| 1. |
|
|
| 2. |
- Abad, C., et al.
(författare)
-
On the 'Disclosure Initiative - Principles of Disclosure': The EAA Financial Reporting Standards Committee's View
- 2020
-
Ingår i: Accounting in Europe. - : Informa UK Limited. - 1744-9480 .- 1744-9499. ; 17:1, s. 1-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper summarises the contents of a comment letter produced by a working group of 12 academics in response to the International Accounting Standards Board (IASB) Discussion Paper on principles of disclosure. The comment letter was submitted by the Financial Reporting Standards Committee (FRSC) of the European Accounting Association (EAA). The work includes reviews of relevant academic literature of areas related to the various questions posed by the IASB in the Discussion Paper, including the 'disclosure problem' and the objective of the project, the suggested principles of effective communication, the roles of the primary financial statements and notes, the location of information and the use of performance measures. The paper also discusses the disclosure of accounting policies, the objectives of centralised disclosure, and the New Zealand Accounting Standards Board staff's approach to disclosure.
|
|
| 3. |
- Andersson, Patric, et al.
(författare)
-
Analysts’ evaluations of acquisitions: Swedish survey evidence on IFRS knowledge and the use of accounting information for valuation purposes
- 2020
-
Ingår i: Journal of International Accounting, Auditing and Taxation. - : Elsevier: 24 months. - 1061-9518. ; 41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The International Financial Reporting Standards (IFRS) Conceptual Framework emphasizes understandability, i.e. that users have a reasonable degree of relevant knowledge and an ability to study financial information diligently. This article reports results from an empirical study of Swedish financial analysts’ knowledge of IFRS Standards in an area of high complexity (acquisitions) and their use of such information for company valuation purposes. The study comprises financial analysts with experience analyzing acquisitions. Yet we find that the median analyst only knew the standards “to some extent,” which we interpret as a poorer knowledge level compared to the expected IFRS understandability level. We further find that IFRS knowledge varied considerably across the analysts. Higher IFRS knowledge was not associated with using more sophisticated valuation methods, even though such methods require inputs involving accounting complexities. Our results provide some support for higher IFRS knowledge being associated with higher use of acquisition-related IFRS information. This suggests that analysts’ incentives to invest in accounting knowledge may be driven by factors other than those related to fundamental analysis. Our empirical study considers various aspects of the analyst decision context and the findings are discussed in relation to this context and the research literature.
|
|
| 4. |
- Andersson, Patric, et al.
(författare)
-
Does Pro Forma Reporting Bias Analyst Forecasts?
- 2007
-
Ingår i: European Accounting Review. - : Informa UK Limited. - 1468-4497 .- 0963-8180. ; 16:2, s. 277-298
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Standard setters put much effort into the development of ‘better’ financial reporting standards, that is, standards that more accurately capture the economic substance of business activities. However, the more sophisticated accounting treatments caused by new standards, and the growing complexity of business activities as such, has made financial reports more difficult to understand. In response to this situation, some companies use pro forma reporting, which means that certain complex items required by financial reporting standards are excluded. This study adopts a user perspective and investigates how pro forma reporting affects analysts' judgments in an experimental setting. On the basis of psychological theory, our hypothesis suggests that analysts' judgments will be affected by differences in the way company performance is presented. Our results show that analysts who received both pro forma and Generally Accepted Accounting Principles (GAAP) information made significantly higher earnings per share (EPS) forecasts than those who received GAAP information only. It is argued that positive framing and higher levels of anchor explain this result, which suggests in turn that analysts' EPS forecasts can be manipulated by alternative ways of presenting company performance. Some possible implications of this finding for standard setters are discussed.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, Patric, et al.
(författare)
-
Proformaredovisningens inverkan på analytikerprognoser
- 2004
-
Ingår i: Balans. - : FAR AB. - 2002-8490 .- 0346-8208. ; 2004:10, s. 37-41
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Proformaredovisningens inverkan på analytikerprognoser Sedan några år tillbaka redovisar en del svenska företag proformaresultaträkningar enligt amerikanskt mönster. I de flesta fall blir proformaresultatet högre än resultatet enligt allmänt accepterade redovisningsprinciper. I denna artikel redogör Niclas Hellman och Patric Andersson för resultatet från ett experiment som undersökt huruvida erfarna finansanalytiker påverkas av proformainformation när de gör vinstprognoser. En trend bland amerikanska företag är att redovisa proformaresultaträkningar som visar resultatutvecklingen som om vissa händelser inte hade inträffat, till exempel nedskrivningar eller omstruktureringar. I de allra flesta fall innebär resultatjusteringarna att proformaresultatet blir högre än resultatet enligt allmänt accepterade redovisningsprinciper (GAAP). [1] Sedan några år tillbaka har denna trend också nått Sverige och vissa företag redovisar numera pro forma enligt amerikanskt mönster, till exempel i samband med större nedskrivningar. Det finns också en mer utbredd tendens i samma anda som innebär att företagen skapar egna resultatmått högt upp i resultaträkningen, som också ges en framträdande roll i företagens informationsgivning. [2] Stockholmsbörsen har reagerat på denna utveckling och infört nya regler avseende vilka resultatmått som måste anges i inledningen av bokslutskommunikéer och delårsrapporter. [3] En intressant fråga i sammanhanget är hur användare av redovisningsinformation reagerar på proformaresultaträkningar. I föreliggande artikel redogör vi för resultat från ett experiment som undersökte huruvida erfarna finansanalytiker påverkas av pro forma information när de ställer vinstprognoser. Pro forma i svensk praxis och amerikansk forskning I Sverige har proformaredovisning tidigare använts framförallt i prospekt för att beskriva effekter av till exempel företagsförvärv, avknoppningar eller nyemissioner. Proformaredovisning har också använts i årsredovisningar för att illustrera effekter av förändrade redovisningsprinciper. [4] I dessa sammanhang har proformaredovisningen varit ett komplement till den faktiska redovisningen i syfte att underlätta periodjämförelser. På senare år har dock begreppet " pro forma " börjat tillämpas i bokslutskommunikéer och delårsrapporter med en annan innebörd jämfört med tidigare praxis. Proformaresultat har i dessa sammanhang kommit att få samma innebörd som ett " justerat resultat " för den aktuella perioden. [5] Förändringen följer av den amerikanska utvecklingen inom området och det är denna nya typ av proformaredovisning som behandlas i denna artikel. Det finns några publicerade studier som beskriver olika aspekter på amerikanska företags proformaredovisning. Bhattacharya et al (2003) undersöker proformaredovisningen i kvartalsrapporteringen för perioden 1998–2000. Enligt deras studie ökar frekvensen av proformarapportering kraftigt under denna period samtidigt som fenomenet fortfarande är koncentrerat till service-och high-tech-branscher. I en tidigare studie pekar Bradshaw & Sloan (2002) på att proformaresultaten är signifikant högre än resultaten enligt US GAAP samt att resultatskillnaderna har ökat över tiden och är som störst i det fjärde kvartalet. Bradshaw & Sloan (2002) diskuterar två tänkbara förklaringar till varför företag väljer att rapportera proformaresultat. Den första förklaringen är att företagsledningar vill försköna resultatredovisningen. Detta argument har enligt Bradshaw & Sloan stöd i den amerikanska finanspressens beskrivningar av fenomenet, men de finner ganska litet stöd för denna uppfattning i forskningen avseende proformaredovisning. Den andra förklaringen är att investerare och analytiker efterfrågar proformaredovisningen för att få en bättre beskrivning av de uthålliga vinster som företaget genererar. Både Bradshaw & Sloan och Bhattacharya et al (2003) finner visst statistiskt stöd för att analytiker och investerare har större användning för proformaredovisningen jämfört med redovisningen som bygger på US GAAP.. Detta kommer framförallt till uttryck genom att proformaresultaten förklarar en större andel av aktiekursvariationerna samt att proformaresultaten har större inverkan på amerikanska Proformaredovisningens inverkan på analytikerprognoser.
|
|
| 7. |
- Andersson, Patric, et al.
(författare)
-
The impact of IFRS goodwill reporting on financial analysts' equity valuation judgements
- 2016
-
Ingår i: Accounting and Finance. - : Wiley: 24 months. - 0810-5391. ; 56:1, s. 113-157
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article uses an experiment to investigate how professional financial analysts evaluate a corporate acquisition announced by an IFRS preparer. The findings suggest that professional analysts are affected by preparers' acquisition premium allocations in a potentially misleading way as the participants considered the acquisition to be value-enhancing when the premium was allocated to goodwill, but value-reducing when allocated to identifiable intangible assets. These effects were mitigated at the aggregate level when additional discounted cash flow analysis information was provided; however, there were significant differences in information search behaviour as quite many participants focused primarily on the exploitation of earnings information.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Beck, Alexander, et al.
(författare)
-
Akut brist på lärare i ekonomi på universiteten
- 2016
-
Ingår i: Svenska Dagbladet.
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Redovisningen spelar en central roll i samhället genom att skapa transparens i näringsliv och offentlig sektor. Kraven på transparens ökar och redovisningen vidareutvecklas och anpassas till en global marknad. Bland studenter i företagsekonomi är det populärt att läsa redovisning. Men det råder stor brist på kompetenta universitetslärare i redovisning i Sverige
|
|
| 10. |
- Cederblad, Lars, et al.
(författare)
-
Classification of Hypoglycemic Events in Type 1 Diabetes Using Machine Learning Algorithms
- 2023
-
Ingår i: Diabetes Therapy. - : Springer Nature. - 1869-6953 .- 1869-6961. ; 14:6, s. 953-965
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- IntroductionTo improve the utilization of continuous- and flash glucose monitoring (CGM/FGM) data we have tested the hypothesis that a machine learning (ML) model can be trained to identify the most likely root causes for hypoglycemic events.MethodsCGM/FGM data were collected from 449 patients with type 1 diabetes. Of the 42,120 identified hypoglycemic events, 5041 were randomly selected for classification by two clinicians. Three causes of hypoglycemia were deemed possible to interpret and later validate by insulin and carbohydrate recordings: (1) overestimated bolus (27%), (2) overcorrection of hyperglycemia (29%) and (3) excessive basal insulin presure (44%). The dataset was split into a training (n = 4026 events, 304 patients) and an internal validation dataset (n = 1015 events, 145 patients). A number of ML model architectures were applied and evaluated. A separate dataset was generated from 22 patients (13 ‘known’ and 9 ‘unknown’) with insulin and carbohydrate recordings. Hypoglycemic events from this dataset were also interpreted by five clinicians independently.ResultsOf the evaluated ML models, a purpose-built convolutional neural network (HypoCNN) performed best. Masking the time series, adding time features and using class weights improved the performance of this model, resulting in an average area under the curve (AUC) of 0.921 in the original train/test split. In the dataset validated by insulin and carbohydrate recordings (n = 435 events), i.e. ‘ground truth,’ our HypoCNN model achieved an AUC of 0.917.ConclusionsThe findings support the notion that ML models can be trained to interpret CGM/FGM data. Our HypoCNN model provides a robust and accurate method to identify root causes of hypoglycemic events.
|
|
