| 1. |
- Hasund, Knut Per
(författare)
-
Agricultural land and landscapes : assessing the resource situation and developing an alternative system of agri-environmental payments : models with applications in Sweden
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The agricultural land provision of private and public goods is studied by inter-disciplinary approaches on the supply from a resource economics perspective and on efficient policy measures from a welfare economic perspective. The socially optimal production of landscape public goods is derived theoretically by introducing the concept of quantitative hectares where measures of area and biodiversity etc. are integrated. Agri-Environmental Payments based on state Indicators (IAEPs) expressing the presence of public goods at the object level (field, landscape element) are developed and tested as an attempt to efficiently promote optimal supply in policy practice. A model of meta-criteria and criteria is developed, resulting in a coherent and complete set of seven composite indicators for Swedish conditions. Estimating the indicators in two study areas indicates large heterogeneity in the supply of public goods, and consequently that IAEPs would differ significantly across objects and accordingly from the present. The public good IAEPs turn out as giving a more efficient resource allocation, better dynamic incentives and lower transaction costs than the corresponding Swedish payments, but conflict with WTO-demands on cost-based payments and give large distributional effects. A concept and measure of agricultural land resources is introduced, defining their size by their capacity to yield products in physical or economic terms. The physical resource measure "barley-equivalents" is developed and calculated by combining production functions with statistics from the 420 agricultural districts of Sweden. A further development is the concept of standard-hectares, making acreage comparisons possible amongst different grades of land. The economic measure of the resources is land rent, here calculated as the residual of revenues minus costs in crop production. Swedish arable resources measured by land rents are fairly heterogeneous, showing distinct regional patterns. The rent of Swedish arable land was nearly normally distributed around a mean of US$ 100 per ha (1983). The arable land resource situation is also illustrated by a new diagram that plots land rent against cumulative acreage. The model of Swedish arable resources is furthermore used to estimate the possible impacts of sub-soil compaction, urban exploitation, tropospheric ozone and other major resource influencing factors.
|
|
| 2. |
- Hasund, Knut Per, et al.
(författare)
-
Assessing the environmental qualities of permanent grassland
- 2010
-
Ingår i: Grassland in a changing world. - Duderstadt : Mecke Druck und Verlag. - 9783869440217 ; , s. 851-853
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A current issue is whether it is possible to evaluate the environmental qualities of individual meadows and pastures based solely on information about some of their attributes. The question is: would biologists make concordant evaluations and, if so, which attributes would be relevant. The aim of this study was to investigate the possibility of developing a model that can classify grassland by environmental values based on survey data. The reason is the policy demand to prioritise measures for preserving the environmental qualities of grassland cost-effectively. A questionnaire was used in which 40 grassland-biology experts classified 50 semi-natural grassland objects into value deciles based on survey data. The grassland objects were randomly spread across Sweden, and described by eight attributes. The study indicates that: (i) domestic experts in biodiversity conservation are quite concordant in assessing semi-natural grasslands; (ii) it is possible to quantitatively assess the general environmental quality of a grassland object by means of a simple, linear prediction model, and less than 10 carefully selected variables suffice to characterise a grassland object in a condensed but balanced way; and (iii) 'number of positive indicator species' is the variable the experts most heavily relied upon in their assessments of grassland environmental qualities.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hasund, Knut Per
(författare)
-
Developing environmental policy indicators by criteria - indicators on the public goods of the Swedish agricultural landscape
- 2011
-
Ingår i: Journal of Environmental Planning and Management. - : Informa UK Limited. - 0964-0568 .- 1360-0559. ; 54, s. 7-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents a methodology for developing state indicators, reflecting the provision of environmental public goods from agricultural landscapes. The methodology involves a structured use of meta-criteria and criteria for developing indicator variables and indicators, along with a coherent set of indicators. These indicators are aimed at providing a basis for determining agri-environmental payments to farmers. They are estimated at the object level, that is, per field or field element, so payments can be set that lead to an efficient resource allocation, structure of incentives and production. We find that, according to the criteria assessments for the Swedish agri-environmental situation, it is best to use a set of seven composite indicators on arable fields, permanent grasslands, linear elements, point elements, forest edges, bio-rich trees and relics. By estimating the indicators in two case study areas, we show that environmental services vary considerably between objects, indicating that value-differentiated payments may work as an efficient instrument in practical policy making.
|
|
| 5. |
- Hasund, Knut Per
(författare)
-
Indicator-based agri-environmental payments: A payment-by-result model for public goods with a Swedish application
- 2013
-
Ingår i: Land Use Policy. - : Elsevier BV. - 0264-8377 .- 1873-5754. ; 30, s. 223-233
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Biodiversity, cultural heritage, and scenery are major public goods produced in the agricultural landscape. Theoretically, Indicator-based Agri-Environmental Payments have the properties of providing socially efficient production. A system of seven composite state indicators, expressing the public goods of the respective fields or field elements, was developed and tested to assess if the model worked in practical policy implementation. The evaluation indicated a more efficient resource allocation, better dynamic incentives and lower transaction costs, compared to the current Swedish payment programs. A disadvantage is that such value-differentiated payments do not comply with tailoring and with present WTO-or CAP-regulations of cost-based payments. (C) 2012 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 6. |
- Hasund, Knut Per
(författare)
-
Miljöstöd för slåtter- och betesmarker : en jämförelse mellan fem länder
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport beskrivs och jämförs miljöstöden till permanenta gräsmarker i Bayern, Danmark, England, Polen och Sverige. Det finns avgörande skillnader mellan länderna i hur miljöstöden till de permanenta gräsmarkerna är utformade. Skillnaderna gäller dels hur stora miljöstödens ersättningsbelopp är, dels villkoren gräsmarken ska uppfylla för att få (högre) stöd, och dels vilka skötselkrav som är knutna till stöden. Alla stöden är utformade inom ramen för EU:s jordbrukspolitiska regelverk, så vissa grundläggande likheter finns också. De permanenta gräsmarkerna (ängsmarkerna) producerar inte bara privata nyttigheter som mjölk och kött, utan även miljökvalitéer i form av biomångfald, kulturarv, rekreationslandskap och andra sociala tjänster. Dessa är i hög grad kollektiva nyttigheter. Marknaden kan därför normalt inte ge tillräcklig produktion av dessa miljötjänster, utan miljöstöd behövs om man önskar en samhällsekonomiskt effektiv markanvändning och uppfylla miljömålen. I Sverige är miljöstödet differentierat efter markanvändning (bete, slåtter), markslag (skogs-, alvar-, fäbodbete) och miljövärde (2 nivåer: allmänna/särskilda), med tilläggsersättning för bl.a. lieslåtter. Det högre, särskilda stödet är knutet till både markvillkor (miljökvalité) och platsspecifikt föreskrivna skötselvillkor. Dessutom finns bl.a. det omfattande miljöstödet "Vallodling". I Bayern finns två program som tillsammans har stor budget och täcker nästan all gräs¬mark, inklusive vallar. Stöden är olika för slåtter- och betesmark, med ett basstöd som kan kombineras med flera möjligheter till tilläggsersättningar. Ändå är stödet inte särskilt differentierat, som i t.ex. England. I Danmark är miljöstöden till permanent gräsmark främst inriktade mot att minska skadligt växtnärings- och pesticidläckage, vilket innebär att åtgärderna för att främja biologiska och andra landskapsvärden är begränsade. Förutom ett par allmänna stöd med låga respektive modesta skötselkrav finns ett mindre, projektinriktat program. I England finns ett långt utvecklat och mångfaldigt miljöstödssystem till gräsmarkerna. Fyra miljöstöd har vart och ett många stödåtgärder med olika ersättningsnivåer, kvalifikations- och skötselkrav. Miljöstödet "Allmänt förvaltarskap" (lägsta nivån) har ett parallellprogram för ekologisk produktion med dubbel miljöersättning, kompletterat av ett miljöstöd för värdefullare marker och ett för höglandsområden. Förutom skötselstöden finns en stor uppsättning investeringsstöd. Utmärkande för England är både att bönderna själva kan välja vilka åtgärder de vill åtaga sig och på vilka skiften så länge som de uppnår en totalpoäng bestämd av gårdens areal. Det högre stödet har platsspecifika krav och resultatindikatorer för den enskilda gräsmarkens miljötillstånd. I Polen kombineras tre allmänna stöd med tio stöd som är habitatspecificerade. De allmänna stöden går till alla gräsmarker i bergsområden, ekologisk odling, respektive extensiv skötsel. De olika stöden till tio angivna habitat ger möjlighet till anpassade skötselkrav och differentierad ersättning. Det finns således avsevärda skillnader mellan länderna i antalet miljöstöd och stödvarianter till gräsmarkerna. Flest alternativ har England, medan Danmark och Bayern har betydligt färre. En annan skillnad är att Bayern och Polen enbart har skötselstöd, men att det i England också finns investeringsstöd för många specificerade ändamål. Vad gäller stödsystemets struktur, så har Sverige, Bayern och England grundstöd som kan kombineras med tilläggsåtgärder på samma gräsmark. I Danmark och Polen har brukarna inte sådana valalternativ. Det skiljer sig också hur många ersättningsnivåer som finns och hur detaljerade villkoren för stöd är, både i fråga om skötsel och för att en gräsmark ska vara berättigad till ett visst stöd. Danmark har t.ex. föga differentierade miljöstöd. Motkraven i form av skötselåtgärder – vad brukaren måste eller inte får göra – för att få stöden är i allmänhet lägre i Danmark, Bayern och Polen, men även för Englands ELS-stöd (lägsta nivån) jämfört med Sveriges miljöstöd till gräsmarkerna. Jämfört med villkoren för det svenska miljöstödet "Vallodling" har några av länderna delvis högre krav, så jämförelserna måste göras för likartade gräsmarker. Villkoren som gräsmarken måste uppfylla för att vara kvalificerad för högre stöd är dessutom betydligt lägre ställda i Bayern och England än i Sverige. Hur stor miljöersättningen per hektar är skiljer sig påtagligt. Danmark och Bayern har ofta minst dubbelt så högt miljöstöd som Sverige för ungefär motsvarande marker eller skötselkrav. I Polen är däremot stödtarifferna oftast lägre. Englands stödnivåer motsvarar i vissa fall de svenska, men kan annars ligga avsevärt högre. Sammanfattningsvis har miljöstöden bidragit till att motverka gräsmarkernas negativa utveckling av areal- och miljökvalité i länderna. Det kan dock ifrågasättas om miljöstöden är tillräckliga, eftersom det finns indikationer att floran och faunan i det europeiska jordbrukslandskapet fortsätter att försämras. Miljöstöden är överlag effektivare än andra, diffusa styrmedel som påverkar de permanenta gräsmarkerna. Genom att skapa riktade, ekonomiska incitament och styra resurserna till det som efterfrågas ger de högre måluppfyllelse till lägre kostnader. Inget av länderna har dock maximalt möjligt kostnadseffektiva miljöstöd. Det gäller både i fråga om motkraven i form av skötselåtgärder och villkoren för att gräsmarken ska vara kvalificerad för ett visst stöd. Av de studerade länderna torde det engelska systemet vara mest kostnadseffektivt tack vara att brukarna kan välja mellan många miljömässigt poängsatta alternativ allt efter gårdens kostnadssituation. Ländernas stöd till vall och liknande gräsmarker är i regel förknippade med låga krav och höga kost¬nader per miljönytta. Avtal med skötselvillkor som är specifikt utformade för varje gräsmarksobjekt finns i varierande omfattning i Bayern, Danmark, England och Sverige. Sådana platsspecifika stödutformningar kan ge bättre miljöeffekter och även vara effektivare, men risken är att de medför höga transaktionskostnader och då totalt sett blir ineffektiva. Bland de många möjligheter som finns att ytterligare förbättra miljöstöden kan Polens habitatspecifika stöd med standardiserade skötselkrav eller Englands resultatbaserade utformning visa på intressanta lösningar
|
|
| 7. |
- Hasund, Knut Per, et al.
(författare)
-
Valuing public goods of the agricultural landscape: a choice experiment using reference points to capture observable heterogeneity
- 2011
-
Ingår i: Journal of Environmental Planning and Management. - : Informa UK Limited. - 0964-0568 .- 1360-0559. ; 54, s. 31-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The willingness to pay (WTP) for different types of elements and other environmental qualities of the agricultural landscape were investigated by a choice experiment study. To get value measures of a set of attributes as policy relevant as possible, the WTP for 28 levels of 12 attributes was estimated. Two survey versions concerned permanent grassland and two concerned field elements of cultivated land. A sample of 8000 randomly selected Swedish inhabitants was used. The estimated values vary significantly between linear field elements and grassland types, where stone walls and oak-wooded pastures, respectively have the highest marginal WTP. Highly valued environmental qualities are biodiversity, visibility and absence of brushwood. Reference points were included to capture preference heterogeneity. The study cannot reject that respondents may value environmental service levels based on their reference points.
|
|
| 8. |
- Hasund, Knut Per, et al.
(författare)
-
Vilka sysselsättnings-, miljö- och samhällsekonomiska effekter har jordbruksstöden?
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Investeringsstöden för landsbygdsutveckling har miljöeffekter och ersättningar för miljöåtgärder påverkar sysselsättningen. För att kunna fördela CAP:s budgetmedel och utforma stöd och ersättningar optimalt måste deras sammantagna sysselsättningsoch samhällsekonomiska effekter tas med, inklusive effekter på miljö liksom jordbrukets kostnader och produktion av livsmedel. I den här studien har vi undersökt hur stora dessa korsvisa effekter på andra mål är, och vad det sammantagna utfallet är för gårdsstödet och ett urval stöd i landsbygdsprogrammet.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lindborg, Regina, et al.
(författare)
-
A landscape perspective on conservation of semi-natural grasslands.
- 2008
-
Ingår i: Agriculture, Ecosystems and Environment. - : Elsevier BV. - 0167-8809. ; 125:1-4, s. 213-222
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Current agri-environmental schemes and subsidies for conservation and restoration of semi-natural grasslands do not explicitly assess land use changes affecting whole landscapes, but have so far focused on single objects and small areas. In this paper, we discuss a landscape perspective versus a “single object” perspective when conserving semi-natural grassland in agricultural landscapes. The focus is on the values biodiversity, cultural heritage, a vital countryside, and effects on economy when land use changes. We conclude that when land use change in the landscape surrounding an object, important additional effects on the different values are found. For example, a countryside where animals graze former arable fields and where marginal habitats are managed will have a positive effect, not only on the biodiversity associated to semi-natural grasslands, but also for the image of a vital and dynamic landscape. An increased number of roads, on the other hand, may negatively affect cultural heritage and decrease biodiversity in grasslands, leading to negative effects on the value of common goods through isolation. Placing objects in a larger spatial context and combining several different aspects into a landscape perspective, will improve long-term preservation of values associated to semi-natural grasslands.
|
|
