| 1. |
- Granklint Enochson, Pernilla, 1965-
(författare)
-
Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang
- 2009
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna avhandling har fokus på 88 elevers föreställningar om vad som händer i kroppen då de äter en smörgås, dricker vatten och sväljer en värktablett. Sedan har jag studerat hur dessa föreställningar påverkar deras kunskaper vad det gäller kroppens fysiologi och deras ställningstagande i hälsofrågor. Enkäter av olika slag samt intervjuer har använts vid datainsamlingen. Studien bekräftar till vissa delar den forskning som är gjord i främst Europa. Det som är nytt och tidigare inte har publicerats är det som fokuseras i denna sammanfattning av licentiat avhandling - Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang.Eleverna hade mycket svårt att se sambanden mellan de olika organsystemen i kroppen. Detta visade sig då eleverna ombads att beskriva hur vattnen tar sig genom kroppen. Studien visade det att endast ett fåtal elever kunde länka ihop: matspjälkningsystemet - blodsystem - njurarna. Det var något lättare om än inte enkelt för eleverna att överföra sin kunskap om matspjälkningssystemets funktion, som i fallet då de beskrev en smörgåsens väg genom kroppen, och överföra denna kunskap till hur en värktablett transporteras genom kroppen. Eleverna har visat att de har lättare att överföra kunskap från ett sammanhang till ett annat, som i fallen smörgåsen och värktabletten, än att föra samman flera olika organsystem som i fallet med vattnets väg genom kroppen.En grupp elever beskrev ett system för vattens transport i kroppen som helt saknar naturvetenskaplig förankring. Dessa elever ritade ett rör som transporterade vatten direkt från munnen ner till njurarna. Detta hade konsekvenser för hur eleverna sedan svarade på andra frågor, dessa elever hade svårare att förstå njurens funktion och de hade också mer vardagsnära förklaringar exempelvis på frågan varför vi människor svettas.När det gäller hälsorelaterade frågor kunde man se att några elever anser att kroppen lagrar näring och energi då de avstår en måltid. Detta resultat är intressant då de har en annan syn på hela näringsupptagningen i kroppen än den vedertagna naturvetenskapliga förklaringen.En grupp elever som hade en mera utvecklad förståelse av hur värktabletter transporteras genom kroppen, var de som främst ansåg att värktabletter kunde ersättas med smärtstillande krämer. Denna grupp angav också spontant färre alternativ för att lindra smärta, så som massage etc. Över hälften av de eleverna som intervjuades ansåg att det fanns näring vatten men de kunde inte närmare precisera vad denna näring skulle bestå av. Den andra mindre hälften ansåg antingen att det inte fanns näring i vattnet eller angav olika mineraler och grundämnen. Jag fann också en föreställning bland eleverna om att man måste dricka vatten för att bekämpa bakterier.När eleverna tillfrågades vad de ansåg att de fått sin kunskap om kropp och hälsa ifrån fann man skolan som den absolut viktigaste källan och där efter föräldrarna och på tredje plats TV:n. Andra alternativ som Internet, tidningar och så vidare var det betydlig färre elever som angav som kunskapskällor.
|
|
| 2. |
- Löfgren, Lena, 1947-
(författare)
-
Everything has its processes, one could say : a longitudinal study following students' ideas about transformations of matter from age 7 to 16
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis concerns students’ learning and meaning-making in science. The theoretical framework builds upon Human Constructivism. This perspective underlines the unique interplay that occurs between thinking, feeling, and acting in human meaning-making and also stresses the important role of language in learning processes.The aim of the thesis is to learn more about how individual students develop their understanding of processes in which different kinds of transformations of matter occur. This aim is connected to the opinion that such knowledge can help in the development of teaching approaches leading to meaningful learning.A ten year longitudinal study has been conducted in which 20 students’ conceptions of matter and its transformations have been followed from age 7 to 16. In interviews performed once or twice every year the students described and explained the transformations of matter in three situations: the future of fading leaves left lying on the ground, the disappearance of the wax of a burning candle, and the appearance of mist on the inside of the cover of a glass of water. As part of the study, an early (at the age of 7) introduction of the idea of the particulate nature of matter was made.The study contributes to earlier studies on students’ ideas about transformations of matter by showing how students develop their ability to explain such processes in everyday situations. The study shows that students develop understanding of phenomena with a strong personal flavour. There is a spread in the students’ capability to use their experiences and the school science in productive ways to elaborate their ideas into more scientifically acceptable ones. This spread becomes greater during the compulsory school.The study shows the young students’ competence to use a simple molecule concept in productive ways in their explanations of the situations but it also shows the older students’ difficulties in using the science taught in later school-years. A conclusion is that fundamental concepts, such as the particle model, could be introduced in early school-years but only if the concept is continuously worked on and elaborated.Because of the longitudinal design the great impact of early experiences, both from family life and school, on students’ ideas is revealed. By following the individual students’ meaning-making over a ten year period and allowing them to comment on their own interview responses it becomes obvious that meaningful learning takes time.Different kinds of longitudinal studies that can inform us further about students’ meaningful learning in relation to science curricula are asked for as a result of the findings of this study. Longitudinal studies that can reveal how students’ and/or teachers’ ideas about the purpose of schooling change over time are also asked for.
|
|
| 3. |
- Magntorn, Ola, 1964-
(författare)
-
Reading Nature : Developing ecological literacy through teaching
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this study the concept reading nature and its contribution to science education is discussed. Some scientific concepts relevant for reading nature are defined. Reading nature has to do with the ability to recognise organisms and relate them to material cycling and energy flow in the specific habitat which is to be read. It has to do with authenticity where the natural world that we face outside is the book to be read and the tools we have are our experiences from previous learning situations both in and out-ofdoors. The data in the study is based on the following student groups; student teachers, primary students in year 3-4 and secondary students in year 7-8. A group of experienced teachers have contributed with data regarding their views on reading nature as a goal in science education.The aims of the study are to describe how the ability to read nature can develop among the different student groups and to extract critical aspects for this developing ability. The extent to which the ability to read nature can be transferred between ecosystems and the relevance of reading nature as a goal in science education is also studied.Data was collected mainly by interviews before and after instruction. The students were interviewed outdoors and the main issues discussed in the interviews regarded the organisms and the non biological factors influencing the ecosystem, the ongoing cycles and processes in the ecosystem and finally the human influence on the ecosystem. Concept maps and video recorded field studies has supplemented the interviews in the analysis of student ability to read nature.Prior to instruction all students found it difficult to read nature. Linking ecological theory to the authentic environment seems difficult to do. The school students followed teaching sequences aiming at developing their ability to read nature. Critical aspects for developing the ability to read nature had to do with developing an ecological language including ecological terminology as well as the naming of common organisms. An experience based ecological knowledge of a few common species was for many students a helpful link between taxonomy and systems ecology. The recognition of the morphological and behavioural characters of different functional groups together with the principles of the food pyramid model and the cycling of matter were three critical aspects guiding the reading of nature in a new ecosystem. Abstract processes such as photosynthesis and natural succession were difficult to grasp for most students and the field based instruction did not seem to support this learning. There was a strong support for reading nature as a goal in science education where the outdoor aspect of ecology was stressed and the implications for this has to do with supporting the future generation of teachers to study nature in the real context.
|
|
| 4. |
- Thulin, Susanne
(författare)
-
Vad händer med lärandets objekt? : En studie av hur lärare och barn i förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.
|
|
