| 1. |
- Berglund, Ingrid, 1954-, et al.
(författare)
-
Forming the apprenticeship track and the vocational/introduction program:Disparities in new VET tracks with the policy of enhancing employability.
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper builds on results from two studies of educational practices in two new tracks taking form in Swedish secondary VET, the apprenticeship alternative and the vocational introduction program, both introduced with the motives of enhancing employability. During 2010, new policy including a new school law, new eligibility requirements, new curricula, new syllabuses, and new diplomas have been presented and the restructured secondary school is launched in autumn 2011.Our studies are on national pilot projects of the apprenticeship alternative and municipal preparatory work for the Vocational introduction program, and we show what pedagogy is taking form and is conducted and thus provide examples of the new Swedish VET practice architecture and of educational practices in the making. Our studies support conclusions in critical policy analysis: a clearly marked feature of future VET is the differentiation of pupils. We present great disparities: VET educational practices, pedagogical activities and possibilities of skills improvement for the students differ widely. Some provide substantial support for developing a VET knowledge base, others don’t. Taking a long-term perspective, we argue that there are several problems with the new VET orders and arrangements for enhancing students’ employability in a mobile and flexible labor market.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Henning Loeb, Ingrid, 1962, et al.
(författare)
-
Renaissance or a backward step? Disparities and tensions in two new Swedish pathways in VET
- 2013
-
Ingår i: International Journal of Training Research. - Wagga Wagga, N.S.W. : eContent Management Pty Ltd. - 1448-0220 .- 2204-0544. ; 11:2, s. 134-149
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article builds on results from studies of two new pathways in Swedish upper secondary VET. A major reform was launched in 2011 and the restructuring was presented by the Minister of Education as a 'renaissance for VET education'. The conclusion of the Upper Secondary Commission is that 'students shall be more specialised within their vocational or study area compared to today's vocationally oriented programmes'. We conceptualize the restructured upper secondary VET and these two new educational pathways as a new 'VET practice architecture'. Apprenticeship Education and Vocational Introduction are both regarded as alternatives to school-based VET, particularly beneficial for students with ‘practical' learning styles and as alternatives for students who lack the motivation to study in regular VET programmes. The results from the empirical studies show a landscape of disparities and tensions and the vocational learning taking place challenges the notion of a 'renaissance for VET education'.
|
|
| 4. |
-
Att utveckla utbildningspraktiker - Analys, förståelse och förändring genom teorin om praktikarkitekturer
- 2019
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Författarna till denna antologi ingår i ett internationellt nätverk, Pedagogy, Education, Praxis (PEP), tillsammans med forskare från de nordiska länderna, Australien, Colombia, England och Nederländerna. Teorin om praktikarkitekturer, som är i fokus i denna bok, har utvecklats av den vetenskapliga ledaren professor Stephen Kemmis, verksam vid Charles Sturt University i Australien, tillsammans med andra seniora forskare i nätverket, däribland professor Karin Rönnerman från Göteborgs universitet. Vi som medverkar i denna antologi vill tillsammans i detta förord rikta ett stort och hjärtligt tack till Karin Rönnerman, som tillsammans med Stephen Kemmis och Petra Ponte från Nederländerna tog initiativ till nätverket. Karin har drivit nätverket i över ett decennium och vi har på nära håll följt Karins engagerade och hårda arbete under årens lopp. Från nätverkets inrättande 2006 har Karin varit den svenska koordinatorn, och startat också SWE-PEP som en del i det internationella nätverket.
|
|
| 5. |
- Bergviken Rensfeldt, Annika, 1969, et al.
(författare)
-
Akademiskt skrivande för doktorander – var och hur kan stödet ges?
- 2015
-
Ingår i: HKG2015.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Doktorandarbetet innebär att brottas med teoretiska och metodologiska utmaningar samtidigt som det egna akademiska skrivandet ska utvecklas. De akademiska färdigheter som krävs för att färdigställa en avhandling och erövra en ”egen akademisk röst”, är därmed ett mödosamt arbete som ofta utmanar doktoranders självbild och självförtroende (Wellington 2010, Cotterall 2011). Trots ett stort behov av guidning ifråga om sin textproduktion, är det inte givet var/när doktorander ges stöd i sitt akademiska skrivande, eller hur stödet bör se ut. Vid detta rundabordssamtal ger vi exempel från två forskarutbildningskurser, en fakultetsgemensam kurs på svenska och en universitetsgemensam på engelska, där doktoranders textproduktion behandlas. Syftet med bidraget är att utifrån konkreta exempel initiera ett erfarenhetsutbyte kring sätt att möta doktorandbehovet av stöttning i sin skrivutveckling. Mer specifikt är frågan vilket pedagogiskt och institutionellt stöd detta kräver, eftersom doktorander förväntas ha kunskap om och behärska akademiskt skrivande inför sin doktorsexamen. Frågan är inte kopplad till handledares insatser i första hand. Snarare intresserar vi oss för hur doktorander kan komma samman i arbetsgrupper utanför vardagssammanhanget med handledare eller den egna forskningsgruppen. Vår erfarenhet är att doktorander genom kollegiala möten och inblick i andras avhandlingsskrivande får syn på sitt eget sätt att föra resonemang i text. Två frågor intresserar oss: •Vilka former av lärandeaktiviteter utmanar och stöttar doktoranders skrivutveckling? •Vilket institutionellt stöd för skrivutveckling behövs på utbildning på forskarnivå (och avancerad nivå)? Vilka för- och nackdelar har fakultets-/universitetsgemensamma kurser och resurser med inriktning mot skrivutveckling? Våra två kurser exemplifierar olika traditioner ifråga om skrivutvecklande pedagogik. Kursen i akademiskt skrivande på engelska vilar på en genrepedagogisk grund och betonar text i form av genrer och textproducerandets språkliga dimensioner (Swales and Feak 2014). Nära förknippat med kunskap om genrer är förståelse av olika discipliners typiska texter (Bruce 2013, Dressen-Hammouda 2008, Hyland 2014). Kursen i akademiskt skrivande på svenska bygger på antagandet om textproduktion som deltagande i social praktik (Kamler & Thomson 2014). Här betonas skrivande som ett sätt att närma sig det vetenskapliga samtalet, och att i ett forskningssammanhang kunna förstå premisser, dra slutsatser och kritiskt förhålla sig till forskningsdiskurser. En återkommande lärandeaktivitet är processkrivande genom kamratrespons (Caffarell & Barnett 2001). Inledningsvis presenteras respektive kurs utifrån lärandemål, lärandeaktiviteter och examinerande moment (20 min). Två pedagogiska utmaningar vi identifierat, bl a. via kursvärderingar, behandlas. Dels balansen mellan lärarintervention och självständighet, dels synliggörandet av det akademiska skrivandets praktik och villkor. Därefter inbjuds till gemensam diskussion kring de två frågorna (25 min). Referenser: Bruce, I. (2013). A role for genre-based pedagogy in academic writing instruction? An EAP perspective. TEXT Special Issue 21: Scores from another ground, 21, 1-15. http://hdl.handle.net/10289/8510 Caffarella, R S., and Barnett, B G. (2000). Teaching doctoral students to become scholarly writers: The importance of giving and receiving critiques. Studies in Higher Education 25, 39-51. Cotterall, S. (2011). Doctoral students writing: where's the pedagogy?, Teaching in Higher Education, 16(4), 413-425. Dressen-Hammouda, D. (2008). From novice to disciplinary expert: Disciplinary identity and genre mastery. English for Specific purposes, 27, 233–252. Hyland, K. (2014). Genre and writing instruction. LEARN Journal: Language Education and Acquisition Research Network, Special Issue 2014 From Research to Practice: New Perspectives in English Language Education, 40-49. Kamler, B., and Thomson, P. (2014, 2nd ed.). Helping doctoral students write: Pedagogies for supervision. London: Routledge. Paltridge, B. (2014). Genre and second-language academic writing. Language Teaching, 47(03), 303-318. Swales, J., and Feak, C. (2012). Academic writing for graduate students: essential tasks and skills. Ann Arbor: The University of Michigan Press. Wellington, J. (2010). More than a matter of cognition: An exploration of affective writing problems of post-graduate students and their possible solutions. Teaching in Higher Education 15, 135-150.
|
|
| 6. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Om Komvux och skolutveckling.
- 2021
-
Ingår i: Skolutveckling i teori och praktik / [red] Åsa Hirsh, Anette Olin. - Malmö : Gleerups. - 9789151102832 ; , s. 221-235
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar" (Skolverket, 2017, s. 8). Ovanstående citat är från läroplanen för vuxenutbildningen. Det visar att undervisning och lärande inom komvux på många sätt skiljer sig från utformningen i grundskolan och i gymnasieskolan. Komvux har andra mål och därför är verksamheterna organiserade på andra sätt. Det innebär att lärares utvecklingsarbete har andra villkor och förutsättningar. Vidare är elevgrupperna inom komvux annorlunda: inom grundläggande vuxenutbildning är 96 procent utlandsfödda och i gymnasial vuxenutbildning utgör de utlandsfödda 40 procent (Skolverket, 2020). Det innebär att utvecklingsarbetet tar andra former än i grund- och gymnasieskolan. Detta kapitel har tre delar. Först beskrivs vuxenutbildningens uppdrag, organisation och arbetssätt och de utmaningar som det innebär för lärare där. Sedan visas med fyra exempel hur lokalt utvecklingsarbete genomförs. Kapitlet avslutas med några reflektioner.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Green, A., et al.
(författare)
-
Using the Theory of Practice Architectures to Explore VET in Schools Teachers’ Pedagogy.
- 2017
-
Ingår i: Exploring educational and professional practice: Through the lens of practice architectures. - Singapore : Springer. - 9789811022197 ; , s. 121-138
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This book was written to help people understand and transform education and professional practice. It presents and extends the theory of practice architectures, and offers a contemporary account of what practices are composed of and how practices shape and are shaped by the arrangements with which they are enmeshed in sites of practice. Through its empirically-based case chapters, the book demonstrates how the theory of practice architectures can be used as a theoretical, analytical, and transformational resource to generate insights that have important implications for practice, theory, policy, and research in education and professional practice. These insights relate to how practices are shaped by arrangements (and other practices) present in specific sites of practice, including early childhood education settings, schools, adult education, and workplaces. They also relate to how practices create distinctive intersubjective spaces, so that people encounter one another in particular ways (a) in particular semantic spaces, (b) that are realised in particular locations and durations in physical space-time, and (c) in particular social spaces. By applying such insights, readers can work towards changing practices by transforming the practice architectures that make them possible.
|
|
| 9. |
- Gustavsson, Susanne, 1957, et al.
(författare)
-
Lärande för hållbar utveckling i yrkeslärarutbildning : Learning for sustainable development in vocational teacher education
- 2018
-
Ingår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training. - 2242-458X. ; 8:3, s. 19-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article draws on data from a module on education for sustainable development (ESD) in vocational teacher education. There are two kinds of data: 47 group work projects, where the assignment was to design an ESD activity in upper secondary vocational education, and a web questionnaire (average response rate of 80 %). The purpose is to describe and discuss how ESD can take form in vocational teacher education, and how the students value the knowledge that they have acquired when working with the module. The results give a positive picture of many different pedagogical approaches of planning an ESD activity. The variety of the contents of the activities stretch from having specific vocational focus, to broader societal perspectives. The planned activities for the pupils also differ, from participating in classroom exercises to activities based on actionand student-based planning. The different pedagogical approaches are exemplified and discussed. The results from the questionnaire show that over all, the students are positive to the content of the ESD module and the work that is carried out within this part of the course. These results are related to previous studies with critical aspects of teaching ESD.
|
|
| 10. |
|
|
