| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ander, Malin, et al.
(författare)
-
Development of health-related quality of life and symptoms of anxiety and depression among persons diagnosed with cancer during adolescence : a 10-year follow-up study
- 2016
-
Ingår i: Psycho-Oncology. - : Wiley. - 1057-9249 .- 1099-1611. ; 25:5, s. 582-589
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: The main aim was to investigate the development of health-related quality of life (HRQOL) and symptoms of anxiety and depression in a cohort diagnosed with cancer during adolescence from shortly after up to 10 years after diagnosis.Methods: Participants (n = 61) completed the SF-36 and the HADS shortly; six, 12, and 18 months; and two, three, four, and 10 years (n = 28) after diagnosis. Polynomial change trajectories were used to model development.Results: Polynomial change trajectories showed an initial increase which abated over time into a decrease which abated over time for the SF-36 subscales Mental Health and Vitality; an initial decline which abated over time into an increase for HADS anxiety; and an initial decline which abated over time into an increase which abated over time for HADS depression. The SF-36 mental component summary showed no change from two to 10 years after diagnosis whereas the SF-36 physical component summary showed an increase from two years after diagnosis which declined over time. Ten years after diagnosis 29% reported possible anxiety.Conclusions: Development of HRQOL and symptoms of anxiety and depression appears to be nonlinear among persons diagnosed with cancer during adolescence. Well into permanent survivorship an increase in symptoms of anxiety is shown and approximately a third of the participants report possible anxiety. The findings indicate the need for: studies designed to pinpoint the times of highest psychological risk, clinical follow-up focusing on psychological problems, and development of effective psychological interventions for survivors of adolescent cancer
|
|
| 4. |
- Bengtsson, Sara K. S., et al.
(författare)
-
Isoallopregnanolone antagonize allopregnanolone-induced effects on saccadic eye velocity and self-reported sedation in humans
- 2015
-
Ingår i: Psychoneuroendocrinology. - : Elsevier BV. - 0306-4530 .- 1873-3360. ; 52, s. 22-31
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Allopregnanolone (AP) is an endogenous neurosteroid. It modulates the effect of gamma-amino-butyric acid (GABA) on the GABA type A (GABA(A)) receptor, which leads to increased receptor activity. Since the GABA-system is mainly inhibitory, increased AP activity leads to modulation of neuronal activity. In vitro studies of GABA(A) receptor activity and in vivo animal studies of sedation have shown that AP-induced effects can be inhibited by another endogenous steroid, namely isoallopregnanolone (ISO). In this study we investigated if ISO can antagonize AP-induced effects in healthy female volunteers, via measurements of saccadic eye velocity (SEV) and self-rated sedation. With a single-blind cross-over design, 12 women were studied on three separate occasions; given AP alone or AP in combination with one of two ISO doses. Congruent with previous reports, AP administration decreased SEV and induced sedation and these effects were diminished by simultaneous ISO administration. Also, the ISO effect modulation was seemingly stronger for SEV than for sedation. These effects were observed already at an ISO dose exposure that was approximately half of that of AP. In conclusion, ISO antagonized AP-induced decrease in SEV and self-reported sedation, probably in a non-competitive manner.
|
|
| 5. |
- Dahlström, Alexander, et al.
(författare)
-
An Experimental Assessment of the alpha plus alpha ' Miscibility Gap in Fe-Cr
- 2017
-
Ingår i: TMS 2017 146TH ANNUAL MEETING & EXHIBITION SUPPLEMENTAL PROCEEDINGS. - Cham : Springer. - 9783319514932 - 9783319514925 ; , s. 711-718
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Phase separation in the Fe-Cr system has been studied experimentally. The upper limit of the miscibility gap and phase separation kinetics during the early stages of decomposition was studied using Vickers micro-hardness tests and atom probe tomography. The results indicate that the upper limit of the miscibility gap in current thermodynamic descriptions is overestimated, but it is necessary to further analyze the transition across the upper limit of the miscibility gap before drawing conclusions. This work demonstrates the efficient combination of micro-hardness measurements and atom probe tomography to investigate the miscibility gap in the Fe-Cr system.
|
|
| 6. |
- Dahlström, Alexander, et al.
(författare)
-
Nanostructure in Fe0.65Cr0.35 close to the upper limit of the miscibility gap
- 2020
-
Ingår i: Scripta Materialia. - : PERGAMON-ELSEVIER SCIENCE LTD. - 1359-6462 .- 1872-8456. ; 180, s. 62-65
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The nanostructure of an Fe0.65Cr0.35 alloy has been investigated by atom probe tomography after high precision thermal treatments close to the upper limit of the miscibility gap (MG). It is found that the wavelength of the decomposed ferrite between Cr- and Fe-rich regions grows exponentially when approaching the upper limit of the MG. Furthermore, the nanostructure change is gradual with temperature indicating a narrow metastable region and a diffuse transition out of the spinodal regime. Atomistic modelling near the limit of instability further supports the experimental observations. The findings are discussed in relation to the Cahn-Hilliard theory.
|
|
| 7. |
- Gustafsson (Emilsson), Sara, Biträdande professor, 1974-, et al.
(författare)
-
Lokal implementering av Agenda 2030 och Globala målen : en kort översikt av regioners och kommuners erfarenheter, möjligheter och utmaningar
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med Agenda 2030 och FN:s 17 Globala mål för hållbar utveckling initierades en ny era för det globala hållbarhetsarbetet med tydligt fokus på målstyrning, där samverkan och integration är nyckelbegrepp. Globala målen skulle kunna bidra till ett mer proaktivt och allomfattande hållbarhetsarbete genom att arbetet bättre operationaliseras och integreras i såväl internationella, nationella, regionala som lokala policyer och strategier. Men det kan också finnas en risk att denna nya globala Agenda kan leda till det bara är retoriken och inramningen som ändras och inte praktiken. Hur man ska gå tillväga på regional och lokal nivå för att implementera Globala målen finns inte särskilt tydligt beskrivet i Agenda 2030. Det pågår dock mycket aktivitet kopplat till de globala målen på såväl regional som lokal nivå, vilket betyder att erfarenhetsbanken för implementering av de globala målen växer för varje dag.Regioner och kommuner är institutioner som står för kontinuitet och långsiktighet i det lokala och regionala hållbarhetsarbetet. Då flera av målen är av mellankommunal och kommunal art skulle de regionala och lokala nivåerna kunna utgöra eller bidra till plattformar och ha samordnande roller för strategisk samverkan kring hållbarhetsfrågor i allmänhet och de globala målen i synnerhet.Det finns redan ett utvecklat hållbarhetsarbete inom kommuner och regioner. Därför är det viktigt att reflektera över hur det kan förhållas till de Globala målen för undersöka hur de kan integreras i processerna istället för att bli separata projekt. Det är även viktigt att reflektera över redan existerande samverkansformer och arenor. De globala målen skulle kunna ses som ett instrument för att samordna den flora av hållbarhetsinitiativ som redan finns i de regionala och kommunala kontexterna, vilket skulle kunna bidra till att man ökar verkningsfullheten i det existerande hållbarhetsarbetet och ”levlar” (höjer) hållbarhetsprestandan till nästa nivå.Den här rapporten, som är en förstudie, är den första inom forskningsprojektet ”Förbättrad regional och lokalhållbarhetsprestanda genom integrering av FN:s globala hållbarhetsmål (LETS[1]). Projektet fyller en viktig funktion i att samla, sammanställa, analysera och kommunicera erfarenheter och därmed bidra med ny kunskap och inspiration till tillvägagångssätt för regioner och kommuner som står i begrepp att integrera de globala målen. Syftet med den här studien, som är en förstudie till LETS, och den här rapporten är inte att var heltäckande och allomfattande, utan den fyller främst funktionen att utgöra underlag för de kommande etapperna i forskningsprojektet LETS vad gäller tex. urval av djupstudieobjekt, litteratursökning etc. Den ger en översiktlig bild av kunskapsläget våren 2018 med utgångspunkt från forskningsfrågorna i forskningsprojektet LETS. Syftet med att sammanställa det här underlaget i en rapport fyller förhoppningsvis en funktion som inspiration till de kommuner och regioner som idag är i eller ska påbörja processen att implementera Globala målen.Studien baseras på dels en genomgång av vetenskaplig litteratur och andra rapporter och dels en övergripande intervjustudie med miljö/hållbarhetsstrateger (eller motsvarande) i 15 kommuner och 4 regioner i Sverige. Medan litteraturstudien har ett internationellt perspektiv är intervjustudien mer fokuserad till svenska förhållanden (vilket också är fokus för forskningsprojektet LETS).I litteraturundersökningen har vi även gått tillbaka till tidigare globala initiativ, som Agenda 21 och Milleniemålen, för att reflektera över vilka lärdomar som kan dras från dessa processer och hur det kan utnyttjas i arbetet med de Globala målen.De globala målen har beskrivits i en rad olika publikationer under de senaste åren, men är först nyligen dessa har börjat ge exempel på hur målen omsatts i praktik, vilket ju inte är särskilt överraskande. Utifrån de artiklar och rapporter vi studerat för den här rapporten har vi valt ut ett antal teman, utifrån forskningsprojektets övergripande syfte och frågeställningar. Rapporten ger bland annat exempel på de utmaningar och möjligheter med regional och lokal implementering som vi identifierat i litteraturen. Många av både möjligheterna och utmaningarna som litteraturen beskriver handlar om samverkan och det tvärsektoriella arbetssättet. Den inneboende komplexiteten hos de Globala målen seglar upp som en av utmaningarna, och detta kopplat till hur En av utmaningarna, som nämns på flera ställen i litteraturen är Globala målens inneboende komplexitet och svårigheten att anpassa målen och indikatorerna till lokal nivå. Andra utmaningar som identifierats är svårigheten att samla intressenter med rätt kunskap och engagemang. Vidare diskuteras data som en utmaning och då handlar det om tillgång till data och tillgång till tillförlitliga data. Samordning kunskap är andra aspekter som pekas ut som utmaningar. Bland de möjligheter som vi identifierat i litteraturgenomgången. När det gäller utmaningar handlar det mycket om att hållbarhetsarbetet kan få ett uppsving, att det kan underlätta beslutsfattande, öka resurseffektivitet samt underlätta för kunskapsbyggande. Vidare nämns att detta gemensamma ramverk skulle kunna underlätta för att visualisera och jämföra hållbarhetsarbetet mellan olika organisationer samt att det kn underlätta för samarbete kring dessa frågor eftersom man pratar samma hållbarhetsspråk.Det finns även ett stort antal vetenskapliga artiklar och olika rapporter som beskriver olika slags verktyg som ska stötta och underlätta för implementeringen av Globala målen. Det finns verktyg som ger stöd till såväl inventering som mätning och uppföljning. Men det finns också verktyg för att underlätta samverkan mellan olika aktörer.Utifrån de intervjuer vi gjort för den här studien kan vi konstatera att många kommuner och regioner är i uppstartsfasen av att implementera Global målen. Det handlar i stor utsträckning om att integrera målen i strategier och att förankra och kommunicera. Utifrån intervjuerna kan vi utläsa att den främsta potentialen som kommunerna och regionerna i den här studien ser med Globala målen handlar om att få struktur och stöd i sina processer för hållbar utveckling. En annan potential är att få ett gemensamt hållbarhetsspråk som fungerar över organisationsgränser och nationsgränser. De hinder som kommunerna och regionerna upplever är framförallt koppade till svårigheten att konkretisera Globala målen och att omsätta dem i lokal praktik i kärnverksamheten. En annan utmaning som flera nämnde var svårigheten att mäta och följa upp arbetet med målen.Trots att vi har identifierat en mängd utmaningar, både genom litteraturgenomgången och i de intervjuer vi gjort för den här studien, ser vi också att det finns en tilltro till och en potential i att implementera Globala målen i regioner och kommuner. Genom att utgå från redan existerande hållbarhetsarbete, identifiera vad som redan görs och hur det kan stärkas upp genom tydligare koppling till Globala målen skulle de kunna underlätta för ett mer sammanhållet och systematiskt hållbarhetsarbete internt i organisationerna men även för samverkan kring dessa frågor med andra aktörer. Tid är en viktig resurs i detta sammanhang och därför behöver det avsättas tid för att jobba med dessa frågor i organisationerna och man måste låta arbetet ta tid. 2030 är inte långt borta, men hållbarhetsarbetet i kommunerna och regionerna behöver ett längre perspektiv än så.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hedström, Helena
(författare)
-
GABA-steroid effects in healthy subjects and women with polycystic ovary syndrome
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: The progesterone metabolite allopregnanolone is involved in several clinical conditions in women, e.g. premenstrual dysphoric disorder. It is a very potent GABA-steroid with GABA-A receptor effects similar to other GABA-agonists, e.g. benzodiazepines, and it causes sedation. An objective way to examine effects on the GABA-A receptor in humans is to measure saccadic eye velocity (SEV), which is reduced by GABA-agonists, e.g. allopregnanolone. Animal studies suggest that allopregnanolone is involved in the regulation of gonadotropin secretion via the GABA-A receptor, but this has not been studied in humans. Polycystic ovary syndrome (PCOS) is the most common endocrine disturbance among women of fertile age (5–10%), characterized by polycystic ovaries, menstrual dysfunction, hyperandrogenity, and 50% have obesity. Studies have shown higher allopregnanolone levels in overweight people. PCOS women have increased levels of androstanediol, an androgen metabolite which is an GABA-A receptor agonist. Tolerance often occurs when persons are exposed to high levels of GABAergic modulators. It has not been studied whether GABA-A receptor sensitivity in PCOS women is changed. Another progesterone metabolite, isoallopregnanolone, is the stereoisomere of allopregnanolone but has not been shown to have any GABA-A receptor effect of its own. Instead it has often been used to control steroid specificity to allopregnanolone. Aims: To compare the effects of allopregnanolone and isoallopregnanolone on gonadotropin secretion. To compare allopregnanolone levels, GABA-A receptor sensitivity to allopregnanolone and effects on gonadotropin secretion in both cycle phases and PCOS conditions. To examine pharmacokinetics and pharmacodynamic properties for isoallopregnanolone. Method: In the follicular phase healthy women were examined for the effect of allopregnanolone or isoallopregnanolone on gonadotropin secretion. PCOS women and healthy women in both cycle phases were given allopregnanolone and the differences in effects on SEV were examined, as well as changes in serum levels of gonadotropins and allopregnanolone at baseline and during the test day. Pharmacokinetics and GABA-A receptor sensitivity using SEV were explored for isoallopregnanolone in healthy women. Results: Allopregnanolone decreases gonadotropin serum levels in healthy controls in both cycle phases, but has no effect on gonadotropin secretion in women with PCOS. PCOS women have higher baseline serum levels of allopregnanolone than follicular phase controls, but lower levels than luteal phase controls. PCOS women show greater reduction in SEV to allopregnanolone than controls. Isoallopregnanolone has no effect on gonadotropin secretion. There is an effect of isoallopregnanolone on SEV, explained by a metabolism of isoallopregnanolone into allopregnanolone. Conclusion: There are significant differences in the GABA-A receptor response to a GABA-steroid in different endocrine conditions in women of fertile age examined with saccadic eye velocity. The GABA-steroid allopregnanolone decreases gonadotropin serum levels in healthy women but not in PCOS women. The lack of effect on gonadotropins by isoallopregnanolone suggests an involvement of the GABA-A receptor.
|
|
