| 1. |
- Arnberg, Filip K, 1981-, et al.
(författare)
-
Internet-delivered psychological treatments for mood and anxiety disorders : a systematic review of their efficacy, safety, and cost-effectiveness
- 2014
-
Ingår i: PLOS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 9:5, s. e98118-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Greater access to evidence-based psychological treatments is needed. This review aimed to evaluate whether internet-delivered psychological treatments for mood and anxiety disorders are efficacious, noninferior to established treatments, safe, and cost-effective for children, adolescents and adults.METHODS: We searched the literature for studies published until March 2013. Randomized controlled trials (RCTs) were considered for the assessment of short-term efficacy and safety and were pooled in meta-analyses. Other designs were also considered for long-term effect and cost-effectiveness. Comparisons against established treatments were evaluated for noninferiority. Two reviewers independently assessed the relevant studies for risk of bias. The quality of the evidence was graded using an international grading system.RESULTS: A total of 52 relevant RCTs were identified whereof 12 were excluded due to high risk of bias. Five cost-effectiveness studies were identified and three were excluded due to high risk of bias. The included trials mainly evaluated internet-delivered cognitive behavioral therapy (I-CBT) against a waiting list in adult volunteers and 88% were conducted in Sweden or Australia. One trial involved children. For adults, the quality of evidence was graded as moderate for the short-term efficacy of I-CBT vs. waiting list for mild/moderate depression (d = 0.83; 95% CI 0.59, 1.07) and social phobia (d = 0.85; 95% CI 0.66, 1.05), and moderate for no efficacy of internet-delivered attention bias modification vs. sham treatment for social phobia (d = -0.04; 95% CI -0.24, 0.35). The quality of evidence was graded as low/very low for other disorders, interventions, children/adolescents, noninferiority, adverse events, and cost-effectiveness.CONCLUSIONS: I-CBT is a viable treatment option for adults with depression and some anxiety disorders who request this treatment modality. Important questions remain before broad implementation can be supported. Future research would benefit from prioritizing adapting treatments to children/adolescents and using noninferiority designs with established forms of treatment.
|
|
| 2. |
- Borg, Alexander, et al.
(författare)
-
Obesity is associated with pain and impaired mobility despite therapy in systemic lupus erythematosus
- 2023
-
Ingår i: Frontiers in Medicine. - : Frontiers Media S.A.. - 2296-858X. ; 10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: To investigate whether abnormal BMI is associated with health-related quality of life (HRQoL) impairments, defined as patient-reported problems within the different dimensions of the three-level EQ-5D (EQ-5D-3L), before and after treatment for active systemic lupus erythematosus (SLE).PATIENTS AND METHODS: We conducted a post-hoc analysis of data from two phase III clinical trials of belimumab in SLE, i.e., BLISS-52 (n = 865) and BLISS-76 (n = 819). Underweight was defined as BMI <18.5 kg/m2, normal weight as BMI ≥18.5 but <25 kg/m2, pre-obesity as BMI ≥25 but <30 kg/m2, and obesity as BMI ≥30 kg/m2. We investigated associations between BMI groups and problems (level 2 or 3) within each one of the five EQ-5D dimensions before treatment initiation and at week 52, using logistic regression analysis adjusting for age, ethnicity, disease activity, and glucocorticoid dose, and for the post-treatment analysis also for belimumab treatment and baseline EQ-5D-3L responses.RESULTS: Of 1,684 patients included, 73 (4%) were classified as underweight, 850 (50%) as normal weight, 438 (26%) as pre-obese, and 323 (19%) as obese. At baseline, obesity was associated with mild to severe problems in all EQ-5D dimensions (p < 0.05 for all), yielding the strongest association with problems in mobility (adjusted odds ratio, aOR: 2.1; 95% confidence interval, CI: 1.6-2.8; p < 0.001). Pre-obesity was also associated with problems in mobility (aOR: 1.4; 95% CI: 1.1-1.8; p = 0.005). Post-intervention, obesity was associated with problems in mobility and pain/discomfort, and pre-obesity with problems in mobility and self-care (p < 0.05 for all).CONCLUSION: Our study adds to the evidence that high BMI negatively affects SLE patients' HRQoL, with obesity being associated with pain and impaired mobility despite therapy.
|
|
| 3. |
- Brodtkorb, Thor-Henrik, et al.
(författare)
-
Förutsättningar för etablering av en nationell prioriteringskommitté i hälso- och sjukvården : Erfarenheter från andra länder
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är att redovisa förutsättningar för en nationell kommitté eller motsvarande för utvärdering och prioritering vid beslut avseende införande av andra sjukvårdsteknologier än läkemedel i hälso- och sjukvården samt att presentera för- och nackdelar med olika lösningar.Huvuddelen av underlaget till studien kommer från intervjuer med ett flertal internationella aktörer - för att fånga ett brett faktaunderlag om hur andra länder har agerat i frågan. De länder som har ingått i studien är Australien, England, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland och Spanien. Utöver intervjuer med nyckelpersoner i respektive land har vi genomfört två workshops med representanter från Nationella samordningsgruppen för kunskapsstyrning. Statliga myndigheter och företrädare för medicintekniska företag har varit inbjudna att delta.Vi bedömer att det är realistiskt och motiverat att överväga införande av ett nationellt system för utvärdering och beslut om införande och utmönstring av icke-farmakologiska sjukvårdsteknologier. I ett sådant system förutsätts att beslut fattas av någon typ av nationell prioriteringskommitté eller nämnd, fortsättningsvis i rapporten förkortad NPK.Vårt uppdrag har varit att presentera och diskutera olika praktiska och principiella komponenter i ett sådant system. Hur organisationen bör utformas i detalj har vi inte tagit ställning till då frågan ligger utanför vårt uppdrag. I genomgången har vi pekat på fördelar och nackdelar med olika lösningar för de tio komponenter som vi menar utgör byggstenarna för en NPK. Baserat på dessa för- och nackdelar, men utan att ta ställning till organisatoriska eller tidsmässiga aspekter, eller omfattningen på verksamheten, så framträder för oss ett huvudalternativ. Detta huvudalternativ bör diskuteras i relation till alternativa lösningar och preciseras ytterligare.Med tanke på att utgångspunkten för denna rapport har varit att undersöka förutsättningar för etablering av en nationell prioriteringskommitté i hälso- och sjukvården, är det också naturligt att vi haft den nationella nivån som utgångspunkt. Varje land vi har undersökt har ett system som är utformat för att passa in i den sjukvårdsstruktur och finansiering som finns i det enskilda landet. Då ansvaret för Sveriges hälso- och sjukvård delas mellan stat och landsting, förefaller det mest adekvat att staten får ansvar för samordning, tillhandahållande av beslutsstöd och kompetens (via myndigheter och kommittéer) och att en NPK formas och drivs av staten tillsammans med sjukvårdshuvudmännen. De sistnämnda har ansvar för att producera och finansiera hälso- och sjukvården. En sådan organisation vore mest i linje med dagens sjukvårdssystem och hur finansieringsansvaret är uppdelat. Alternativet är att bilda ett nationellt organ med enbart företrädare från regioner och landsting. Mot detta talar att statens expertkompetens utnyttjas i lägre grad och att det finns en risk att regionalpolitiska hänsynstaganden kan spela en alltför stor roll.Med tanke på att budgetansvaret för att bekosta nya teknologier i hälso- och sjukvården i Sverige i huvudsak ligger på landstingen så förfaller det ologiskt att förorda direkt budgetansvar för NPK. Därmed inte sagt att kostnadsmedvetenhet inte är mycket viktigt i en sådan kommitté. Det bör därför vara en kommitté som kan balansera budgethänsyn med kostnadseffektivitet och rättvis fördelning av resurser.De flesta länder strävar mot ett system som är inkluderande när det gäller vilka typer av teknologier som ska ingå i utvärderingarna. De flesta typer av teknologier, både gamla och nya, ter sig därför som aktuella även i Sverige. Samtidigt är det tydligt att det inte går att utvärdera alla teknologier med tanke på den stora arbetsmängd detta skulle leda till. Den svenska branschorganisationen Swedish Medtech uppskattar att det idag finns cirka en halv miljon unika medicintekniska produkter och utifrån detta så förstår vi att inflödet av enbart nya medicintekniska produkter är mycket stort. Dessutom innebär många av dessa endast marginella förändringar jämfört med tidigare teknologier. Vi förespråkar ett system som prioriterar vilka teknologier som ska utvärderas baserat på deras konsekvenser (hälsoeffekt, ekonomisk omfattning, etisk kontrovers etc.) snarare än typ av teknologi eller om den är gammal eller ny. På detta sätt undviks att vissa typer av teknologier får ”fribrev” in isystemet.Det finns tre huvudalternativ med tanke på vem som tar fram kunskapsunderlag till utvärderingarna: 1. Enbart företagen; 2. Enbart den beslutande kommittén eller motsvarande; 3. Dessa två kombinerat. Baserat på våra erfarenheter från andra länder och även de återkopplingar vi har fått från referensgruppen tror vi att det vore olyckligt att införa ett system som helt utesluter företagen som uppgiftslämnare. Framför allt kommer NPK i sådana fall att gå miste om dataunderlag som ännu inte är publicerat men som kan vara av stor vikt för besluten. Dock behöver företagsbaserade underlag givetvis granskas av någon oberoende instans innan beslutet fattas.Det finns behov av tydliga incitament för att lyfta frågor till utvärdering och beslut. Erfarenheter från Västra Götalandsregionen tyder på att den startfinansieringsmodell som tillämpas där har varit ett lyckat sätt för att få in förslag på teknologier som bör utvärderas. Incitament behöver dock inte alltid vara av ekonomisk art utan kan även vara av administrativ karaktär. Registrering av alla nya teknologier (produkter och procedurer) i ett register innan de får användas skulle kunna bidra till att identifiera kandidater för utvärdering.Samtliga länder vi har undersökt har valt att ha flera aktörer involverade i processerna för identifiering, utvärdering, prioritering och beslut angående införande. Flera informanter har även framhållit vikten av att separera den organisation som fattar beslutet från den eller de som tar fram beslutsunderlaget för att öka legitimiteten. Det kan vara administrativt mer komplicerat med två separata organisationer men våra intryck från denna studie tyder på att denna nackdel uppvägs av de fördelar som uppnås.Det är en fördel om processerna för identifiering, utvärdering och beslut är så öppna som möjligt. Stor öppenhet i alla steg medför dock en stor arbetsbörda och kostnader. Frågan om öppenhet och medverkan från allmänheten förefaller vara en avvägning mellan tillräcklig grad av sekretess och öppenhet rörande både process och beslut för att uppnå legitimitet. Att vid ett eventuellt införande av NPK starta med en relativt sluten process där enbart besluten redovisas men sedan ha en tydlig ambition och plan för att bli mer öppen i hela processen efter hand kan vara en framkomlig väg. Vi bedömer att den värdegrund och det utvecklingsarbete av öppna prioriteringar som redan pågår i Sverige är av hög relevans för NPK. Vi ser därför inget behov av en särskild värdegrund för NPK, utöver den som blir resultatet av de pågående prioriteringsdiskussionerna. Det är dock angeläget att ett eventuellt bildande av NPK föregås av framtagning av tydliga direktiv till NPK om hur den ska förhålla sig till och tillämpa riksdagens riktlinjer för prioriteringar.Med avseende på politisk involvering eller inte i besluten har det i samtliga länder vi har undersökt varit en tydlig politisk koppling till själva beslutet om införande eller inte av teknologin. Detta står i kontrast till hur det för närvarande fungerar i Sverige med t.ex. TLV, där besluten inte involverar politiker. I denna fråga verkar det snarare handla om att skapa ett system som gör att den kommitté eller person som ska fatta införandebeslutet har tillräckligt förtroende och legitimitet att förvalta denna uppgift. Det kan betyda att politiker inkluderas i en kommitté som befolkningsföreträdare eller representanter för den part som ansvarar för finansieringen. Lika väl kan det fungera med personer i kommittén som medverkar på personliga mandat, som har en adekvat kompetens och erfarenhet men också ett förtroende från andra att lösa uppgiften.Formen för ”Omprövning” är starkt sammankopplad med valet av andra strukturella komponenter. Vår utgångspunkt är dock att det bör finnas någon typ av omprövningsmekanism under processen samt efter beslut. Skulle det bli en myndighet som fattar bindande beslut på liknande sätt som TLV gör i dag bör det vara möjligt för företag att överklaga beslutet till domstol. I andra fall är det NPK som bör utveckla egna rutiner för omprövning på eget eller andras initiativ.Vi har i denna studie undersökt förutsättningar för etablering av en nationell prioriteringskommitté i Sverige för icke-farmakologiska sjukvårdsteknologier i hälso- och sjukvården. Arbetet har baserats på erfarenheter från länder med existerande system för beslut om införande av sjukvårdsteknologier samt diskussioner i Sverige med en referensgrupp samt styrgrupp för projektet. Vi har i vårt arbete identifierat tio viktiga komponenter för uppbyggnaden av en sådan kommitté och fört en diskussion kring dessa. Vi ser möjligheter och fördelar med att etablera en nationell prioriteringskommitté i Sverige för identifiering, utvärdering och prioritering vid beslut avseende införande av andra sjukvårdsteknologier än läkemedel i hälso- och sjukvården. För- och nackdelar med olika tänkbara lösningar har diskuterats i rapporten, medan de mer exakta formerna för en nationell prioriteringskommitté är en fråga för fortsatt utredning.
|
|
| 4. |
- Brodtkorb, Thor-Henrik, et al.
(författare)
-
Metoder för värdering av QALYS
- 2012
-
Ingår i: QALY som effektmått inom vården. - Linköping : Linköping University Electronic Press. ; , s. 30-53
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Carlsson, Per, et al.
(författare)
-
Nationellt system för utvärdering, prioritering och införandebeslut av icke-farmakologiska sjukvårdsteknologier : en förstudie
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Behovet av ett system för nationella utvärderingar för andra sjukvårdsteknologier än läkemedel har aktualiserats. Det finns flera förslag om att införa en typ av ”behandlingsförmånsnämnd”. Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, SBU och TLV har gemensamt uppdragit åt Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) vid Linköpings universitet att genomföra en förstudie som belyser problem och analyserar förutsättningarna för nationella utvärderingar inom området. Förstudien ska ge underlag för myndigheternas ställningstagande till om det finns behov av att ta ytterligare utredningsinitiativ.Förstudiens övergripande syfte är att skapa en bakgrundsbeskrivning för hur utvärdering, prioritering och införandebeslut av nya icke-farmakologiska sjukvårdsteknologier genomförs i Sverige och andra länder idag. Underliggande frågeställningar som undersöks är: Hur kan man i syfte att avgränsa införandebeslut, definiera och kategorisera icke-farmakologiska teknologier?Hur är det nuvarande systemet för utvärdering, prioritering och införandebeslut i Sverige uppbyggt med fokus på SBU, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och TLV?Hur har andra länder organiserat sina system för utvärdering, prioritering och införandebeslut av icke-farmakologiska teknologier?Inom ramen för projektet har det inte varit möjligt att studera andra länders sjukvårdssystem i detalj på plats. Vi har varit hänvisade till beskrivningar av systemen i andra länder baserade på vetenskapliga artiklar, rapporter samt olika organisationers officiella dokument etc. som finns tillgängliga på Internet. Detta har i vissa fall kompletterats med intervjuer med nyckelpersoner. Samma sak gäller för beskrivningen av de svenska myndigheterna. Information om förekomsten av olika typer av teknologier har hämtats från officiella sammanställningar och registerdata. Vi redovisar information från sex länder där vi funnit tillräckligt med information för att preliminärt kunna besvara de frågor vi formulerat i förväg. Dessa länder är Australien, Nya Zeeland, England, Spanien, Italien, Kanada och USA.Vi drar följande slutsatser från förstudien:Det är relativt komplicerat att definiera vad vi menar med andra sjukvårdsteknologier än de som är baserade på läkemedel och avgränsa de teknologier som kan tänkas bli föremål för en reglering. Vårt praktiska försök att beskriva de teknologier som SBU Alert utvärderat visar:att kirurgiska åtgärder och medicinska åtgärder dominerar men även förhållandevis många screeningprogram har blivit utvärderade,att bland insatsfaktorerna dominerar medicinteknisk utrustning tillsammans med läkemedel. Aktiva implantat och biologiska produkter är också relativt vanligt förekommande. Hjälpmedel och dentala produkter ingår nästan inte alls som primär insatsfaktor,att de allra flesta teknologier används primärt i behandlande syfte. Diagnostiska teknologier är också relativt vanliga.När vi tar bort läkemedel ur sammanställningen och kombinerar åtgärd och insatsfaktor bildas 18 olika kategorier av sjukvårdteknologier som SBU Alert utvärderat. Här dominerar kombinationen kirurgisk åtgärd och medicinteknisk utrustning. Därefter följer kirurgisk åtgärd och insättning av aktivt implantat. Vi föreslår i rapporten ett sätt att definiera och klassificera teknologier som vi funnit användbart för ändamålet. Denna utesluter inte läkemedel utan läkemedel ingår som en insatsfaktor bland flera.Ett annat syfte var att skapa en bakgrundsbeskrivning för hur utvärdering, prioritering och införandebeslut av nya icke-farmakologiska teknologier genomförs i Sverige och andra länder idag. Vi har identifierat ett antal centrala komponenter som vi anser är värda att beakta vid en utformning av ett nationellt system för utvärdering, prioritering och införandebeslut av nya ickefarmakologiska sjukvårdsteknologier. Dessa komponenter är:Organisatorisk nivå - På vilken organisatorisk nivå bör införandebeslut avicke-farmakologiska sjukvårdsteknologier ske?Omfattning- Bör man vara allomfattande eller selektiv vid inklusion/urval avsjukvårdsteknologier för utvärdering?Baspaket - Bör det finnas en baslista som visar vad som finansieras medoffentliga medel eller är det tillräckligt att enbart redovisa nya beslut påmarginalen?Mångfald av aktörer - Bör det vara en eller många aktörer som svarar förutvärdering, prioritering och beslut om finansiering?Faktaproducent - Vem är lämpligast att tillhandahålla faktaunderlaget?Öppenhet - Hur öppen bör man vara i sin redovisning av beslutsprocess ochresultat?Politisk involvering - Hur politiskt oberoende bör besluten vara?Budgetansvar - Bör det finnas ett budgetansvar hos den enhet som rekommenderar eller fattar införandebeslut?Nytt och gammalt - Bör besluten gälla både införande av nya teknologier och tmönstring av gamla?Värdegrund – Bör det finnas en explicit värdegrund för prioriteringar och hur bör den utformas?Omprövning - Bör det finnas en mekanism för omprövning av beslut?Sammanfattningsvis ser vi en utveckling i andra länder som går i riktning mot en ökad grad av utvärdering och prioritering vid beslut avseende införande av andra sjukvårdsteknologier än läkemedel. Vårt preliminära intryck är att i stort sett samtliga system vi studerat fortfarande är under utveckling och att de ännu inte funnit sina former. I t.ex. Australien och Nya Zeeland känner vi till att pågår det utredningar som föreslår eller ska komma med förslag till förbättringar.Våra än så länge begränsade studier av olika länders system har visat att det inte finns något perfekt system att kopiera direkt. Sättet på vilket de olika systemen är uppbyggda hänger delvis samman med hur respektive lands sjukvård är organiserad och hur mycket resurser som man har valt att avsätta för detta ändamål. Resultatet från förstudien visar emellertid att det finns ett antal länder som har större erfarenhet av ”godkännande” av icke-läkemedelsbaserade teknologier än vad vi har i Sverige. De mest intressanta länderna är England, Nya Zeeland, Kanada och Australien. Möjligen kan Spanien också vara av intresse. Det finns därför stor anledning att överväga hur man på bästa sätt kan fördjupa sig i dessa länders system och komplettera med erfarenheter från ytterligare några länder som vi inte haft möjlighet att studera i förstudien. Dit hör Nederländerna, Israel, Frankrike och Norge.För att kunna bli skarpare i analysen av andra system vid ett eventuellt fortsatt arbete bör man antagligen utgå från en eller flera modeller för en svensk mekanism. För att komma fram till en eller flera sådana tentativa modeller bör landstingen involveras i arbetet. Detta kan ske genom att arrangera en workshop med representanter från myndigheter, landstingen och yrkesförbund som tillsammans tar ställning till och vidareutvecklar preliminära modeller som sedan kan analyseras och diskuteras i ljuset av erfarenheter från andra länder.
|
|
| 6. |
- Ernstsson, Olivia, et al.
(författare)
-
Association between pulse width and health-related quality of life after electroconvulsive therapy in patients with unipolar or bipolar depression : an observational register-based study
- 2024
-
Ingår i: Nordic Journal of Psychiatry. - : Taylor & Francis. - 0803-9488 .- 1502-4725. ; 78:2, s. 137-145
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIMS: To examine the association between pulse width and HRQoL measured within one week after electroconvulsive therapy (ECT) and at six-month follow-up in patients with unipolar or bipolar depression.METHODS: This was an observational register study using data from the Swedish National Quality Registry for ECT (2011-2019). Inclusion criteria were: age ≥18 years; index treatment for unipolar/bipolar depression; unilateral electrode placement; information on pulse width; EQ-5D measurements before and after ECT. Multiple linear regressions were performed to investigate the association between pulse width (<0.5 ms; 0.5 ms; >0.5 ms) and HRQoL (EQ-5D-3L index; EQ VAS) one week after ECT (primary outcome) and six months after ECT (secondary outcome).RESULTS: The sample included 5,046 patients with unipolar (82%) or bipolar (18%) depression. At first ECT session, 741 patients (14.7%) had pulse width <0.5 ms, 3,639 (72.1%) had 0.5 ms, and 666 (13.2%) had >0.5 ms. There were no statistically significant associations between pulse width and HRQoL one week after ECT. In the subsample of patients with an EQ-5D index recorded six months after ECT (n = 730), patients receiving 0.5 ms had significantly lower HRQoL (-0.089) compared to <0.5 ms, after adjusting for demographic and clinical characteristics (p = .011). The corresponding analysis for EQ VAS did not show any statistically significant associations.CONCLUSION: No robust associations were observed between pulse width and HRQoL after ECT. On average, significant improvements in HRQoL were observed one week and six months after ECT for patients with unipolar or bipolar disease, independent of the pulse width received.
|
|
| 7. |
- Güney, Pelin, et al.
(författare)
-
Electroconvulsive Therapy in Depression : Improvement in Quality of Life Depending on Age and Sex
- 2020
-
Ingår i: Journal of ECT. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 1095-0680 .- 1533-4112. ; 36:4, s. 242-246
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: It is uncertain if there are variations in the improvement of quality in life between sexes and age groups after electroconvulsive therapy (ECT). The aim of this study was to investigate how health-related quality of life changed after treatment and to examine differences in the results between sex and age groups.METHODS: This register-based study used data from the Swedish national quality register for ECT. The study population was patients diagnosed with depression who had received ECT. Health-related quality of life was quantified using the 3-level version the EuroQol 5-dimensional questionnaire (EQ-5D 3 L). Analysis of variance was used to compare change in EQ-5D score from pretreatment to posttreatment between sex and age groups.RESULTS: There was a statistically significant improvement in EQ-5D index score and EQ visual analog scale (VAS) score in all patient groups after ECT. The mean improvement in EQ-5D index score and EQ-VAS score ranged from 0.31 to 0.46 and 28.29 to 39.79, respectively. Elderly patients had greater improvement in EQ-5D index score and EQ-VAS score than younger patients. There was no significant difference in improvement between the sexes. The mean improvement in EQ-5D index score was 0.40 for male patients and 0.41 for female patients.CONCLUSIONS: Electroconvulsive therapy had a considerable effect on health-related quality of life in patients with depression of both sexes and all age groups. The improvement was greatest in elderly patients, who more often had psychotic features. More studies are needed to investigate the long-term effects of ECT and to further explain the varying treatment results between elderly and younger patients.
|
|
| 8. |
- Hao, Shuang, et al.
(författare)
-
Influence of elicitation procedure and phrasing on health state valuations in experience-based time trade-off tasks among diabetes patients in China
- 2020
-
Ingår i: Quality of Life Research. - : SPRINGER. - 0962-9343 .- 1573-2649. ; 29:1, s. 289-301
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose Open-ended and iteration-based time trade-off (TTO) tasks can both be used for valuation of health states. It has so far not been examined how the elicitation procedure affects the valuation of experience-based health states. The purpose of this study is to investigate the influence of elicitation procedure on experience-based health state values elicited by the TTO method. Methods 156 Chinese adults with type 2 diabetes participated in face-to-face interviews with an open-ended or an iteration-based TTO task. The association between the type of TTO task and the valuation of health states was investigated through multiple linear regression analyses. A modified open-ended TTO task was also developed (n = 33) to test whether different phrasings of open-ended TTO tasks influence TTO values. Results Higher TTO values were observed in the original open-ended TTO task compared to the iteration-based task, which indicates that the elicitation procedure influences the valuation of health states. When the modified open-ended task was introduced, the difference between the two elicitation procedures was no longer statistically significant, suggesting that the phrasing and/or visual presentation of the TTO task may influence the valuation of health states. Conclusions The choice of elicitation procedure as well as the description of experience-based TTO tasks may influence the valuation of health states. Further research is warranted, also in other cultural contexts, to further explore these findings.
|
|
| 9. |
- Heintz, Emelie, et al.
(författare)
-
FRAMEWORK FOR SYSTEMATIC IDENTIFICATION OF ETHICAL ASPECTS OF HEALTHCARE TECHNOLOGIES: THE SBU APPROACH
- 2015
-
Ingår i: International Journal of Technology Assessment in Health Care. - : Cambridge University Press. - 0266-4623 .- 1471-6348. ; 31:3, s. 124-130
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: Assessment of ethical aspects of a technology is an important component of health technology assessment (HTA). Nevertheless, how the implementation of ethical assessment in HTA is to be organized and adapted to specific regulatory and organizational settings remains unclear. The objective of this study is to present a framework for systematic identification of ethical aspects of health technologies. Furthermore, the process of developing and adapting the framework to a specific setting is described. Methods: The framework was developed based on an inventory of existing approaches to identification and assessment of ethical aspects in HTA. In addition, the framework was adapted to the Swedish legal and organizational healthcare context, to the role of the HTA agency and to the use of non-ethicists. The framework was reviewed by a group of ethicists working in the field as well as by a wider set of interested parties including industry, interest groups, and other potential users. Results: The framework consists of twelve items with sub-questions, short explanations, and a concluding overall summary. The items are organized into four different themes: the effects of the intervention on health, its compatibility with ethical norms, structural factors with ethical implications, and long term ethical consequences of using the intervention. Conclusions: In this study, a framework for identifying ethical aspects of health technologies is proposed. The general considerations and methodological approach to this venture will hopefully inspire and present important insights to organizations in other national contexts interested in making similar adaptations.
|
|
| 10. |
- Heintz, Emelie, 1981-
(författare)
-
Health economic aspects of diabetic retinopathy
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- To ensure that the resources of the health care sector are used effectively, new technologies need to be evaluated before implementation to examine if they generate health outcomes at an acceptable cost. This information can be collected by performing health economic evaluations in which the costs and health outcomes of different technologies are compared. To estimate the effect on health care budgets, there is also a need for information about the prevalence of the specific disease. Health outcomes in health economic evaluations are often measured in quality-adjusted life years (QALYs), which are calculated by multiplying the remaining life years after an intervention by a weight representing the health-related quality of life (HRQoL) during those years.This thesis aims to provide deeper knowledge of the health economic aspects of diabetic retinopathy (DR), an eye complication that affects patients with diabetes and may in the worst case lead to blindness. The focus is on three empirical and two methodological health economic research questions. The empirical research areas cover prevalence, costs, and HRQoL related to patients with DR. The methodological research questions explore the performance of different methods for estimation of QALY weights. This is of interest since it has been argued that the most common methods for estimating QALY weights may not capture all relevant vision-related aspects of quality of life. The analyses comprehend the validity of different methods for estimating QALY weights among patients with DR and if the results of one of the specific methods for estimating QALY weights, the time trade-off (TTO) exercise, are affected by patients’ subjective life expectancy (SLE).The empirical results demonstrate that DR is seen in approximately 40% and 30% of patients with type I and type II diabetes respectively, indicating that the prevalence of DR has decreased in both of these patient groups. Healthcare costs vary considerably between different severity levels of the disease, being estimated at €26, €257, €216, and €433 per patient per year for background retinopathy, proliferative diabetic retinopathy (PDR), diabetic macular oedema (DMO), and PDR combined with DMO respectively. Blindness due to DR is associated with an increased use of transportation services, caregiving services, and assistive technologies as well as productivity losses. This suggests that preventing the progression of DR may lower healthcare costs. Patients with vision impairment due to DR have lowered HRQoL in various dimensions, but the diagnosis of DR in itself has only a limited effect on HRQoL.The results on the methodological research questions show that different methods for estimating QALY weights seem to give different results. In comparison to EQ-5D, the Health Utilities Index Mark 3 (HUI-3) is the most sensitive method for detecting differences in QALY weights due to DR, and if decisions are to be made based on values from the general public, it can be recommended for use in cost-utility analyses of interventions directed at DR. Neither of the direct methods, TTO and the visual analogue scale, seems to be sensitive to differences in visual function, and more research is needed concerning the role of vision in people’s responses to the TTO exercises. In TTO exercises with time frames based on actuarial life expectancy, the patients’ SLE has an effect on their willingness to trade off years for full health. Thus, applying time frames deviating from patients’ SLE may result in biased QALY weights. Such bias may appear stronger within patient populations than within the general public.In conclusion, this thesis offers estimates for prevalence, costs, and QALY weights that can be used in economic evaluations of interventions directed at DR and as benchmarks for future DR research in order to follow up consequences of changes in diabetes care. In addition, it demonstrates that the choice of method for estimating QALY weights may have an impact on whether an intervention is considered cost-effective.
|
|
