lärarutbildning generellt och till konferensens tema; Kropp, plats, rum specifikt.
|
|
| 9. |
- Campopiano, Christina, 1962, et al.
(författare)
-
Multimodala resurser för lärande
- 2017
-
Ingår i: Skolverkets modul ”Från vardagsspråk till ämnesspråk, del 8” i Läs & skrivportalen.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att öppna upp för att lära sig på flera vis, multimodalt, är angeläget i alla skolämnen då elever möter skolans verksamheter utifrån olika sociala och kulturella erfarenheter. En mängd språkliga och symboliska intryck passerar i barns och ungas vardag och dessa ska förenas med skolans språkbruk. I de mer skapande, kroppsliga och laborativa inslagen i undervisningen inom bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd, men även i till exempel matematik, NO och teknik, har multimodala resurser för lärande till stora delar varit ouppmärksammade i elevers görande. Att konkretisera tekniska lösningar, förklara biologiska samband, tillaga en måltid, framställa ett slöjdföremål, gestalta musik, rörelse eller bild, inrymmer läsförmågor både i multimodala intryck och i egna uttryck, det vill säga att kunna tolka information exempelvis i instruktioner, symboler och bilder och överföra tankar i handlingar och gestaltningar. Över tid har vissa skolämnen förknippats med traditionell läsning och skrivning medan andra kan ha uppfattats som mer ”praktiska”, där eleverna inte har samma behov av läsförmåga. Det multimodala språkbrukets potential i och genom de skapande och laborativa ämnesområdena behöver därför lyftas, dels för att öppna upp för elevers olika sätt att lära, dels för att skapa mening och variation i lärsituationer.
|
|
| 10. |
- Campopiano, Christina, 1962, et al.
(författare)
-
Multimodala resurser för lärande i och genom slöjd
- 2017
-
Ingår i: Forskningskonferens i Umeå om estetiska ämnen, 31 okt – 2 nov, 2017.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att läsa på flera vis, multimodalt, är angeläget i alla skolämnen då elever möter skolans verksamheter utifrån olika sociala och kulturella erfarenheter. Flera språkliga och symboliska intryck passerar i barns och ungas vardag och ska förenas med skolans språkbruk. I de mer skapande ämnen som slöjd, har multimodala resurser för lärande till stora delar varit ”tysta” i elevers slöjdande. Att framställa ett slöjdföremål inrymmer läsförmågor både i multimodala intryck och i egna uttryck. Att kunna tolka information exempelvis i instruktioner, symboler och bilder och överföra dessa tankar i handlingar och gestaltningar är en central del i slöjdundervisningen. Vi har i en artikel inom Skolverkets ”Läslyftet” beskrivit bland annat ett exempel utifrån observationer i slöjdämnet om hur elever använder sig av flera olika multimodala resurser för att lära sig under en slöjdlektion. Exemplet är hämtat från arbetsområdet ”necessär”, där läsningen börjar i ett färdigt föremål. Att ”läsa av” olika slags intryck, överföra tankar i handling och sedan tillverka, inrymmer flera multimodala sätt att läsa. Intryck från föremål, redskap, skrivna texter och skisser läses och medieras till tankar som utförs i handling och uttrycks i ett föremål; ett föremål som i sin tur kan läsas. Lärandet sker med olika modaliteter, en del generella och en del specifikt i olika ämnen. Tillsammans bidrar detta till utveckling av elevers språk i vid mening att läsa och skriva, att se och känna, att uttrycka sig muntligt och visuellt, genom ord och slöjdföremål. I presentationen vill vi lyfta det multimodala språkbrukets potential i och genom slöjd för att inte stanna i tyst kunnande.
|
|
