| 1. |
|
|
| 2. |
- Casselbrant, Anna, 1970, et al.
(författare)
-
Actions by angiotensin II on esophageal contractility in humans
- 2007
-
Ingår i: Gastroenterology. - : Elsevier BV. - 0016-5085. ; 132:1, s. 249-60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND & AIMS: Angiotensin II is a potent activator of smooth muscles but has not been much investigated with regard to gastrointestinal motor activity. This study explores expression of the renin-angiotensin system (RAS) in human esophageal musculature and actions by Angiotensin II both in vitro and in vivo. METHODS: Muscular specimens of esophageal body and lower esophageal sphincter were obtained from patients undergoing resection as a result of mucosal neoplasm. Healthy volunteers participated in functional examinations of esophageal motility assessed by high-resolution manometry and multiple transmucosal potential-difference measurements. RESULTS: Gene transcripts of key components of RAS were found in the esophageal musculature. Immunohistochemistry revealed a distinct staining for Angiotensin II type 1 (AT(1)) receptors in the muscular bundles and blood-vessel walls, whereas Angiotensin II type 2 receptors were confined to blood vessels only. Angiotensin II caused concentration-dependent contractions in vitro, which were inhibited by the AT(1) receptor antagonist losartan but not by the Angiotensin II type 2 receptor antagonist PD123319. Administration of the AT(1) receptor antagonist candesartan reduced the amplitude of swallow-induced peristaltic contractions and both the length and pressure amplitude of baseline high-pressure zone at the esophagogastric junction. Neither swallow-induced axial movements, nor the contraction after transient lower esophageal sphincter relaxations, were influenced by candesartan pretreatment. CONCLUSIONS: The study demonstrates a local RAS in the musculature of the distal esophagus and that Angiotensin II is a potent stimulator of esophageal contractions via the AT(1) receptor. The results suggest that Angiotensin II participates in the physiological control of the human esophageal motor activity.
|
|
| 3. |
- Dahlberg, Elena, 1978-
(författare)
-
The Voice of a Waning Empire : Selected Latin Poetry of Magnus Rönnow from the Great Northern War. Edited, with Introduction, Translation and Commentary
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis contains selected Latin poetry by the Swedish poet Magnus Rönnow (1665‒1735), composed during the Great Northern War. The Carolean age (1654–1718) was the hey-day of Latin literature, eloquence and poetry in Sweden. Rönnow was one of the last Latin poets in this tradition, and indeed one of the most outstanding. Stylistically and linguistically, his works are truly ingenious pieces of Baroque Neo-Latin verse. Propagandistic in their contents, they comment upon the major events of the war and mirror the contemporary ideological debate in a most interesting way.In Chap. I, Introduction, I give an account of the historical and socio-cultural situation that generated these poems. This is followed by a survey of leading ideas and motifs, ancient and contemporary. In addition, a thorough analysis of Magnus Rönnow’s language and style is provided. Special attention is paid to Augustan poetry, primarily Horace, as the main source of inspiration. All this is done on the basis of a comparative study of contemporary Latin texts from both Sweden and neighbouring countries, especially Denmark and Russia.In Chap. II, Edition, Translation and Commentary, the edited Latin poems are provided with an English translation in prose and a commentary. The latter part aims to elucidate Rönnow’s possible models and sources and intertextual bounds to other Latin literature, both ancient and Early Modern.This dissertation is the first modern edition of Magnus Rönnow’s Latin poetry and also the first comprehensive comparative study of Neo-Latin literature produced during the fatal struggle for supremacy in the Baltic Region at the turn of the 18th century.
|
|
| 4. |
- Ecke, Frauke, et al.
(författare)
-
Sublethal Lead Exposure Alters Movement Behavior in Free-Ranging Golden Eagles
- 2017
-
Ingår i: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 51:10, s. 5729-5736
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Lead poisoning of animals due to ingestion of fragments from lead-based ammunition in carcasses and offal of shot wildlife is acknowledged globally and raises great concerns about potential behavioral effects leading to increased mortality risks. Lead levels in blood were correlated with progress of the moose hunting season. Based on analyses of tracking data, we found that even sublethal lead concentrations in blood (25 ppb, wet weight), can likely negatively affect movement behavior (flight height and movement rate) of free ranging scavenging Golden Eagles (Aquila chrysaetos). Lead levels in liver of recovered post-mortem analyzed eagles suggested that sublethal exposure increases the risk of mortality in eagles. Such adverse effects on animals are probably common worldwide and across species, where game hunting with lead-based ammunition is widespread. Our study highlights lead exposure as a considerably more serious threat to wildlife conservation than previously realized and suggests implementation of bans of lead ammunition for hunting.
|
|
| 5. |
- Eskhult, Josef, 1975-
(författare)
-
Andreas Norrelius' Latin translation of Johan Kemper's Hebrew commentary on Matthew edited with introduction and philological commentary
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis contains an edition of the Swedish Hebraist Andreas Norrelius’ (1679-1749) Latin translation, Illuminatio oculorum (1749), of the converted rabbi Johan Kemper’s (1670-1716) Hebrew commentary on Matthew, Me’irat ‘Enayim (1703). The dissertation is divided into three parts. The focus lies on the introduction, which concentrates on issues of language and style. Andreas Norrelius’ Latin usage is elucidated on its orthographical, morphological, syntactic, lexical and stylistic levels. The features are demonstrated to be typical of scholarly Neo-Latin: Through a broad comparative synchronic approach, conspicuous linguistic phenomena are taken as points of departure for the exploration of scholarly Latin prose in the seventeenth and eighteenth centuries, especially the vocabulary and phraseology of philological, theological, and exegetical discourse. An intellectual historical background is outlined that places the ambitions and the achievements of the author and the translator as well as the texts used for comparison in their scholarly and cultural setting against a general European and specific Swedish background.Furthermore, the introduction deals with various questions relating to translation techniques and strategies. In particular, the method for the translation of biblical passages is analysed and put in relation to the humanistic Latin Bible translations. Moreover, the life and work of Johan Kemper is described in the light of all historical sources available. The life of Andreas Norrelius is also portrayed, and the questions about the date and authorship of the Latin translation are thoroughly addressed.The second part contains the editio princeps of the Latin translation. Andreas Norrelius’ own prolegomena about Kemper’s early life has been made accessible as well.The third part provides a philological commentary focused on the explanation of specific linguistic and exegetical questions in the text edited.
|
|
| 6. |
- Hailer, Frank, et al.
(författare)
-
Bottlenecked but long-lived : high genetic diversity retained in white-tailed eagles upon recovery from population decline
- 2006
-
Ingår i: Biology Letters. - : The Royal Society. - 1744-9561 .- 1744-957X. ; 2:2, s. 316-319
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Most of the white-tailed eagle (Haliaeetus albicilla) populations in Europe experienced dramatic declines during the twentieth century. However, owing to intense conservation actions and the ban of DDT and other persistent pollutants, populations are currently recovering. We show that despite passing through demographic bottlenecks, white-tailed eagle populations have retained significant levels of genetic diversity. Both genetic and ringing data indicate that migration between populations has not been a major factor for the maintenance of genetic variability. We argue that the long generation time of eagles has acted as an intrinsic buffer against loss of genetic diversity, leading to a shorter effective time of the experienced bottleneck. Notably, conservation actions taken in several small sub-populations have ensured the preservation of a larger proportion of the total genetic diversity than if conservation had focused on the population stronghold in Norway. For conservation programmes targeting other endangered, long-lived species, our results highlight the possibility for local retention of high genetic diversity in isolated remnant populations.
|
|
| 7. |
- Helander, B., et al.
(författare)
-
Ingestion of lead from ammunition and lead concentrations in white-tailed sea eagles (Haliaeetus albicilla) in Sweden
- 2009
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 407:21, s. 5555-5563
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study we show for the first time that lead poisoning from ammunition is a significant mortality factor for white-tailed sea eagle (WSE) (Holiaeetus albicilla) in Sweden. We analyzed 118 WSEs collected between 1981 and 2004 from which both liver and kidney samples could be taken. A total of 22% of all eagles examined had elevated (>6 mu g/g d.w.) lead concentrations, indicating exposure to leaded ammunition. and 14% of the individuals had either liver or kidney lead concentrations diagnostic of lethal lead poisoning (>20 mu g/g d.w.). Lead concentrations in liver and kidney were significantly correlated. In individuals with lead levels <6 mu g/g, concentrations were significantly higher in kidney than in liver; in individuals with lead levels >20 mu g/g, concentrations were significantly higher in liver. The lead isotope ratios indicate that the source of lead in individuals with lethal concentrations is different from that of individuals exhibiting background concentrations of lead (<6 mu g/g d.w.) There were no significant sex or age differences in lead concentrations. A study from the Baltic reported in principle no biomagnification of lead, but background lead concentrations in WSE liver in this study were still four to >10 times higher than concentrations reported for Baltic fish from the same time period. in contrast to other biota there was no decrease in lead concentrations in WSE over the study period. The proportion of lead poisoned WSE remained unchanged over the study period, including two years after a partial ban of lead shot was enforced in 2002 for shallow wetlands. The use of lead in ammunition poses a threat to all raptors potentially feeding on shot game or offal. The removal of offal from shot game and alternatives to leaded ammunition needs to be implemented in order to prevent mortality from lead in raptors and scavengers.
|
|
| 8. |
- Helander, Björn, et al.
(författare)
-
Rapportering från projekt om undersökning av bly i leverprover från havsörn 2005 – 2011
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningen omfattar analys av bly och blyisotoper i leverprover från 199 havsörnar från 2005-2011 som påträffats i naturen och lämnats in till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) för undersökning och arkivering av prover.Fåglarna kommer från 18 län, flertalet från Östersjökusten, norra Norrland och Skåne. Materialet omfattar 48 % honor och 52 % hanar i åldrar från första levnadsår upp till 27 år.Samtliga 199 leverprover har analyserats vid ITM med avseende på totalbly och på blyisotoper (206Pb, 207Pb, 208Pb). Från 94 av dessa individer har prover av lever och njure analyserats tidigare vid SVA vilket medger jämförelser mellan analysdata som kontroll och ger en ökad säkerhet. En jämförelse mellan de leverprover från havsörnar som analyserats både vid SVA och vid ITM visar en god överensstämmelse. Från ett mindre antal örnindivider har dubbla prover från levern analyserats vid ITM för kvalitetssäkring och en bra överensstämmelse mellan proverna har konstateras (spridning 0,99 ± 1,1 %).I en tidigare undersökning av 118 havsörnar från 1981-2004 konstaterades att 22 % hade förhöjda halter av bly i lever och/eller njure (> 6 μg/g torrvikt) och 14 % hade letala halter > 20 μg/g). Den föreliggande studien visar att ingen signifikant minskning av andelen havsörnar med förhöjda halter kan påvisas (20 %), och att andelen fåglar med letala koncentrationer är oförändrad (14 %). Ytterligare tre individer med koncentrationer mellan 17 och 20 μg/g har diagnos blyförgiftning, med stöd av förändringar påvisade vid obduktion.Medianvärdena för samtliga individer i den tidigare respektive den nya studien var 0,60 resp. 0,86 och medelvärdena var 10,4 (sd 27,6) respektive 11,8 (sd 30,0).Fåglar med ammunitionsrester i mag-tarmkanalen (röntgen) hade signifikant högre koncentrationer jämfört med de som inte hade det (p< 0.008). Den genomsnittliga andelen akut blyförgiftade havsörnar var högre (20 %) inom de län som är artens kärnområde vid kusten [Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Kalmar] än genomsnittet för övriga län (7 %). Andelen individer med ammunitionsrester på röntgen som var eller misstänks kunna vara påskjutna var 8-10 %.Inget statistiskt säkerställt samband kunde konstateras mellan blyhalt och blyisotopkvoterna i leverproverna. En tendens till avvikelse finns dock i att de högbelastade individerna uppvisar en något lägre isotopsignatur. Majoriteten av leverproverna från örnarna visar dock en helt annan isotopsignatur än som finns från t ex monitoring-stationen Aspvreten, som återspeglar den sedan länge dominerande källan för blyförorening, från blytillsatser i bensin.Detta pekar på att den dominerande källan till bly i havsörnarna är en annan än den allmänna storskaliga blydepositionen över landet. Den troligaste källan är bly från de ammunitionsrester som de fått i sig via kontaminerade kadaver/byten.
|
|
| 9. |
- Helander, Björn, et al.
(författare)
-
Rapportering från projekt om undersökning om metylkvicksilver i prover av lever njure och muskel från havsörn
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningen omfattar analys av metylkvicksilver (Me-Hg) i lever, njure och muskelfrån ett urval av 75 individer från en tidigare undersökning som omfattade bland annatanalys av totalkvicksilver (tot-Hg) vid ITM. En stor andel (18 %) av individerna i dentidigare undersökningen uppvisar koncentrationer av tot-Hg i njure som överstigerallmänt vedertagna letalkoncentrationer hos rovfåglar, där dock huvuddelen avtotalkvicksilvret antas utgöra Me-Hg. Det primära syftet med denna studie är att kartläggakartlägga hur stor andel av tot-Hg i havsörnarna som är Me-Hg, för att kunna bedömaomfattningen av kvicksilverförgiftning som eventull dödsorsak. Ett annat syfte är attstudera förhållandet mellan koncentrationer i olika organ, som underlag i övervakningen.Analyserna av Me-Hg i den föreliggande undersökningen utfördes av IVL SvenskaMiljöinstitutet som uppdrag.Undersökningen visar att det finns en klar tendens till en genomsnittligt högre belastningmed kvicksilver hos äldre havsörnsindivider. Tydligast framträder detta för tot-Hg i njure.Bland unga individer (1-2 år) finns en stor spridning från lägsta till medelhöga nivåer.Koncentrationer i det lägsta registret minskar med ökande ålder och bilden av enförskjutning mot högre halter förstärks bland de få riktigt gamla individerna i materialet.Jämförelser av koncentrationerna av Me-Hg och tot-Hg visar tydliga skillnader mellanolika organ. Nivåerna av Me-Hg är ungefär dubbelt så höga i lever och njure som imuskel. I muskel ligger nivåerna av tot-Hg och Me-Hg nära varandra, medan tot-Hg ilever och njure är ca fyra respektive 10 gånger högre än i muskel. Andelen Me-Hg av tot-Hg skiljer sig alltså avsevärt mellan organ i materialet. I njure är andelen i snitt mindre än20 %, i lever nära 50 % och i muskel nära 100 %, men med vissa skevheter ifördelningarna.Gemensamt är att vid höga belastningar med tot-Hg är andelen Me-Hg lägre. Detta ärsärskilt tydligt i njure, det organ som uppvisar de i särklass högsta koncentrationerna avtot-Hg. Ingen av de 21 individer i materialet som har nivåer av tot-Hg i njure somöverskrider det vedertagna letalgränsvärdet visar sig ha så stor andel Me-Hg att letalaeffekter kan styrkas. Detta trots att koncentrationerna av tot-Hg i njure hos flertalet avdessa individer var mångdubbelt (upp till >10 gånger) högre än det vedertagnagränsvärdet. Resultaten visar tydligt på behovet av specifik analys av Me-Hg vidutvärderingar av kvicksilverförgiftning hos vilt
|
|
| 10. |
|
|
