| 1. |
- Bieroza, Magdalena, et al.
(författare)
-
Hydrologic Extremes and Legacy Sources Can Override Efforts to Mitigate Nutrient and Sediment Losses at the Catchment Scale
- 2019
-
Ingår i: Journal of Environmental Quality. - : AMER SOC AGRONOMY. - 0047-2425 .- 1537-2537. ; 48:5, s. 1314-1324
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Combating eutrophication requires changes in land and water management in agricultural catchments and implementation of mitigation measures to reduce phosphorus (P), nitrogen (N) and suspended sediment (SS) losses. To date, such mitigation measures have been built in many agricultural catchments, but there is a lack of studies evaluating their effectiveness. Here we evaluated the effectiveness of mitigation measures in a clay soildominated headwater catchment by combining the evaluation of long-term and high-frequency data with punctual measurements upstream and downstream of three mitigation measures: limefilter drains, a two-stage ditch, and a sedimentation pond. Long-term hydrochemical data at the catchment outlet showed a significant decrease in P (-15%) and SS (-28%) and an increase in nitrate nitrogen (NO3-N, + 13%) concentrations. Highfrequency (hourly) measurements with a wet-chemistry analyzer (total and reactive P) and optical sensor (NO3-N and SS) showed that the catchment is an abundant source of nutrients and sediments and that their transport is exacerbated by prolonged drought and resuspension of stream sediments during storm events. Lime-filter drains showed a decrease in SS by 76% and total P by 80% and an increase in NO3-N by 45% compared with traditional drains, potentially indicating pollution swapping. The effectiveness of two-stage ditch and sedimentation pond was less evident and depended on the prevalent hydrometeorological conditions that drove the resuspension of bed sediments and associated sediment-bound P transport. These results suggest that increased frequency of prolonged drought due to changing weather patterns and resuspension of SS and sediment-bound P during storm events can override the generally positive effect of mitigation measures.
|
|
| 2. |
- Kyllmar, Katarina, et al.
(författare)
-
Riskfaktorer för fosforförluster samt förslag på motåtgärder i tre avrinningsområden inom pilotprojektet Greppa Fosforn
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tre jordbruksdominerade avrinningsområden (N33 i Halland, E23 i östergötland och U8 i Västmanland) ingår sedan 2007 i pilotprojektet Greppa Fosforn. Projektet är ett samarbete mellan lantbrukare, rådgivare, länsstyrelser, Jordbruksverket samt SLU, och syftar till att utveckla ett arbetssätt för att på effektivaste sätt minska fosforförlusterna från jordbruket inom ett avrinningsområde och praktiskt prova om de åtgärder vi känner till i dag kan påverka fosforförlusterna från åkermarken. I denna rapport redovisas ett delprojekt där ett antal riskfaktorer för fosforförluster har identifierats i de tre pilotområdena och förslag på åtgärder har tagits fram. Delprojektet har genomförts som en expertbedömning i grupp med områdessamordnaren för respektive pilotområde samt forskare vid SLU. Som underlag har gruppen haft redan tillgängliga data från undersökningarna i pilotområdena samt modellerade kartor över risker för ytavrinning, erosion och stillastående vatten som tagits fram inom delprojektet. För bedömningen av risker togs en matris fram med tänkbara riskfaktorer som gruppen värderade. På samma sätt gjordes en matris med åtgärder som bedömdes. Både risker och åtgärder delades in i tre grupper, sådant som rör (1) odling och växtföljder; (2) fältets egenskaper; samt (3) förhållanden i vattendraget. Resultaten visade att i pilotområdet i Västmanland var ett flertal av riskfaktorerna åtgärdade medan det återstår en del arbete i de två andra områdena. Riskfaktorer i pilotområde N33 (Halland) och i pilotområde E23 (östergötland) är fält med begränsad genomsläpplighet i marken och dräneringssystem med nedsatt funktion. Här föreslås åtgärder för att förbättra markens struktur som justering i jordbearbetningsstrategin, alvluckring, ändrade växtföljder, strukturkalkning men också underhåll av dräneringssystem. I samtliga pilotområden bör stallgödsling av fält med höga fosfortal i marken undvikas. Något som också uppmärksammades var förekomsten av branta bäckkanter som lätt kan eroderas. I samband med dikesrensning bör bäckkanterna släntas av så att lutningen minskar och en skyddande grässvål kan etableras. En skyddszon bör också anläggas så att plöjning nära bäckkanten förhindras, vilket skulle minska risken för ras vid ytavrinning. Vegetationsfilter bör även anläggas kring ytvattenbrunnar och på åkermark där det ofta är stående vatten. I delprojektet ingick inte att kvantifiera storleken i påverkan av olika riskfaktorer och inte heller i de föreslagna åtgärdernas effekt. Därmed har inte heller kostnadseffektiviteten i åtgärderna bedömts. Vi ser dock att arbetssättet skulle kunna användas generellt av lantbrukare i landet för att göra en självvärdering av riskfaktorer och tänkbara åtgärder på den egna gårdens mark. Det skulle vara ett effektivt sätt att lokalisera riskområden och möjliga åtgärder i landskapet. Om dessutom många av de mer enkla åtgärderna genomförs kan det ha stor betydelse även om effekten av varje enskild åtgärd inte är helt känd. Att lantbrukaren själv har gjort bedömningen av sin mark är av största vikt i ett effektivt åtgärdsarbete.
|
|
| 3. |
|
|
