| 1. |
- Ahmed, Abubeker, 1981-, et al.
(författare)
-
Full scale accelerated pavement tests to evaluate the performance of permeable and skeletal soil block pavement systems
- 2016
-
Ingår i: The Roles of Accelerated Pavement Testing in Pavement Sustainability. - Cham : Springer International Publishing. - 9783319427973 - 9783319427966 ; , s. 131-144
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The increasing proportion of paved surface due to urbanization means that the conditions for urban trees and vegetation to survive have deteriorated. Factors such as air pollution, poor drainage, and the lack of usable soil for root growth contribute to the short life expectancy of urban trees. To meet this challenge, several permeable and "structural" or "skeletal soils" have been developed as alternatives to the typical compacted soil required to bear the weight of vehicular traffic in urban areas. The main objective of this study is to evaluate the resistance to permanent deformation of permeable and skeletal soil pavement structures based on full scale accelerated pavement tests (APT) using a heavy vehicle simulator (HVS). Interlocking paving stones of various types were used as permeable surface layer for the test structures. The results demonstrated that the permeable test structures exhibited higher permanent deformation than the corresponding impervious structures. The skeletal soil with bituminous base layer, however, produced performance comparable to the impervious reference test structures.
|
|
| 2. |
- Arvidsson, Håkan, 1962-, et al.
(författare)
-
Jämförelse mellan mekaniska egenskaper och nedbrytning av hjullast : del 2
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att studera sambandet mellan nedbrytning av obundna bärlager och mekaniska egenskaper, främst motstånd mot fragmentering men även nötningsmotstånd, har ett antal material belastats av VTI:s simulator för nedbrytning från tung trafik (HVS). Försöken utfördes i två omgångar en första omgång vintern 2010–2011 och i en andra omgång vintern 2011–2012. I varje omgång har fem material testats. I den andra omgången testades fyra nya och ett ”referensmaterial” från den första. I detta VTI notat 29-2013 presenteras resultat och samband från omgång II och samband gemensamma för både omgång I och II. Resultat från omgång 1 redovisas i VTI notat 4 2011 (Håkan Arvidsson: Jämförelse mellan Los Angeles-värde och nedbrytning från hjullast).Tvärprofiler har mätts med laser för att kunna beräkna spårdjupstillväxt och bedöma omlagring. Spårdjupet efter HVS-test är omvänt proportionellt mot ökning av fin-material vilket kan tyda på att ökning av finmaterial ökar stabiliteten av den relativt öppna kornstorleksfördelningen. De material som har minst ökning av finmaterial har störst andel av hårda mineral. Slutsatsen av dessa två HVS-försök på obundna bärlager är att det till viss del går att förklara nedbrytning (förändring av kornstorleksfördelning) med mekaniska egenskaper. De korrelationer som styrker sådana samband är dock mycket hjälpta av ett extremt material som visar att nedbrytning och krossning av ballastkornen vid kompaktering har ett samband med de mekaniska analyserna genom att studera mikrostruktur och nedkrossningsgrad. Man kan därför dra slutsatsen att det sker en nedkrossning vid packning med vält och trafik av tunga fordon på exponerade obundna bärlager.
|
|
| 3. |
- Eklöf, Ingemar, et al.
(författare)
-
Askor för konstruktionsändamål : slutrapport 2016-03-15
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid förbränning av biobränslen och avfall genereras restprodukter, så kallade energiaskor, som kan användas som konstruktionsmaterial. I detta notat 8-2016 redovisas ett projekt som identifierat viktiga åtgärder i syfte att öka användningen av energiaskor för konstruktionsändamål. En stor andel av engergiaskorna har, i ursprunglig form eller efter sortering och behandling, goda konstruktionsmässiga egenskaper. För närvarande används energiaskor i Sverige till största delen som konstruktionsmaterial inom avfallsanläggningar; främst för sluttäckning av äldre avfallsdeponier. Men sluttäckningarna avslutas nu fortlöpande och behovet når sin kulmen inom de närmaste 5–6 åren. Därför behövs nya användningsområden för energiaskor, annars kommer askorna att deponeras i allt större utsträckning vilket är en dålig hushållning av resurser.Genom att använda energiaskor för konstruktioner, i exempelvis vägar, parkeringsplatser och för andra anläggningsändamål, kan man ersätta jungfruliga råvaror vilket gör energi- och avfallssystemet mer hållbart. Om inte andra avsättningsalternativ utvecklas ökar dessutom kostnaderna för askhanteringen, vilket belastar energiproducenterna och i slutändan också slutkonsumenterna.
|
|
| 4. |
- Fridell, Kent, et al.
(författare)
-
Multifunktionella urbana dagvattenanläggningar : Referensanläggningar
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är en sammanställning över ett antal av de dagvattenanläggningar och de forskningsstudier som pågått inom ramen för Formas-projektet Multifunktionella urbana dagvattenanläggningar. Projektets mål var att snabba på implementeringen och erfarenhetsspridningav de nya konstruktionslösningarna och verktygen för stadsplanering, projektering och anläggning som togs fram inom Vinnova-projektet Klimat säkrade Systemlösning för Urbana ytor. Ett projekt vars huvudsyfte varit att ta fram och utvärdera nya dagvattenanläggningar och systemlösningar som främjar lokalt omhändertagande av dagvatten och har integrerats i stadsmiljö. De anläggningar som tas upp i rapporten är öppen överbyggnad med tät eller dränerande beläggning, regnbäddar och träd i hårdgjord yta. Totalt omnämns fem projekt från tre kommuner och ett privat företag, från södra till mellersta Sverige. Inom varje projekt finns flera anläggningar och som kan bestå av olika konstruktioner och utformning. Syftet med rapporten är att ge en samlad bild över de dagvattenanläggningar och forskningsstudier som ingår i projektet Multifunktionella urbana dagvattenanläggningar. Rapporten riktar sig till de med intresse av att anlägga hållbara dagvattensystem i urbana områden. I befintlig bebyggelse likväl som i vid nyexploatering.
|
|
| 5. |
- Gáspár, Lászlo, et al.
(författare)
-
Recycling reclaimed road material in hydraulically bound layers
- 2015
-
Ingår i: Proceedings of the Institution of Civil Engineers. - : ICE Publishing. - 0965-092X .- 1751-7710. ; :3, s. 276-287
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The European Direct-mat project provided a significant contribution to increasing recycling reclaimed road wastes. Part of the project was dedicated to the recycling of various reclaimed road materials in new hydraulically bound layers. This paper summarises the results of the project and the activities of the eight contributing European countries. Several examples from countries outside the project are also provided to give a comprehensive overview. The paper highlights the main trends of relevant practice worldwide (particularly in Europe) and draws conclusions for practitioners.
|
|
| 6. |
- Hellman, Fredrik, 1967-, et al.
(författare)
-
Användning av sekundära ballastråvaror och koppling till funktion och dimensionering
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 424-424
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Behovet av ballastmaterial ökar snabbt med pågående förtätning och växande städer med tillhörande infrastruktur, inte bara i Sverige. Det är i och kring städerna som det blir allt svårare att skaffa fram bergmaterial av alla slag. För ett mer cirkulärt och hållbart byggande av anläggningsinfrastruktur såsom hårdgjorda ytor i våra städer och bättre nyttjande av förnybara råvaror krävs därför att man ökar användningen av alternativa ballastmaterial såsom tex slaggrus, krossad betong och fräsasfalt. Det krävs att man tar fram förtroendeskapande, vetenskapligt baserat underlag och regelverk för dimensionering av hårdgjorda ytor. Det måste dessutom vara lätt att använda denna typ av produkter. Kunskap från tidigare utförda projekt kommer att kunna användas för att ta fram tabeller för olika trafikklasser och användningsområden. Projektet har tagit materialparametrar så att man enkelt kan modellera funktion och livslängd.Materialparmetrar tas fram i labbtester tex triaxialförsök och standardmetoder. Vi utvärderar modellerade resultat och funktion med uppmätta resultat Projektet använder dimensioneringsverktyget ERAPave för slaggrus och andra alternativa ballastmaterial för trafikbelastade hårdgjorda. Försöken görs för att kunna förbättra och få större förståelse för svagheter och styrkor i konstruktionslösningarna och utvärdera dessa. Slutsatserna från laboratorie och fullskaleförsök visar att de uppmätta tekniska egenskaperna i många fall är utanför de krav som normalt ställs på tradionella obundna bergmaterial exempelvis styvhet, packningsegenskaper och kornkurva. Detta försvårar upphandling av dessa material. Man behöver vara medveten om skillnaderna och kunna hantera dessa i upphandling. Resultat från detta projekt och flera tidigare projekt visar att funktionen oftast är tillräckligt bra. I många fall har de också en långsam styvhetstillväxt (tex betong kross och slaggrus).
|
|
| 7. |
- Hellman, Fredrik, 1967-, et al.
(författare)
-
Dimensionering, bärighet och infiltration : Uppföljning av Blå-Grön-Grå (BGG) konstruktioner
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pågående klimatförändringar innebär att vi kan vänta oss mer extrema vädersituationer med större dagvattenmängder att hantera än vad vi är vana vid och våra system är utformade för. För ett medelscenario uppskattas att regnen i ett 100-årsperspektiv kommer att öka i storleksordningen 20–30 procent. I tätbebyggt område är en stor del av ytorna täta och regnvatten har ingen naturlig infiltrationsmöjlighet. Problemet är att när städerna förtätas och infiltrationsytor försvinner så leds mer och mer vatten ner i dagvattensystemet. När det blir fullt trycks vatten tillbaka upp till ytan. Och vid intensivare regn blir resultatet i värsta fall översvämningar, vattenfyllda källare, skador på kringliggande byggnader och många andra negativa konsekvenser som i dagsläget är betydligt svårare att kvantifiera. I Sverige används över 60 miljoner ton bergmaterial till vägar, gator och torgytor per år. Det är mer än 40 miljoner kubikmeter material, eller nästan 70 st fyllda Globen. Den absoluta majoriteten av materialet används till täta konstruktioner som förvärrar problemen och ökar avrinningen. Ett sätt att minska risken för översvämningar, förenkla hanteringen av dagvatten samt att tillgodose goda betingelser för växtlighet är att använda BGG (Blå-Grön-Grå)-konstruktioner. Gemensamt för dessa är ett de förstärkningslager med stor hålrumsandel som medför att dagvatten kan infiltrera och magasineras i vägkonstruktionen. Det öppna förstärkningslagret förbättrar även livsbetingelserna för växtlighet.
|
|
| 8. |
- Hellman, Fredrik, 1967-, et al.
(författare)
-
Dimensioneringsunderlag för markkonstruktion med slaggrus
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Infrastrukturprojekt använder stora mängder resurser i samhället. För att minska klimatpåverkan är alternativa konstruktionsmaterial en väg framåt. Dock saknas ofta viktiga materialspecifika parametrar för dimensionering av konstruktioner med sådana material. Detta blir ofta ett hinder i upphandling och utformning för att möta behoven (tex trafikklass, hållbarhet och framtida underhållsbehov). Detta projekt är inriktat på att möta dessa problem. Det övergripande syftet är att få till en väl fungerande återvinning och cirkulär hantering av sekundära ballastråvaror och skapa förtroende för materialen i syfte att möjliggöra en ökad användning. Projektet vill också förenkla användning av slaggrus. Till skillnad från de projekt som genomfördes under 1990-talet och början av 2000-talet ingår här en systemanalys och genomlysning av affärsmodeller. Ett problem som identifierades var att materialmängden ofta är för liten för stora vägprojekt. Projektet har därför inriktat sig på användning i urban miljö där mindre volymer krävs och transportsträckorna är kortare. Syftet med detta delprojekt är att undersöka möjligheten att ta fram underlag och materialparametrar för dimensionering av konstruktioner med slaggrus (och andra restmaterial).Det dimensioneringsprogram som används är ERAPave som är framtaget på VTI för Trafikverkets räkning och kommer ersätta nuvarande dimensioneringssystem. Genom att slaggrus kommer finnas med i materialdatabasen kommer det förenkla användningen och dimensionering framöver. För att ta fram styvhetsdata och nödvändiga materialparametrar för slaggruset har laboratorieförsök och Triaxialförsök gjorts på två material. För att verifiera materialparametrar och dimensioneringsmodellen har fullskaleförsök med Heavy Vehicle Simulator (HVS) utförts. Försöken innebär en accelererad provning av konstruktioner där slagg används. HVS utrustningen simulerar realistisk trafikbelastning genom att ett hjul belastar konstruktionen upprepade gånger vilket efterliknar riktig lastbilstrafik. Konstruktionen utsätts för stor trafikbelastning på kort tid. Påverkan på konstruktionen kan följas med sensorer och effekter som exempelvis spårbildning och påkänningar studeras.
|
|
| 9. |
- Hellman, Fredrik, 1967-
(författare)
-
Orsaker till halka på cykelvägar och beläggningens inverkan : en beskrivning av kunskapsläget
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En littereratursammanställning av kunskapsläget har gjorts för att förstå orsaker till halka på cykelbanor. Inverkan av textur på friktion och halkrisk samt omgivnings inverkan beskrivs. Ett huvudsyfte med rapporten är att utifrån kunskapsläget identifiera kunskapsbehovet om olika beläggningstypers friktion och halkbenägenhet under olika förhållanden i cykelhastigheter upp till 40 km/h. Halkrisken bestäms bland annat av friktionen mellan däcket och vägbanan. Det finns många faktorer som påverkar halkrisken till exempel vägytans geometri och ytegenskaper, fordonets hastighet, hjulens egenskaper, temperatur och omgivningens miljö (t.ex. vegetation och nedsmutsningsrisk). Denna rapport fokuserar på vägytans egenskaper och meteorologiska faktorer (främst temperatur och fukt) och inte på cykeln eller dess komponenters egenskaper. Texturen på vägytan är en viktig parameter när det gäller halka. Texturen delas upp i tre våglängdsområden: mikro-, makro- och megatextur. Främst är det mikrotextur och makrotextur som påverkar friktionen för cyklar. I praktiken utgör däcket och cykelbanan sällan två rena ytor som möts. Ofta uppstår också halka då ytan är nedsmutsad, vatten, snö och is agerar då som ett friktionssänkande skikt mellan hjulen och ytan. Även rullgrus ger upphov till halkrisk.Det finns friktionskrav för gång- och cykelvägar även om det sällan utförs friktionsmätningar. Befintliga krav i Sverige för belagda vägar inklusive gångoch cykelvägar är att medeltalet för friktionstalet inte får understiga 0,50 över en 20 meter lång sträcka. Friktionsmätning kan göras med PFT (Portable Friction Tester) då detta handhållna instrument enligt preliminära resultat korrelerar med standardmetoden Road Friction Tester (SAAB Friction Tester) som inte kan användas på cykelvägar.
|
|
| 10. |
- Hellman, Fredrik, 1967-, et al.
(författare)
-
Skillnader i vägens uppbyggnad i tvärled : en analys av parallell provtagning utmed tre äldre vägar
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under många år har rekonstruktion av vägar byggt på provtagning av befintliga material i vägkroppen. Det finns olika utrustningar för att utföra detta, som innebär större eller mindre ingrepp i vägen. Erfarenhetsmässigt vet man att det kan skilja i materialföljder beroende på var i vägkroppen proven tas. Vägsidorna kan skilja, slänt och vägbana har ofta olika uppbyggnad vilket gör det kritiskt var provtagning görs i vägkroppen.Man strävar i en rekonstruktion att få så lika slutprodukt som möjligt, det vill säga ungefär lika livslängd längs hela sträckan. Om man får markant olika resultat längs sträckan kan det medföra att underhållsåtgärder måste utföras tidigare eller senare än förväntat. Tidigarelagda åtgärder kan om de är omfattande tydligt försämra kostnaderna ur ett LCC-perspektiv (Life Cycle Cost), medan överdimensionering å andra sidan kan medföra ökade kostnader i byggskedet. För Trafikverkets planering är det därför viktigt att rätt åtgärd utförs. Det måste alltså göras en avvägning mellan representativitet, trafiksäkerhet och kostnad när man väljer provtagningsmetod.I tre bärighetsprojekt på befintliga vägar i Västerbotten har provtagning utförts vid inventering, dels i slänt, dels i vägbanan. Provtagning har gjorts så att man erhållit lageruppbyggnaden från vartdera provtagningssätt på varje sektion.Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnad mellan de två provtagningsmetoderna och om det finns risk att fel åtgärd väljs baserat på resultaten. I notatet redovisas resultat från provtagningar utmed tre vägar, väg 779 Andersfors–Storbrännan, 897 Ålund–Jakobsfors och 726 Bygdsiljum–Burträsk. Resultaten har analyserats om det finns systematiska skillnader eller likheter mellan placeringen av provtagning och hur dessa förhåller sig i relation till Trafikverkets regler för provtagning, såsom de beskrivs i TDOK2014:0151 ”Provtagning av obundna material”.
|
|
