| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Schober, Florian A., et al.
(författare)
-
The one-carbon pool controls mitochondrial energy metabolism via complex I and iron-sulfur clusters
- 2021
-
Ingår i: Science Advances. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 2375-2548. ; 7:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Induction of the one-carbon cycle is an early hallmark of mitochondrial dysfunction and cancer metabolism. Vital intermediary steps are localized to mitochondria, but it remains unclear how one-carbon availability connects to mitochondrial function. Here, we show that the one-carbon metabolite and methyl group donor S-adenosylmethionine (SAM) is pivotal for energy metabolism. A gradual decline in mitochondrial SAM (mitoSAM) causes hierarchical defects in fly and mouse, comprising loss of mitoSAM-dependent metabolites and impaired assembly of the oxidative phosphorylation system. Complex I stability and iron-sulfur cluster biosynthesis are directly controlled by mitoSAM levels, while other protein targets are predominantly methylated outside of the organelle before import. The mitoSAM pool follows its cytosolic production, establishing mitochondria as responsive receivers of one-carbon units. Thus, we demonstrate that cellular methylation potential is required for energy metabolism, with direct relevance for pathophysiology, aging, and cancer.
|
|
| 4. |
- Axelsson, Mette, et al.
(författare)
-
Mat vid diabetes. : En systematisk översikt med utvärdering av effekter samt hälsoekonomiska och etiska aspekter.
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SlutsatserTyp 1- och typ 2-diabetes Det finns ett samband mellan att äta medelhavskost och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak (måttlig tillförlitlighet). Det finns ett samband mellan att äta en större andel2 fibrer eller baljväxter och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak (måttlig tillförlitlighet). Det kan även finnas ett samband mellan att äta en större andel nötter och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak (låg tillförlitlighet) samt lägre risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom (låg tillförlitlighet). Det finns ett samband mellan att dricka mer2 kaffe och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak och lägre risk att dö i förtid i kranskärlssjukdom (måttlig tillförlitlighet) samt möjligen en lägre risk att dö i förtid i hjärt- och kärlsjukdom (låg tillförlitlighet). Det råder generell brist på studier med lång uppföljningstid som jämför inverkan av olika slags kostråd på överlevnad, diabeteskomplikationer, diabetesremission3, livskvalitet och biverkningar. Tillförlitligheten av befintliga resultat är dessutom mycket låg för de flesta koster, kostbehandlingar, livsmedel och näringsämnen som har utvärderats. Effekter på hälsa och relaterade mått kan i dessa fall inte bedömas.2. Begreppet ”större andel” eller ”mer” avser inte nödvändigtvis att äta eller dricka mer totalt utan att öka mängden av ett visst livsmedel genom att byta ut annan mat eller dryck.Typ 2-diabetes Det kan finnas ett samband mellan att äta en större andel mättat fett och högre risk för att dö i förtid av hjärt- och kärlsjukdom (låg tillförlitlighet). Det kan även finnas ett samband mellan att äta en större andel enkelomättat fett och lägre risk att dö i förtid oavsett orsak (låg tillförlitlighet). En behandling med en initial period av kraftigt minskat energiintag med hjälp av lågenergipulver (VLED) med efterföljande övergång till mat för viktstabilitet jämfört med vanlig kostbehandling har gynnsamma effekter på livskvalitet (enligt EQ-5D), långtidsblodsocker (HbA1c) och vikt upp till 12 månader (måttlig tillförlitlighet)4. Vidare kan metoder där VLED ingår ha gynnsamma effekter på diabetesremission5 och midjeomfång upp till 12 månader (låg tillförlitlighet) och långtidsblodsocker (HbA1c) upp till 24 månader (låg tillförlitlighet). Intensiv livsstilsbehandling därlågfettkost kombineras med fysisk aktivitet och minskat energiintag har gynnsamma effekter jämfört med vanlig kostbehandling på långtidsblodsocker (HbA1c), vikt, kroppsmasseindex (BMI), midjeomfång och vissa blodfetter upp till 12 månader (måttlig tillförlitlighet)3. Viktminskningen kan kvarstå upp till omkring 10 år (låg tillförlitlighet). Behandlingen kan leda till bättre fysisk livskvalitet upp till 8 år (låg tillförlitlighet) medan effektskillnaden i psykisk livskvalitet under samma tid kan vara obefintlig eller försumbar (låg tillförlitlighet). Jämförelsen påvisar ingen förändrad risk att dö i förtid oavsett orsak eller att dö eller insjukna av kardiovaskulära orsaker efter omkring 10 år (låg tillförlitlighet). I det hälsoekonomiska perspektivet är intensiv livsstilsbehandling mer resurskrävande än vanlig kostbehandling, och beräkningar visar små eller inga vinster i kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) på individnivå. Energirestriktion i samband med intensiv livsstilsbehandling med ketogen kost eller med högproteinkost (20 E%) i kombination med fysisk aktivitet jämfört med vanlig kostbehandling kan ge en viktminskning upp till 11 månader (låg tillförlitlighet) men det saknas studier som kan visa om vikten kan bibehållas på längre sikt. Det saknas studier som undersökt kliniskt viktiga utfall som dödlighet, kardiovaskulära sjukdomar, livskvalitet och diabetesremission.3. Gäller endast vid typ 2-diabetes.4. Utgår från individer med en medelkroppsvikt på cirka 100 kg och medel-HbA1c på 60 mmol/mol.5. Resultaten för utfallet diabetesremission (att uppnå normala blodsockervärden) gäller när en diabetesdiagnos sattes för mindre än 6 år sedan eller för mindre än 3 år sedan. Definitionen för diabetesremission var ett HbA1c på mindre än 48 mmol/mol och att samtidigt vara fri från blodsockersänkande läkemedel.Graviditetsdiabetes Det saknas studier om kost vid graviditetsdiabetes med tillräcklig tillförlitlighet för att kunna bedöma effekterna.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Linderoth, Maria, et al.
(författare)
-
Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel : En sammantagen bild av förekomsten i miljön Redovisning av ett regeringsuppdrag
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Här redovisas resultaten från den screening av förekomsten av högfluorerade ämnen (PFAS) och växtskyddsmedel i yt- och grundvatten som Naturvårdsverket genomförde på uppdrag av regeringen under 2015-2016.Screeningen genomfördes dels genom nya mätningar av PFAS och växtskyddsmedel, dels genom att sammanställa resultaten från äldre mätningar. Resultaten visar att PFAS finns i halter som kan utgöra en risk för människors hälsa och miljö i anslutning till bekräftade punktkällor, främst brandövningsplatser. Halterna av växtskyddsmedel i miljön bedöms i dagsläget inte utgöra en ökande risk för hälsa eller miljö.Över 2 000 kända eller potentiella lokala källor till PFAS har identifierats. Användning av brandsläckningsskum är den största direkta punktkällan medan avloppsreningsverk och avfallshantering sannolikt är betydande sekundära punktkällor. PFAS är fortfarande dåligt undersökt i ett antal allmänna vattentäkter och enskilda brunnar i närheten av många möjliga utsläppskällor. För att begränsa utsläpp och spridning avser Naturvårdsverket bland annat att förstärka tillsynsvägledningen kring PFAS och andra farliga ämnen i miljön.När det gäller växtskyddsmedel överensstämmer resultatet väl med tidigare uppmätta halter – ett fåtal ämnen förekommer mest frekvent i halter över rikt- eller gränsvärden.Det är angeläget att framtaget dataunderlag används vidare på lokal, regional och nationell nivå för att begränsa riskerna med PFAS och växtskyddsmedel.
|
|
| 8. |
- Locke, Adam E, et al.
(författare)
-
Genetic studies of body mass index yield new insights for obesity biology.
- 2015
-
Ingår i: Nature. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; 518:7538, s. 197-401
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Obesity is heritable and predisposes to many diseases. To understand the genetic basis of obesity better, here we conduct a genome-wide association study and Metabochip meta-analysis of body mass index (BMI), a measure commonly used to define obesity and assess adiposity, in up to 339,224 individuals. This analysis identifies 97 BMI-associated loci (P < 5 × 10(-8)), 56 of which are novel. Five loci demonstrate clear evidence of several independent association signals, and many loci have significant effects on other metabolic phenotypes. The 97 loci account for ∼2.7% of BMI variation, and genome-wide estimates suggest that common variation accounts for >20% of BMI variation. Pathway analyses provide strong support for a role of the central nervous system in obesity susceptibility and implicate new genes and pathways, including those related to synaptic function, glutamate signalling, insulin secretion/action, energy metabolism, lipid biology and adipogenesis.
|
|
| 9. |
- Mitselou, Niki, 1982-, et al.
(författare)
-
Preterm birth reduces the risk of IgE sensitization up to early adulthood : A population-based birth cohort study
- 2022
-
Ingår i: Allergy. European Journal of Allergy and Clinical Immunology. - : Munksgaard Forlag. - 0105-4538 .- 1398-9995. ; 77:5, s. 1570-1582
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Immunoglobulin E (IgE) sensitization is associated with asthma and allergic diseases. Gestational age influences early immune system development, thereby potentially affecting the process of tolerance induction to allergens.Objective: To study IgE sensitization to common allergens by gestational age from childhood up to early adulthood.Methods: Population-based birth cohort, data from the Swedish BAMSE study were used. Allergen-specific IgE antibodies to a mix of common food (fx5) and inhalant (Phadiatop) allergens were analysed at 4, 8, 16 and 24 years. Sensitization was defined as allergen-specific IgE >= 0.35 kU(A)/L to fx5 and/or Phadiatop at each time point. Using logistic regression and generalized estimated equations, adjusted odds ratios (aORs) for sensitization in relation to gestational age were calculated. Replication was sought within the Swedish twin study STOPPA.Results: In BAMSE, 3522 participants were screened for IgE antibodies during follow-up; of these, 197 (5.6%) were born preterm (<37 gestational weeks) and 330 (9.4%) post-term (>= 42 weeks). Preterm birth reduced the risk of sensitization to common food and/or inhalant allergens up to early adulthood by 29% (overall aOR = 0.71; 95% CI: 0.52-0.98), and to food allergens specifically by 40% (overall aOR = 0.60; 95% CI: 0.38-0.93). No relation was found between post-term birth and IgE sensitization at any time point. Replication analyses in STOPPA (N = 675) showed similar risk estimates for sensitization to food and/or inhalant allergens (aOR = 0.72; 95% CI: 0.42-1.21), which resulted in a combined meta-analysis aOR = 0.71 (95% CI: 0.54-0.94).Conclusions: Our study suggests an inverse association between preterm birth and long-term IgE sensitization.
|
|
| 10. |
- Wang, Gang, et al.
(författare)
-
Spirometric phenotypes from early childhood to young adulthood : a Chronic Airway Disease Early Stratification study
- 2021
-
Ingår i: ERJ Open Research. - : ERS Publications. - 2312-0541. ; 7:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The prevalences of obstructive and restrictive spirometric phenotypes, and their relation to early-life risk factors from childhood to young adulthood remain poorly understood. The aim was to explore these phenotypes and associations with well-known respiratory risk factors across ages and populations in European cohorts.Methods: We studied 49334 participants from 14 population-based cohorts in different age groups (⩽10, >10–15, >15–20, >20–25 years, and overall, 5–25 years). The obstructive phenotype was defined as forced expiratory volume in 1 s (FEV1)/forced vital capacity (FVC) z-score less than the lower limit of normal (LLN), whereas the restrictive phenotype was defined as FEV1/FVC z-score ⩾LLN, and FVC z-score Results: The prevalence of obstructive and restrictive phenotypes varied from 3.2–10.9% and 1.8–7.7%, respectively, without clear age trends. A diagnosis of asthma (adjusted odds ratio (aOR=2.55, 95% CI 2.14–3.04), preterm birth (aOR=1.84, 1.27–2.66), maternal smoking during pregnancy (aOR=1.16, 95% CI 1.01–1.35) and family history of asthma (aOR=1.44, 95% CI 1.25–1.66) were associated with a higher prevalence of obstructive, but not restrictive, phenotype across ages (5–25 years). A higher current body mass index (BMI was more often observed in those with the obstructive phenotype but less in those with the restrictive phenotype (aOR=1.05, 95% CI 1.03–1.06 and aOR=0.81, 95% CI 0.78–0.85, per kg·m−2 increase in BMI, respectively). Current smoking was associated with the obstructive phenotype in participants older than 10 years (aOR=1.24, 95% CI 1.05–1.46).Conclusion: Obstructive and restrictive phenotypes were found to be relatively prevalent during childhood, which supports the early origins concept. Several well-known respiratory risk factors were associated with the obstructive phenotype, whereas only low BMI was associated with the restrictive phenotype, suggesting different underlying pathobiology of these two phenotypes.
|
|
