| 1. |
|
|
| 2. |
- Eriksson, Lina, 1976, et al.
(författare)
-
Klimatomställning och krav på kompensation
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 1402-2710. ; 26:1, s. 21-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En aktuell fråga på energirättvisans område är hur vi ska för- dela de kostnader som uppstår när vi ska fasa ut fossila bränslen och ställa om våra energisystem till nollutsläpp. Enligt vissa kan en sådan omställning bara vara rättvis (man talar då om ”just transi- tion”) om de hårdast drabbade aktörerna ersätts på olika sätt. Ar- gumenten för ersättning är ibland pragmatiska, och säger då att kli- matomställningen är svår att genomföra i praktiken om inte de som drabbas negativt av den ersätts, eftersom motståndet annars blir för stort (Abram et al. 2020). Men det finns även ett moraliskt argu- ment som säger att de som drabbas utsätts för en orättvisa och där- med förtjänar kompensation. De negativa konsekvenserna behöver inte vara rent ekonomiska – de kan även vara emotionella – men er- sättningen tar alltid formen av att staten överför extra ekonomiska medel till olika ändamål. I denna artikel utgår vi från att graden av kompensation bör bero på i vilken grad det kan anses vara orättvist att olika aktörer drabbas på olika sätt, vilket i sin tur beror på hur moraliskt ansvariga dessa aktörer är för de utsläpp som har skett. Vi tillämpar denna tanke i två konkreta klimatpolitiska fall – nedläggningar av kol- kraftverk och höjningar av bensinskatten – och argumenterar för att de krav som ibland ställs på kompensation för aktörer som kol- kraftsarbetare och bilister sällan är rimliga.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Cederberg, Christel, 1959, et al.
(författare)
-
Beyond the borders – burdens of Swedish food consumption due to agrochemicals, greenhouse gases and land-use change
- 2019
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier BV. - 0959-6526. ; 214, s. 644-652
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Authors Sweden's environmental policy aims to solve domestic environmental problems without increasing environmental and health impacts overseas. Realizing this aim requires an indicator system with a consumption-based (or “footprint”) perspective that captures both local and global impacts and their development over time. In this paper, we present a set of novel footprint indicators to measure environmental pressures from Swedish food consumption. The indicators are calculated by combining data and statistics on agrochemicals and deforestation emissions with EXIOBASE3, a global Multi-Regional Input Output (MRIO) database with a unique and high level of product detail across countries. We estimate the use of pesticides and antimicrobial veterinary medicines associated with current Swedish food consumption and compare those footprint indicators with the EU-28. Carbon emissions from deforestation are calculated with a land balance model and included in the overall carbon footprint of food. We find that Sweden, with its large reliance of food imports, exert a significant agro-chemical and climate footprint overseas, mainly in the EU and Latin America. We point to a need for better data and statistics on the use of pesticides, veterinary medicines and agrochemicals residuals (especially in developing countries) as well as improved spatial data on agricultural activity to further reduce uncertainty in the environmental footprint of Swedish food consumption.
|
|
| 5. |
- Ek Fälth, Hanna, 1992, et al.
(författare)
-
Trade-offs between aggregated and turbine-level representations of hydropower in optimization models
- 2023
-
Ingår i: Renewable and Sustainable Energy Reviews. - 1879-0690 .- 1364-0321. ; 183
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To model a future power system with high shares of variable renewables, it is essential to capture the flexibility of dispatchable technologies such as hydropower. However, the representation of hydropower is often oversimplified in energy system investment models, such that the flexibility of hydropower is significantly exaggerated. This suggests the need for improved representations of hydropower that capture physical river dynamics but are computationally efficient to maintain the tractability of large models. Here, we develop a series of hydropower optimization models for a single river with various levels of techno-physical detail to evaluate options for hydropower representations in energy system investment models. All models operate hourly over a full year with perfect foresight. We explore trade-offs between accuracy and computational time involved in including features such as the river network, head-dependent power production, and discharge-dependent turbine efficiencies. We find that the level of detail significantly affects the optimal production and confirm that a simplistic hydropower representation similar to those often used in investment models significantly overestimates the flexibility of hydropower. The most detailed nonconvex model includes a full river network, head-dependency, and turbine efficiencies and is solved in just one hour on a modern desktop computer. Furthermore, we linearize this detailed model, thereby reducing computation time to one minute while featuring production dynamics substantially more similar to the full nonconvex model than a naive linear network model. These contributions pave the way for improving hydropower representations in investment models to avoid overestimating the flexibility that hydropower may provide.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Lina, et al.
(författare)
-
Klimatomställning och krav på kompensation
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi. - 2002-3383. ; 2022:1, s. 21-32
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många menar att aktörer som drabbas av ökade kostnader som resultat av samhällets klimatomställning bör kompenseras för dessa kostnader. Det här pappret analyserar huruvida rättvisa kräver sådan kompensation. Vi presenterar en teori om moraliskt ansvar enligt vilken man är moraliskt ansvarig för ett utfall om man a) har bidragit kausalt till utfallet, b) visste eller borde ha vetat om ens handlingars konsekvenser, och c) hade kunnat handla annorlunda. Utifrån denna teori analyserar vi sedan faktiskt framförda krav på kompensation vid nedläggningar av kolkraftverk och krav på att bensinpriset inte får höjas eftersom en höjning slår hårt mot landsbygdsbor.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hedenus, Fredrik, 1976, et al.
(författare)
-
Historical wind deployment and implications for energy system models
- 2022
-
Ingår i: Renewable and Sustainable Energy Reviews. - : Elsevier BV. - 1879-0690 .- 1364-0321. ; 168
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A critical parameter in modeling studies of future decarbonized energy systems is the potential future capacity for onshore wind power. Wind power potential in energy system models is subject to assumptions regarding: (i) constraints on land availability for wind deployment; (ii) how densely wind turbines may be placed over larger areas, and (iii) allocation of capacity with respect to wind speed. By analyzing comprehensive databases of wind turbine locations and other GIS data in eleven countries and seventeen states in Australia, Canada, and the US; all with high penetration levels of wind power, we find that: i) large wind turbines are installed on most land types, even protected areas and land areas with high population density; ii) it is not uncommon with a deployment density up to 0.5 MW/km2 on municipality or county level, with rare outlier municipalities reaching up to 1.5 MW/km2 installed capacity; and iii) wind power has historically been allocated to relatively windy sites with average wind speed above 6 m/s. In many cases, allocation methods used in energy system models do not consistently reflect actual installations. For instance, we find no evidence of concentration of installations at the windiest sites, as is frequently assumed in energy system models. We conclude that assumptions made in models regarding wind power potentials are poorly reflective of historical installation patterns, and we provide new data to enable assumptions that have a more robust empirical foundation.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
