| 1. |
- Kehoe, Laura, et al.
(författare)
-
Make EU trade with Brazil sustainable
- 2019
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 364:6438, s. 341-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Maxwell, Christopher A., et al.
(författare)
-
Interplay between BRCA1 and RHAMM Regulates Epithelial Apicobasal Polarization and May Influence Risk of Breast Cancer
- 2011
-
Ingår i: PLoS Biology. - : Public Library of Science (PLoS). - 1545-7885 .- 1544-9173. ; 9:11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Differentiated mammary epithelium shows apicobasal polarity, and loss of tissue organization is an early hallmark of breast carcinogenesis. In BRCA1 mutation carriers, accumulation of stem and progenitor cells in normal breast tissue and increased risk of developing tumors of basal-like type suggest that BRCA1 regulates stem/progenitor cell proliferation and differentiation. However, the function of BRCA1 in this process and its link to carcinogenesis remain unknown. Here we depict a molecular mechanism involving BRCA1 and RHAMM that regulates apicobasal polarity and, when perturbed, may increase risk of breast cancer. Starting from complementary genetic analyses across families and populations, we identified common genetic variation at the low-penetrance susceptibility HMMR locus (encoding for RHAMM) that modifies breast cancer risk among BRCA1, but probably not BRCA2, mutation carriers: n = 7,584, weighted hazard ratio ((w)HR) = 1.09 (95% CI 1.02-1.16), p(trend) = 0.017; and n = 3,965, (w)HR = 1.04 (95% CI 0.94-1.16), p(trend) = 0.43; respectively. Subsequently, studies of MCF10A apicobasal polarization revealed a central role for BRCA1 and RHAMM, together with AURKA and TPX2, in essential reorganization of microtubules. Mechanistically, reorganization is facilitated by BRCA1 and impaired by AURKA, which is regulated by negative feedback involving RHAMM and TPX2. Taken together, our data provide fundamental insight into apicobasal polarization through BRCA1 function, which may explain the expanded cell subsets and characteristic tumor type accompanying BRCA1 mutation, while also linking this process to sporadic breast cancer through perturbation of HMMR/RHAMM.
|
|
| 3. |
- Couch, Fergus J., et al.
(författare)
-
Identification of four novel susceptibility loci for oestrogen receptor negative breast cancer
- 2016
-
Ingår i: Nature Communications. - : NATURE PUBLISHING GROUP. - 2041-1723. ; 7:11375, s. 1-13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Common variants in 94 loci have been associated with breast cancer including 15 loci with genome-wide significant associations (P<5 x 10(-8)) with oestrogen receptor (ER)-negative breast cancer and BRCA1-associated breast cancer risk. In this study, to identify new ER-negative susceptibility loci, we performed a meta-analysis of 11 genome-wide association studies (GWAS) consisting of 4,939 ER-negative cases and 14,352 controls, combined with 7,333 ER-negative cases and 42,468 controls and 15,252 BRCA1 mutation carriers genotyped on the iCOGS array. We identify four previously unidentified loci including two loci at 13q22 near KLF5, a 2p23.2 locus near WDR43 and a 2q33 locus near PPIL3 that display genome-wide significant associations with ER-negative breast cancer. In addition, 19 known breast cancer risk loci have genome-wide significant associations and 40 had moderate associations (P<0.05) with ER-negative disease. Using functional and eQTL studies we implicate TRMT61B and WDR43 at 2p23.2 and PPIL3 at 2q33 in ER-negative breast cancer aetiology. All ER-negative loci combined account for similar to 11% of familial relative risk for ER-negative disease and may contribute to improved ER-negative and BRCA1 breast cancer risk prediction.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 6. |
- Antoniou, Antonis C., et al.
(författare)
-
A locus on 19p13 modifies risk of breast cancer in BRCA1 mutation carriers and is associated with hormone receptor-negative breast cancer in the general population
- 2010
-
Ingår i: Nature Genetics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1546-1718 .- 1061-4036. ; 42:10, s. 885-892
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Germline BRCA1 mutations predispose to breast cancer. To identify genetic modifiers of this risk, we performed a genome-wide association study in 1,193 individuals with BRCA1 mutations who were diagnosed with invasive breast cancer under age 40 and 1,190 BRCA1 carriers without breast cancer diagnosis over age 35. We took forward 96 SNPs for replication in another 5,986 BRCA1 carriers (2,974 individuals with breast cancer and 3,012 unaffected individuals). Five SNPs on 19p13 were associated with breast cancer risk (P-trend = 2.3 x 10(-9) to Ptrend = 3.9 x 10(-7)), two of which showed independent associations (rs8170, hazard ratio (HR) = 1.26, 95% CI 1.17-1.35; rs2363956 HR = 0.84, 95% CI 0.80-0.89). Genotyping these SNPs in 6,800 population-based breast cancer cases and 6,613 controls identified a similar association with estrogen receptor-negative breast cancer (rs2363956 per-allele odds ratio (OR) = 0.83, 95% CI 0.75-0.92, P-trend = 0.0003) and an association with estrogen receptor-positive disease in the opposite direction (OR = 1.07, 95% CI 1.01-1.14, P-trend = 0.016). The five SNPs were also associated with triple-negative breast cancer in a separate study of 2,301 triple-negative cases and 3,949 controls (Ptrend = 1 x 10(-7) to Ptrend = 8 x 10(-5); rs2363956 per-allele OR = 0.80, 95% CI 0.74-0.87, P-trend = 1.1 x 10(-7)).
|
|
| 7. |
- Beaumont, Robin N, et al.
(författare)
-
Genome-wide association study of offspring birth weight in 86,577 women identifies five novel loci and highlights maternal genetic effects that are independent of fetal genetics.
- 2018
-
Ingår i: Human molecular genetics. - : Oxford University Press (OUP). - 1460-2083 .- 1460-2083 .- 0964-6906. ; 27:4, s. 742-756
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Genome-wide association studies (GWAS) of birth weight have focused on fetal genetics, while relatively little is known about the role of maternal genetic variation. We aimed to identify maternal genetic variants associated with birth weight that could highlight potentially relevant maternal determinants of fetal growth. We meta-analysed data on up to 8.7 million SNPs in up to 86,577 women of European descent from the Early Growth Genetics (EGG) Consortium and the UK Biobank. We used structural equation modelling (SEM) and analyses of mother-child pairs to quantify the separate maternal and fetal genetic effects. Maternal SNPs at 10 loci (MTNR1B, HMGA2, SH2B3, KCNAB1, L3MBTL3, GCK, EBF1, TCF7L2, ACTL9, CYP3A7) were associated with offspring birth weight at P<5x10-8. In SEM analyses, at least 7 of the 10 associations were consistent with effects of the maternal genotype acting via the intrauterine environment, rather than via effects of shared alleles with the fetus. Variants, or correlated proxies, at many of the loci had been previously associated with adult traits, including fasting glucose (MTNR1B, GCK and TCF7L2) and sex hormone levels (CYP3A7), and one (EBF1) with gestational duration. The identified associations indicate genetic effects on maternal glucose, cytochrome P450 activity and gestational duration, and potentially on maternal blood pressure and immune function, are relevant for fetal growth. Further characterization of these associations in mechanistic and causal analyses will enhance understanding of the potentially modifiable maternal determinants of fetal growth, with the goal of reducing the morbidity and mortality associated with low and high birth weights.
|
|
| 8. |
- Bringman, S, et al.
(författare)
-
Is a dissection balloon beneficial in bilateral, totally extraperitoneal, endoscopic hernioplasty? A randomized, prospective, multicenter study
- 2001
-
Ingår i: Surgical Laparoscopy, Endoscopy and Percutaneous Techniques. - 1051-7200 .- 2331-2254. ; 11:5, s. 322-326
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Laparoscopic hernioplasty has been criticized because of its technical complexity and increased costs. Disposable dissection balloons can be used to gain the initial working space in totally extraperitoneal endoscopic (TEP) hernioplasty, but this increases its cost. Forty-four men with bilateral, primary or recurrent inguinal hernias were randomized to undergo TEP with or without dissection balloon, There were two conversions to transabdominal preperitoneal hernioplasty, or open herniorrhaphy, in the group with balloon and four in the group without balloon. There was no difference in the postoperative morbidity or operation time between the two groups, and there were no major complications in either group. The recurrence rate was 4.3% in the group with the balloon and 7.1% in the group without the balloon. There were no statistically significant differences between the groups, Although our study population is too small to detect small differences between the groups, it seems that the use of a dissection balloon is not beneficial in a bilateral TEP.
|
|
| 9. |
- de Vries, Paul S., et al.
(författare)
-
Multiancestry Genome-Wide Association Study of Lipid Levels Incorporating Gene-Alcohol Interactions
- 2019
-
Ingår i: American Journal of Epidemiology. - : Oxford University Press. - 0002-9262 .- 1476-6256. ; 188:6, s. 1033-1054
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A person's lipid profile is influenced by genetic variants and alcohol consumption, but the contribution of interactions between these exposures has not been studied. We therefore incorporated gene-alcohol interactions into a multiancestry genome-wide association study of levels of high-density lipoprotein cholesterol, low-density lipoprotein cholesterol, and triglycerides. We included 45 studies in stage 1 (genome-wide discovery) and 66 studies in stage 2 (focused follow-up), for a total of 394,584 individuals from 5 ancestry groups. Analyses covered the period July 2014-November 2017. Genetic main effects and interaction effects were jointly assessed by means of a 2-degrees-of-freedom (df) test, and a 1-df test was used to assess the interaction effects alone. Variants at 495 loci were at least suggestively associated (P < 1 x 10(-6)) with lipid levels in stage 1 and were evaluated in stage 2, followed by combined analyses of stage 1 and stage 2. In the combined analysis of stages 1 and 2, a total of 147 independent loci were associated with lipid levels at P < 5 x 10(-8) using 2-df tests, of which 18 were novel. No genome-wide-significant associations were found testing the interaction effect alone. The novel loci included several genes (proprotein convertase subtilisin/kexin type 5 (PCSK5), vascular endothelial growth factor B (VEGFB), and apolipoprotein B mRNA editing enzyme, catalytic polypeptide 1 (APOBEC1) complementation factor (A1CF)) that have a putative role in lipid metabolism on the basis of existing evidence from cellular and experimental models.
|
|
| 10. |
|
|
