| 1. |
- Hedblom, Marcus, et al.
(författare)
-
Metoder och möjligheter att använda NILS data i tillämpad integrerad landskapsplanering: Renbruksplaner, UAV låghöjdsflygfotografier och dialog Methods and possibilities to apply NILS data for applied integrated landscape planning: Reindeer Husbandry Plans, UAV low altitude aerial photos and dialogue
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Summary There is a need for more integrated landscape planning due to rapid changes in landscape use through increased rationalization of land use (e.g. forestry), climate change and lack of planning in the landscape outside the cities. In this project, we have anticipated the reindeer herding Sami people and their interest to follow the prerequisites of land use and habitat changes over time. The project can partially be mentioned as a process consisting of a dialogue between reindeer herders, the Swedish Forest Agency, Vilhelmina Model Forest and the National Monitoring Programme NILS. The European project Baltic Landscape frames the project. The aim of Baltic Landscape is to demonstrate concrete examples of how conflicts related to land use claims can be solved. In this project, we worked specifically with the Model Forest concept that is based on a bottom-up perspective of working with issues related to landscapes and covering e.g. sector driven industry such as forestry, tourism, environmental values and governmental organizations. During the project all parts met and had theoretical sessions, field exercises and subsequent discussions that overall was about how best to monitor different habitats that are of large importance for the forage of reindeers (grazing types). More technical approaches such as Unmanned airplanes (so called UAV:s) were tested. Reindeer movements across the landscape range from the Alpine regions in the west to the coniferous forests on the east coast. The study includes the alpine landscape, mountain birch forest and marshlands in Vilhelmina Model Forest. The purpose: for reindeer herders was to find a method to conduct inventory on grazing types (reindeer habitats) that was rational to work with, i.e., not too time consuming (so that the inventory could be combined with the everyday work) and not too simple (so that it does not work as it is supposed to, as a support for discussion with other land users). for NILS was to initiate a dialogue with users and their needs of environmental monitoring data. More concretely, it was about to find out if there is data that can be of importance for reindeer herders which is not presently collected in the current field monitoring. Moreover to see if reindeer herders have the opportunity to collect data in a way so that it is possible to supplement existing NILS data. Finally to see if was possible to use unmanned aircraft, known as UAVs, to do inventory grazing types and especially hanging lichens (important as food supplement for reindeer). Moreover, interviews with stakeholders (N= 12) and reindeer herders (N= 1) , were made in order to deepen the knowledge of potential needs of NILS monitoring data for landuse and landscape planning by stakeholders in Vilhelmina Model Forest. for Vilhelmina Model Forest and the Swedish Forest Agency was to initiate dialogue between the parties and act as a coordinator and resource for increased dialogue. The results of the project (and process) revealed: that the importance of the possibility to conduct a dialogue. The dialogue led to the emergence of synergies that all parts could use. In this case the common denominator was to establish a specific area in the alpine region for field visits. The purpose was to use the area to promote and initiate dialogues about the landscape and in the longer perspective enable monitoring and increase knowledge about suitable usage of the landscape. NILS called such a surface Flagship areas, Vilhelmina Model forest call those areas Demo areas or geological parks (geopark). that it was possible to develop a rational functioning method of reindeer grazing types (linked to the Reindeer Husbandry Plans) based on field exercises and discussions conducted in this project 2012 -2014. During 2014 NILS personnel educate reindeer herders using the method developed within this project. that the methodology of inventory used by the NILS programme, both in field and by aerial photographs, is partly compatible with the existing reindeer grazing types. And also that NILS can benefit from dialogue with stakeholders and gain knowledge of which classification schemes can be converted into or what can be added to their inventory. that there is a wish to continue further dialogue between the partners. that interviews with stakeholder revealed the need of usefulness and costs for NILS data, that no no single variable was excluded as not interesting at all for any of the stakeholders (87 out of 356 NILS variables were asked for in the interview) and that stakeholders made suggestions of new variables that could complement the current NILS variable list.
|
|
| 2. |
- Hedblom, Marcus, et al.
(författare)
-
Städernas flora och fauna : övervakning av grön mångfald i centrum
- 2012
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 107, s. 30-37
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- År 1950 levde en tredjedel av världens befolkning i städer, sedan fem år tillbaka bor hälften i städer och allt tyder på att år 2030 bor två tredjedelar av alla människor i städer. År 2050 skulle det innebära 6,5 miljarder stadsbor. Fram till år 2030 kommer det att byggas mer sammanhängande stadsbebyggelse än vad det finns totalt idag. Det innebär enorma infrastrukturomställningar och stora arealer av mark kommer att tas i anspråk. Den mark som bebyggs är ofta mycket dåligt inventerad på djur och natur trots att forskning visar på höga värden i och omkring tätorter. Behovet av en kunskapsbas är stort.
|
|
| 3. |
- Ahlbäck Widenfalk, Lina, et al.
(författare)
-
Ekologisk kunskap för ekologisk kompensation : Syntes av forskningsprojekten Systematisera ekologisk kunskap för att effektivisera ekologisk kompensation och När kan ekologisk kompensation bidra till att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster?
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten sammanfattar två projekt inom Naturvårdsverkets forskningssatsning om ekologisk kompensation: Systematisera ekologisk kunskap för att effektivisera ekologisk kompensation och När kan ekologisk kompensation bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster?På en stor del av jordens yta har människan kraftigt försämrat förutsättningarna för biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som den ger upphov till, vilket därför även påverkar samhällen negativt. Ekologisk kompensation har föreslagits som ett viktigt verktyg för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Det är dock ett relativt nytt sätt att arbeta med naturvård och det finns oklarheter kring hur det bör implementeras i praktiken. Noggranna utvärderingar av ekologisk kompensation har bara gjorts i enstaka fall. Därför finns stora kunskapsluckor kring dess tillämpning och effektivitet i stora delar av världen, samt för många naturtyper och typer av kompensationsåtgärder.Vi har genom intervjuer undersökt hur arbetet med ekologisk kompensation bedrivs och vilka utmaningar som finns i Sverige idag. Vi har även genomfört systematiska översikter och meta-analyser för att syntetisera den vetenskapliga kunskap som finns rörande ekologisk kompensation globalt, samt rörande naturvårdsrestaureringar i landsmiljöer i de delar av världen med ett klimat som liknar det som finns i Sverige.Intervjuerna med 17 tjänstemän och praktiker som arbetar med ekologisk kompensation visade att kompensationsåtgärder som reglerades av lagstiftning oftast var kopplade till art- och habitatskydd och mera sällan till naturreservat och Natura 2000-områden. Vanligast är att enskilda träd, skogar, våtmarker eller vattendrag och dammar kompenseras, och fåglar och groddjur var de artgrupper som nämndes oftast. De genomförda åtgärderna inkluderade främst olika typer av restaurering, men även anläggning av mindre dammar var vanligt. På grund av många praktiska hinder vid implementering av ekologisk kompensation (innefattande såväl lagverk och processer som rutiner hos myndigheterna kring hantering av kompensation) gjordes sällan ekologiska avvägningar kring vilken kompensation som var lämpligast. Osäkerhet kring vad som är ekologisk kompensation och om det är viktigast att prioritera närhetsprincipen (kompensationsåtgärd nära påverkan) eller likhetsprincipen (samma naturmiljö och arter kompenseras som påverkas) skapade otydlighet i tillämpningen. En avsaknad av helhetsperspektiv, som innebär att mer än det enskilda exploateringsprojektets effekt och fler aspekter av naturvärden inkluderas, och att bedömningar görs på landskapsnivå, identifierades också. Det finns en risk att nuvarande inriktning med fokus på enskilda arter, bedömningar som görs på liten skala och en inställning att allt är bättre än inget och att allt går att kompensera kan missgynna naturvården i stort. Sammantaget skapar det ett otydligt system där långsiktiga konsekvenser för biologisk mångfald är osäkra.I genomgången av vetenskaplig litteratur som har utvärderat ekologisk kompensation fann vi 40 studier, men endast en av dessa kunde utvärdera om det har skett någon nettoförlust av biologisk mångfald. Majoriteten av dessa kom från våtmarks- eller sötvatten-miljöer i Nordamerika. Generellt lyckades kompensationsprojekten inte kompensera ekosystemtjänster fullt ut. Det fanns dock en fördröjningseffekt, så att kompensationslokalerna blev mer lika referensen ju längre tid som förflutit sedan kompensationsåtgärden utfördes. För biologisk mångfald var mönstret inte lika tydligt som för ekosystemtjänster. Det var stor variation mellan olika studier och det fanns heller inte någon tydlig skillnad mellan olika organismgrupper, eller mellan olika naturtyper.När vi gick igenom utvärderingar av naturvårdsrestaureringar fann vi 93 studier som uppfyllde våra kriterier, som bland annat innebar en före-efter-kontroll-design (s.k. BACI design). Av dessa hade 36 utvärderat restaureringsåtgärder i skog, 35 i gräsmarker, 20 i våtmarker och 3 i sandmarker. Effekten av restaurering varierade stort mellan studier, och restaureringen ledde inte alltid till högre biologisk mångfald. Skillnaden i utfall mellan typerna av ekosystem var små, men det fanns något större skillnad i effekt av restaureringen mellan olika naturtyper (till exempel mellan lövskog kontra barrskog, eller öppen gräsmark kontra hedar). De flesta studier hade utvärderat effekter på växter, följt av leddjur (insekter och spindeldjur) och fåglar. Skillnaderna i effekt mellan olika artgrupper var också små. Endast för kärlväxter fanns så många utvärderingar av individuella arter (35 studier) att vi kunde analysera skillnader mellan olika grupper utifrån deras funktionella egenskaper, men även här var variationen för stor för att dra generella slutsatser. För alla typer av ekosystem där antalet studier var tillräckligt stort (skog, gräsmarker och våtmarker) ökade effektstorleken med ökande tid sedan restaureringsåtgärderna utförts.Utifrån de identifierade bristerna i enhetlig implementering av ekologisk kompensation i Sverige rekommenderar vi en nationell standard och etablerade rutiner för tillsynsmyndigheter, som bland annat kan öka fokus på landskapsperspektiv och bredare inkludering av naturvärden. Genom att tillgängliggöra goda och sämre exempel på kompensationsåtgärder kan kvalitén på genomförd kompensation höjas. Vi rekommenderar även att framtida ekologiska kompensationsprojekt systematiskt utvärderar både de naturvärden som förloras vid exploatering och de som uppstår via kompensationsåtgärder. Myndigheter som ställer krav på ekologisk kompensation bör därför samtidigt ställa krav på systematisk och långsiktig uppföljning av kompensationsåtgärdernas effekter på naturvärdena. Eftersom det ofta är flera olika naturvärden som påverkas av en och samma exploatering, måste myndigheterna vara medvetna om vilka av dessa som kompensationsåtgärderna syftar till att kompensera, och exploateringens effekter av dessa behöver också följas upp.
|
|
| 4. |
- Ahlbäck Widenfalk, Lina, et al.
(författare)
-
Systematisera ekologisk kunskap för att effektivisera ekologisk kompensation : Slutrapport
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekologisk kompensation har föreslagits som ett viktigt verktyg för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och naturmiljöer, en förlust som till stor del beror på människans utnyttjande av en allt större andel av jordens yta. Det finns oklarheter kring hur ekologisk kompensation implementeras och hur det bör utformas för att vara effektiv. Trots att ekologisk kompensation har funnits som en del i den svenska lagstiftningen sedan 1999 så har det än så länge inte använts i större omfattning i Sverige. Noggranna utvärderingar av ekologisk kompensation har bara gjorts i enstaka fall. Därför finns stora kunskapsluckor kring dess tillämpning och verkan i stora delar av världen, samt för många biotoper och typer av kompensationsåtgärder.Det övergripande syftet med projektet har varit att ta fram vägledning för att effektivisera tillämpningen av ekologisk kompensation i Sverige. Detta gjorde vi genom att dels syntetisera tillgänglig kunskap om effektiviteten i olika restaureringsåtgärder, dels utvärdera hur ekologisk kompensation tillämpas i Sverige idag för att identifiera hinder för optimal implementering. Vi har använt intervjuer och en workshop för att undersöka hur arbetet med ekologisk kompensation utförs och vilka utmaningar som är förknippade med detta. Vi har även genomfört systematiska översikter och meta-analyser för att utvärdera den vetenskapliga litteratur som utvärderar naturvårdsrestaureringar i landsmiljöer i de delar av världen med ett klimat som liknar det som råder i Sverige.Intervjuerna med 17 personer som arbetar med ekologisk kompensation visade att kompensationsåtgärder som reglerades av lagstiftning oftast var kopplade till art- och habitatskydd och mer sällan till naturreservat och Natura 2000-områden. Vanligast kompenseras enskilda träd, skog, våtmarker eller vattendrag och dammar, och vanligast nämnda artgrupper var fåglar och groddjur. De genomförda åtgärderna inkluderade främst olika typer av restaurering, men även anläggning av mindre dammar var vanligt. På grund av många praktiska hinder vid implementering av ekologisk kompensation i det svenska systemet – innefattande både lagverk och processer och rutiner hos myndigheterna kring hantering av kompensation – gjordes sällan ekologiska avvägningar kring vilken kompensation som var lämpligast. Osäkerhet kring vad som är ekologisk kompensation gjorde ibland tillämpningen otydlig. Osäkerhet fanns även kring vad som är viktigast att prioritera, närhetsprincipen (kompensationsåtgärd nära påverkan, d.v.s. ”on site” vs. ”off site”) eller likhetsprincipen (samma naturmiljö och arter kompenseras som påverkas, d.v.s. ”in-kind” vs. ”out-of kind”). En avsaknad av ett helhetsperspektiv identifierades också, d.v.s. avsaknad av ett perspektiv där mer än det enskilda exploaterings-projektets effekt och fler aspekter av naturvärden inkluderas, och bedömningar på landskapsnivå görs. Det finns en risk att nuvarande inriktning med fokus på enskilda arter, en inställning att allt är bättre än inget, att allt går att kompensera, och bedömningar på liten skala kan missgynna naturvården i stort. Sammantaget skapar det ett otydligt system där långsiktiga konsekvenser för biologisk mångfald blir osäkra.I genomgången av utvärderingar av naturvårdsrestaureringar i den vetenskapliga litteraturen fann vi 93 studier som uppfyllde våra kriterier, som bland annat krävde en före-efter-kontroll-design (s.k. BACI design). Av dessa hade 36 utvärderat restaureringsåtgärder i skog, 35 i gräsmarker, 20 i våtmarker och tre i sandmarker. Effekten av restaurering varierade stort mellan studier men var generellt svagt positiv eller gav ingen säkerställd effekt. Utfallet var likartat mellan de fyra biotopkategorierna. Det fanns något större skillnad i generell effekt mellan smalare biotopkategorier, där även negativa effekter uppvisades i vissa fall medan några biotoper hade en tydligare positiv effekt av restaurering. Flest utvärderingar var gjorda på växter, följt av leddjur (insekter och spindeldjur) och fåglar, med liknande resultat för de olika artgrupperna. Endast för kärlväxter fanns tillräckligt med utvärderingar av enskilda arter (35 studier) så att vi kunde analysera skillnader mellan olika grupper utifrån deras funktionella egenskaper, men även här var variationen för stor för att dra generella slutsatser. Det är därför svårt att dra slutsatser kring vilka restaureringsåtgärder som lämpar sig bättre som kompensationsåtgärder än andra för majoriteten av biotoper, åtgärdskategorier och artgrupper vi undersökt. Fortsatt uppbyggnad av väl designade uppföljningsstudier borde därför prioriteras.De identifierade bristerna i enhetlig implementering av ekologisk kompensation i Sverige, tillsammans med bristen på välgrundad kunskap om effekten av olika restaureringsåtgärder, gör att vi föreslår att:En nationell standard tas fram, rutiner utarbetas för tillsynsmyndigheter, och ekologisk kompensation integreras bättre i hela beslutsprocessen. • Ett bredare helhetstänkande kring bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster möjliggörs, genom att öka fokus på landskapsperspektiv och ta hänsyn till fördröjningseffekter för både konsekvenser av exploatering och nyttan av kompensationsåtgärder.Goda exempel på kompensationsåtgärder sammanställs och tillgängliggörs för att höja kvalitén på genomförd kompensation.Framtida kompensationsprojekt gör en systematisk uppföljning av naturvärden som förloras vid exploatering och av de som skapas via kompensationsåtgärder. Myndigheter som ställer krav på ekologisk kompensation bör samtidigt ställa krav på systematisk och långsiktig uppföljning av kompensationsåtgärdernas effekter på naturvärdena.En geografisk databas för dokumentation av alla kompensationsområden utvecklas och i den kopplas dessa till motsvarande områden som exploaterats. För att följa upp de naturvärden som förloras och de som avsätts, förstärks och restaureras för att kompensera för dessa. En sådan databas möjliggör att långsiktigt kunna följa i vilken mån kompensationsområden utgör en motvikt till de värden som förloras.
|
|
| 5. |
- Andersson-Sköld, Yvonne, et al.
(författare)
-
A framework for assessing urban greenery's effects and valuing its ecosystem services
- 2018
-
Ingår i: Journal of Environmental Management. - : Academic Press. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 205, s. 274-285
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ongoing urban exploitation is increasing pressure to transform urban green spaces, while there is increasing awareness that greenery provides a range of important benefits to city residents. In efforts to help resolve associated problems we have developed a framework for integrated assessments of ecosystem service (ES) benefits and values provided by urban greenery, based on the ecosystem service cascade model. The aim is to provide a method for assessing the contribution to, and valuing, multiple ES provided by urban greenery that can be readily applied in routine planning processes. The framework is unique as it recognizes that an urban greenery comprises several components and functions that can contribute to multiple ecosystem services in one or more ways via different functional traits (e.g. foliage characteristics) for which readily measured indicators have been identified. The framework consists of five steps including compilation of an inventory of indicator; application of effectivity factors to rate indicators' effectiveness; estimation of effects; estimation of benefits for each ES; estimation of the total ES value of the ecosystem. The framework was applied to assess ecosystem services provided by trees, shrubs, herbs, birds, and bees, in green areas spanning an urban gradient in Gothenburg, Sweden. Estimates of perceived values of ecosystem services were obtained from interviews with the public and workshop activities with civil servants. The framework is systematic and transparent at all stages and appears to have potential utility in the existing spatial planning processes.
|
|
| 6. |
- Aronson, M.F.J., et al.
(författare)
-
A global analysis of the impacts of urbanization on bird and plant diversity reveals key anthropogenic drivers
- 2014
-
Ingår i: Proceedings of the Royal Society of London. Biological Sciences. - : The Royal Society. - 0962-8452 .- 1471-2954. ; 281:1780, s. 20133330-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Urbanization contributes to the loss of the world's biodiversity and the homogenization of its biota. However, comparative studies of urban biodiversity leading to robust generalities of the status and drivers of biodiversity in cities at the global scale are lacking. Here, we compiled the largest global dataset to date of two diverse taxa in cities: birds (54 cities) and plants (110 cities). We found that the majority of urban bird and plant species are native in the world's cities. Few plants and birds are cosmopolitan, the most common being Columba livia and Poa annua. The density of bird and plant species (the number of species per km2) has declined substantially: only 8% of native bird and 25% of native plant species are currently present compared with estimates of non-urban density of species. The current density of species in cities and the loss in density of species was best explained by anthropogenic features (landcover, city age) rather than by non-anthropogenic factors (geography, climate, topography). As urbanization continues to expand, efforts directed towards the conservation of intact vegetation within urban landscapes could support higher concentrations of both bird and plant species. Despite declines in the density of species, cities still retain endemic native species, thus providing opportunities for regional and global biodiversity conservation, restoration and education.
|
|
| 7. |
- Blicharska, Malgorzata, 1979-, et al.
(författare)
-
Operationalisation of ecological compensation : Obstacles and ways forward
- 2022
-
Ingår i: Journal of Environmental Management. - : Elsevier. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 304
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ecological compensation (EC) has been proposed as an important tool for stopping the loss of biodiversity and natural values. However, there are few studies on its actual operationalisation and there is high uncertainty about how it should be designed and implemented to be an effective way of performing nature conservation. In this study we focus on ecological compensation in Sweden, a country where it is in the process of being implemented more broadly. Using interviews and a workshop we investigate how the work with the implementation is carried out and what challenges exist. The results show that implementation of EC is at an early stage of development and there are many practical obstacles, linked to both legislation and routines in the planning processes. There is a lack of holistic perspective and large-scale thinking, a quite strong focus on a small number of individual species, and an overall attitude that anything is better than nothing, all of which can have negative consequences for biodiversity conservation overall. Based on the results we discuss the need for better integration of EC into the entire decision-making process and for a holistic approach to preservation of biodiversity and ecosystem services, by increasing the focus on landscape perspective and considering delays in compensation outcomes. There is also a need for a national level standard for EC, making good and worse examples of compensation measures available and systematic monitoring of EC projects. Finally, a spatially explicit database to document all EC areas should be introduced both to ensure consistency in protection from future development plans and to enable long-term monitoring of EC outcomes.
|
|
| 8. |
- Blicharska, Malgorzata, 1979-, et al.
(författare)
-
Shades of grey challenge practical application of the Cultural Ecosystem Services concept
- 2017
-
Ingår i: Ecosystem Services. - : Elsevier BV. - 2212-0416 .- 2212-0416. ; 23, s. 55-70
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite rapid advances in development of the ecosystem services (ES) concept, challenges remain for its use in decision making. Cultural ES (CES) have proven particularly difficult to pin down and resultant “shades of grey” impede their consideration by decision-makers. This study undertakes a literature review of CES to highlight the shades of grey, briefly illustrates findings by reference to the Swedish mountain landscape, then addresses potential implications for practical decision making. The concept of CES is complex and difficult to operationalize. The root of confusion appears to be a lack of rigour in identifying CES, hindering identification of proper methods for determining: the ecosystem elements that underpin CES; the beneficiaries of CES and how they value benefits delivered; and how CES may vary in space and time. We conclude by proposing a framework of questions, which we relate to the ES cascade model, that is intended to help researchers and decision-makers to reflect when considering CES. Answers to the questions should enable decision-makers to prioritise policy development or implementation in relation to the differing needs of potentially competing beneficiaries and what needs to be done or not done to the ecosystem, where, when and by whom.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Busse Nielsen, Anders, et al.
(författare)
-
Spatial configurations of urban forest in different landscape and socio-political contexts: identifying patterns for green infrastructure planning
- 2017
-
Ingår i: Urban Ecosystems. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1083-8155 .- 1573-1642. ; 20, s. 379-392
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract Rapid urbanisation and climate change have motivated the development of urban green infrastructure (UGI) as a planning strategy to support the wellbeing of urban people and ecosystems while parallel adapting cities to climate change. Forest (tree-covered areas >0.5 ha) is a key UGI component that afford a wider range of ecosystem services and mitigate urban heat islands more effectively than non-wooded green spaces. However, understanding of spatial configurations (variation in patch size and frequency) of forests across the gradient of urbanisation and between cities is limited to case studies. This represents a considerable knowledge gap for identification of general patterns that can inform integration of forest resources in UGI planning that have value beyond the individual city level. In this study we used Geographic Information Systems to explore the spatial configuration of forests across cities located within landscapes characterised by different levels of anthropogenic modification (degree of forest cover) and socio-political contexts, i.e. all Danish and Swedish cities >10,000 inhabitants (n = 176). We applied general linear modelling to investigate the relationship between forest cover, patch size and frequency with 1) regional landscape type, 2) demographic trends 1960-2010, and 3) the gradient of urbanisation (measured in three zones: urban core (0.2 km from city boundary), urban fringe (0.2-2 km), and urban periphery (2-5 km)). Regardless of demographic trends, forest cover was lowest in cities settled in large-scale agricultural regions, higher in regions with mosaics of forest and farming, and highest in forest-dominated regions. However, in all cities forest cover was lowest in the urban zone and peaked on the urban fringe rather than on the urban periphery. Furthermore, pocket woods (0.5-2 ha) accounted for over 50 % of patches in all three urban zones, irrespective of regional landscape type. We conclude by discussing how these general patterns could inform strategies for integration of urban forests in UGI planning.
|
|
