| 1. |
- Allard, Anna, et al.
(författare)
-
Småbiotopsuppföljning i NILS år 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för mängden av småbiotoper vid åkermark i det svenska landskapet. Analyserna görs på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Särskilda rutiner har tagits fram för att aggregera olika variabler för att välja ut de småbiotoper som uppfyller de krav som Jordbruksverket har ställt upp, ur den befintliga databasen. Urvalet av småbiotoper är anpassat för att överensstämma med det urval av objekt som ingår i det s.k. KULT-stödet (miljöersättning till lantbrukare för skötsel av värdefulla natur- och kulturmiljöer) inom Jordbruksverkets Landsbygdsprogram. Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruks-universitet, Umeå. Resultaten baseras på data från flygbildsinventeringen inom det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) vilket följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket, och ingår där i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med programmet är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att se om genomförda policybeslut och miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar
|
|
| 2. |
- Ståhl, Göran, et al.
(författare)
-
National inventory of landscapes in Sweden (NILS) : scope, design, and experiences from establishing a multi-scale biodiversity monitoring system
- 2011
-
Ingår i: Environmental Monitoring & Assessment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0167-6369 .- 1573-2959. ; 173:1-4, s. 579-595
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The landscape-level and multiscale biodiversity monitoring program National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) was launched in 2003. NILS is conducted as a sample-based stratified inventory that acquires data across several spatial scales, which is accomplished by combining aerial photo interpretation with field inventory. A total of 631 sample units are distributed across the land base of Sweden, of which 20% are surveyed each year. By 2007 NILS completed the first 5-year inventory phase. As the reinventory in the second 5-year phase (2008-2012) proceeds, experiences and insights accumulate and reflections are made on the setup and accomplishment of the monitoring scheme. In this article, the emphasis is placed on background, scope, objectives, design, and experiences of the NILS program. The main objective to collect data for and perform analyses of natural landscape changes, degree of anthropogenic impact, prerequisites for natural biological diversity and ecological processes at landscape scale. Different environmental conditions that can have direct or indirect effects on biological diversity are monitored. The program provides data for national and international policy and offers an infrastructure for other monitoring program and research projects. NILS has attracted significant national and international interest during its relatively short time of existence; the number of stakeholders and cooperation partners steadily increases. This is constructive and strengthens the incentive for the multiscale monitoring approach.
|
|
| 3. |
- Christensen, Pernilla, et al.
(författare)
-
Using statistical power analysis as a tool when designing a monitoring program: experience from a large-scale Swedish landscape monitoring program
- 2013
-
Ingår i: Environmental Monitoring and Assessment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0167-6369 .- 1573-2959. ; 185, s. 7279-7293
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) is a large-scale, sample-based monitoring program that combines aerial photointerpretation with field inventory to follow landscape-scale biophysical conditions and changes. A statistical power analysis was conducted before the NILS program began in 2003 with the aim to determine an appropriate sampling effort and compare some design alternatives. The chosen sampling effort was then evaluated in a second power analysis conducted just before the first 5-year re-inventory rotation started. The latter power analysis revealed which magnitude of actual change might be detected within the future for different central monitoring variables. This article reports results from these power analyses and discusses our experiences in using power analysis as a tool for designing large-scale monitoring programs. The results showed that even quite small changes in the more common variables, such as land cover types and more common plant species, can be detected on the national scale. However, on the regional scale, or for less common variables, changes will be more difficult to detect. The power analyses have revealed the size level of changes that will be possible to detect. The results have also generated incentives for further improvements of NILS, e.g., input to the modification and revision of the variable content, flow and hierarchy, and incentives for launching other complementary monitoring programs connected to NILS. They have also created a basis for a better and more user-oriented communication of results from NILS to different stakeholders.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Esseen, Per-Anders, et al.
(författare)
-
Factors driving structure of natural and anthropogenic forest edges from temperate to boreal ecosystems
- 2016
-
Ingår i: Journal of Vegetation Science. - : Wiley. - 1100-9233 .- 1654-1103. ; 27:3, s. 482-492
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Questions What factors control broad-scale variation in edge length and three-dimensional boundary structure for a large region extending across two biomes? What is the difference in structure between natural and anthropogenic edges? Location Temperate and boreal forests across all of Sweden, spanning latitudes 55-69 degrees N. MethodsWe sampled more than 2000 forest edges using line intersect sampling in a monitoring programme (National Inventory of Landscapes in Sweden). We compared edge length, ecosystem attributes (width of adjacent ecosystem, canopy cover, canopy height, patch contrast in canopy height, forest type) and boundary attributes (profile, abruptness, shape) of natural edges (lakeshore, wetland) with anthropogenic edges (clear-cut, agricultural, linear disturbance) in five regions. Results Anthropogenic edges were nearly twice as abundant as natural edges. Length of anthropogenic edges was largest in southern regions, while the abundance of natural edges increased towards the north. Edge types displayed unique spectrums of boundary structures, but abrupt edges dominated, constituting 72% of edge length. Anthropogenic edges were more abrupt than natural edges; wetland edges had the most gradual and sinuous boundaries. Canopy cover, canopy height, patch contrast and forest type depended on region, whereas overall boundary abruptness and shape showed no regional pattern. Patch contrast was related to temperature sum (degree days5 degrees C), suggesting that regional variability can be predicted from climate-controlled forest productivity. Boundary abruptness was coupled with the underlying environmental gradient, land use and forest type, with higher variability in deciduous than in conifer forest. Conclusions Edge origin, land use, climate and tree species are main drivers of broad-scale variability in forest edge structure. Our findings have important implications for developing ecological theory that can explain and predict how different factors affect forest edge structure, and help to understand how land use and climate change affect biodiversity at forest edges.
|
|
| 7. |
- Fridman, Jonas, et al.
(författare)
-
Adapting National Forest Inventories to changing requirements – the case of the Swedish National Forest Inventory at the turn of the 20th century.
- 2014
-
Ingår i: Silva Fennica. - : Finnish Society of Forest Science. - 0037-5330 .- 2242-4075. ; 48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- National Forest Inventories (NFIs) are becoming increasingly important worldwide in order to provide information about the multiple functions of forests, e.g. their provision of raw materials to industry, biodiversity and their capacity to store carbon for mitigating climate change. In several countries the history of NFIs is very long. For these countries a specific challenge is to keep the inventories up-to-date without sacrificing the advantages associated with long time series. At the turn of the 20th century European NFIs faced some major challenges. In this article we describe the history and the recent developments of the Swedish NFI as an example from which general observations are made and discussed. The Swedish NFI started in 1923 and has evolved from an inventory with a narrow focus on wood resources to an inventory today which aims to provide information about all major forest ecosystem services. It can be concluded that the traditional approaches of most European NFIs, e.g. to collect data through sample plot field inventories, has proved to be applicable even for a wide range of new information requirements. Specifically, detailed data about land use, trees, vegetation, and soils has found new important uses in connection with biodiversity assessments and the estimation of greenhouse gas emissions. Though time-consuming and difficult, making NFI information comparable across countries through harmonization appears to be a useful approach. The European National Forest Inventory Network (ENFIN) was formed in 2003 and has been successful in pan-European NFI harmonization.
|
|
| 8. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från och med 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från de första tre årens inventering, vilket innefattar tre femtedelar av det totala stickprovet. Efter fem år får man således de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket och ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå. Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, i samarbete med inst. för ekologi, SLU och avd. för biologi/IFM, Linköpings universitet. Erik Cronvall och Åsa Gallegos Torell (SLU, inst. för skoglig resurshushållning) har ansvarat för fältkurser och genomförandet av fältinventeringen tillsammans med säsongsanställd fältpersonal, med stöd av bl.a. Kjell Lagerqvist (SLU) och Karl-Olof Bergman (Linköpings universitet). Beräkningarna har utförts av Saskia Sandring och Åsa Eriksson, med stöd av Anna Ringvall (SLU). Sammanställandet av rapporten har utförts av Anders Glimskär och Jörgen Wissman (SLU). NILS programchef Johan Svensson (SLU) har det övergripande ansvaret för uppdraget
|
|
| 9. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Uppföljning av kvalitetsändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från och med 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från de första tre årens inventering, vilket innefattar tre femtedelar av det totala stickprovet. Efter fem år får man således de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket och ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå.
|
|
| 10. |
- Grafström, Anton, et al.
(författare)
-
Improving forest field inventories by using remote sensing data in novel sampling designs
- 2013
-
Ingår i: Canadian Journal of Forest Research. - : Canadian Science Publishing. - 0045-5067 .- 1208-6037. ; 43, s. 1015-1022
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It is becoming more common that auxiliary information from remote sensing is available at the planning stage of a forest field inventory. Recent developments in sampling theory allows the inclusion of such information in the sampling design to obtain better samples and, hence, improve estimates of common forest attributes. We explain the methodology and evaluate the possibility of including data from airborne laser scanning in the sampling design. The novel designs that we use can select samples that are balanced on a set of auxiliary variables and (or) well spread in a set of auxiliary variables. The results from a simulation study with real data indicate that significant improvement is achieved.
|
|
