| 1. |
- Björklund, Anita, et al.
(författare)
-
On the Context of Elderly Persons' Occupational Performance
- 2003
-
Ingår i: Physical & Occupational Therapy in Geriatrics. - 0270-3181 .- 1541-3152. ; 21:3, s. 49-59
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to describe the context of elderly persons’ occupational performance in order to expose factors affecting their opportunities to age successfully. The study design is a descriptive pilot study and consists of interviews, based on a standardized questionnaire, with thirteen elderly people in their home settings. The results show that the informants’ occupational performance problems are mostly related to their occupational function and physical environment. The informants seem to be satisfied with their life as elderly individuals, but with adequate support, aiming to increase their occupational performance, their wellbeing may increase to benefit both themselves and the society in which they live.
|
|
| 2. |
- Björklund, Anita, 1953-, et al.
(författare)
-
Technical support for family caregivers
- 2010
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The aim of this project was to investigate if support received by family care givers in the form of products, technology and web-based services corresponds to their needs when taking care of a person aged over 65 years at home. Questionnaires related to activity limitations, need for support and received support were distributed nationally and answered by 368 family care givers and 332 occupational therapists, who had met family care givers within their services. Furthermore, 58 family care givers were individually interviewed. The results from the questionnaires demonstrated that family care givers experienced activity limitations with the person they take care of to a higher degree than their expressed need for support in the form of products/technology and web-based services. In addition, they stated their need for support as greater than that they had received. Family care givers experienced activity limitations with the person they took care of to a higher degree than occupational therapists within all nine activity areas in WHO’s classification of functioning, disability and health (ICF). Family care givers expressed a need for products/technology to a larger or to the same extent as occupational therapists. Exceptions were mobility and personal care, where occupational therapists perceived the need for products/technology as greater than the family care givers. When it comes to web-based services, data was not sufficient to enable a comparison between family care givers’ and occupational therapists’ perceptions. The results from the interview studies conducted in two counties indicated that information on what could be offered needs to be improved and that family care givers expressed a desire for improved follow-up of the prescriptions given. Their knowledge of web-based services was limited, but they considered them to be good, especially for others than themselves. Additionally, the family care givers thought that the products and technology they had become aware of needed to be developed to be more user-friendly, but felt that those they had received brought them security, safety and independence. In conclusion, it is important to consider the point of view of the family care giver and their perception of activity limitations with the person they take care of in order to provide relevant information and appropriate support in form of products, technology and web-based services for the person they are caring for.
|
|
| 3. |
- Björklund, Anita, 1953-, et al.
(författare)
-
Teknikstöd för anhörigvårdare : Problem, behov och försörjning av produkter/teknologi och webbaserade tjänster
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet var att ta reda på om erhållet stöd i form av produkter, teknologi och webbaserade tjänster motsvarar de behov som anhörigvårdare har när de vårdar en person över 65 år i hemmet. Enkäter med nationell spridning angående aktivitetsbegränsningar, behov av stöd och erhållet stöd besvarades av 368 anhörigvårdare och 332 arbetsterapeuter, som mött anhörigvårdare inom tjänsten. Dessutom intervjuades 58 anhörigvårdare från två län individuellt. Resultatet av enkätstudierna visar att anhörigvårdare uppfattade aktivitetsbegränsningar hos den person de vårdar i högre grad än vad de ansåg sig ha behov av stöd i form av produkter/teknologi och webbaserade tjänster. De angav dock behov av stöd i större omfattning än vad de uppgav att de erhållit. Anhörigvårdarna uppfattade aktivitetsbegränsningar hos den de vårdar i högre grad än arbetsterapeuterna inom samtliga nio aktivitetsområden i WHO:s klassifikation över funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Anhörigvårdarna uppfattade behov av produkter/teknologi i något större utsträckning eller i lika stor utsträckning som arbetsterapeuterna. Undantagen var förflyttning och personlig vård, där arbetsterapeuterna uppfattade behoven av produkter/teknologi som större än anhörigvårdarna. När det gäller webbaserade tjänster var underlaget alltför bristfälligt för att möjliggöra jämförelse mellan anhörigvårdarnas och arbetsterapeuternas uppfattningar. Resultatet av intervjustudierna visar att informationen om utbudet behöver förbättras och att man efterfrågade bättre uppföljning av de förskrivningar som skett. Kunskapen om webbaserade tjänster var begränsad men man tyckte att de verkade bra, framförallt för andra än sig själv. Man ansåg vidare att de produkter och den teknologi som man fått ta del av behöver utvecklas så att de blir mer användarvänliga, men att det man erhållit gav säkerhet, trygghet och självständighet. Sammanfattningsvis kan inte nog betonas vikten av att utgå från anhörigvårdarnas egna uppfattningar om aktuella aktivitetsbegränsningar hos den de vårdar för att kunna ge relevant information och rätt stöd för vårdandet i form av produkter, teknologi och webbaserade tjänster.
|
|
| 4. |
- Björklund, Anita, 1953-, et al.
(författare)
-
Teknikstöd för anhörigvårdare
- 2010
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Syftet med projektet var att ta reda på om erhållet stöd i form av produkter, teknologi och webbaserade tjänster motsvarar de behov som anhörigvårdare har när de vårdar en person över 65 år i hemmet. Enkäter med nationell spridning angående aktivitetsbegränsningar, behov av stöd och erhållet stöd besvarades av 368 anhörigvårdare och 332 arbetsterapeuter, som mött anhörigvårdare inom tjänsten. Dessutom intervjuades 58 anhörigvårdare från två län individuellt. Resultatet av enkätstudierna visar att anhörigvårdare uppfattade aktivitetsbegränsningar hos den person de vårdar i högre grad än vad de ansåg sig ha behov av stöd i form av produkter/teknologi och webbaserade tjänster. De angav dock behov av stöd i större omfattning än vad de uppgav att de erhållit. Anhörigvårdarna uppfattade aktivitetsbegränsningar hos den de vårdar i högre grad än arbetsterapeuterna inom samtliga nio aktivitetsområden i WHO:s klassifikation över funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Anhörigvårdarna uppfattade behov av produkter/teknologi i något större utsträckning eller i lika stor utsträckning som arbetsterapeuterna. Undantagen var förflyttning och personlig vård, där arbetsterapeuterna uppfattade behoven av produkter/teknologi som större än anhörigvårdarna. När det gäller webbaserade tjänster var underlaget alltför bristfälligt för att möjliggöra jämförelse mellan anhörigvårdarnas och arbetsterapeuternas uppfattningar. Resultatet av intervjustudierna visar att informationen om utbudet behöver förbättras och att man efterfrågade bättre uppföljning av de förskrivningar som skett. Kunskapen om webbaserade tjänster var begränsad men man tyckte att de verkade bra, framförallt för andra än sig själv. Man ansåg vidare att de produkter och den teknologi som man fått ta del av behöver utvecklas så att de blir mer användarvänliga, men att det man erhållit gav säkerhet, trygghet och självständighet. Sammanfattningsvis kan inte nog betonas vikten av att utgå från anhörigvårdarnas egna uppfattningar om aktuella aktivitetsbegränsningar hos den de vårdar för att kunna ge relevant information och rätt stöd för vårdandet i form av produkter, teknologi och webbaserade tjänster.
|
|
| 5. |
- Björklund, Anita, 1953-, et al.
(författare)
-
Teknikstöd för anhörigvårdare
- 2009
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Syftet med projektet var att ta reda på om erhållet stöd i form av produkter, teknologi och webbaserade tjänster motsvarar de behov som anhörigvårdare har när de vårdar en person över 65 år i hemmet. Enkäter med nationell spridning angående aktivitetsbegränsningar, behov av stöd och erhållet stöd besvarades av 368 anhörigvårdare och 332 arbetsterapeuter, som mött anhörigvårdare inom tjänsten. Dessutom intervjuades 58 anhörigvårdare från två län individuellt. Resultatet av enkätstudierna visar att anhörigvårdare uppfattade aktivitetsbegränsningar hos den person de vårdar i högre grad än vad de ansåg sig ha behov av stöd i form av produkter/teknologi och webbaserade tjänster. De angav dock behov av stöd i större omfattning än vad de uppgav att de erhållit. Anhörigvårdarna uppfattade aktivitetsbegränsningar hos den de vårdar i högre grad än arbetsterapeuterna inom samtliga nio aktivitetsområden i WHO:s klassifikation över funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Anhörigvårdarna uppfattade behov av produkter/teknologi i något större utsträckning eller i lika stor utsträckning som arbetsterapeuterna. Undantagen var förflyttning och personlig vård, där arbetsterapeuterna uppfattade behoven av produkter/teknologi som större än anhörigvårdarna. När det gäller webbaserade tjänster var underlaget alltför bristfälligt för att möjliggöra jämförelse mellan anhörigvårdarnas och arbetsterapeuternas uppfattningar. Resultatet av intervjustudierna visar att informationen om utbudet behöver förbättras och att man efterfrågade bättre uppföljning av de förskrivningar som skett. Kunskapen om webbaserade tjänster var begränsad men man tyckte att de verkade bra, framförallt för andra än sig själv. Man ansåg vidare att de produkter och den teknologi som man fått ta del av behöver utvecklas så att de blir mer användarvänliga, men att det man erhållit gav säkerhet, trygghet och självständighet. Sammanfattningsvis kan inte nog betonas vikten av att utgå från anhörigvårdarnas egna uppfattningar om aktuella aktivitetsbegränsningar hos den de vårdar för att kunna ge relevant information och rätt stöd för vårdandet i form av produkter, teknologi och webbaserade tjänster.
|
|
| 6. |
- Björklund, Anita, 1953-, et al.
(författare)
-
Teknikstöd för anhörigvårdare
- 2009
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Inom ramen för regeringens utvecklingsprogram "Teknik för äldre" har Hjälpmedelsinstitutet (HI) tilldelats 6 miljoner kronor/år under en treårsperiod, med början 2007, för uppdraget att utveckla kunskap inom området "Teknik för anhöriga som hjälper och vårdar närstående". I uppdraget ingår att genomföra en behovsstudie via enkäter och intervjuer med anhöriga för att få bättre kunskap om anhörigas situation i fråga om hjälpmedel och annat teknikstöd. HI beviljade i november 2007 medarbetare vid Hälsohögskolan i Jönköping, avdelningen för rehabilitering, utvecklingsstöd under en tvåårsperiod för att utföra denna behovsinventering. Syfte: Syftet med projektet är att kartlägga och beskriva de behov av stöd som anhörig-närståendevårdarna har av produkter och/eller teknologi samt webbaserade tjänster, när de vårdare en äldre person över 65 år i hemmet samt att kartlägga i vilken utsträckning erhållet stöd motsvarar behoven. Metod: Datainsamling sker genom ett frågeformulär som har skickas ut till ca 1000 anhörigvårdare/närståendevårdare och 1000 arbetsterapeuter runt om i Sverige. Intervjuer med ett mindre antal anhörigvårdare/närståendevårdare (ca 60) i Jönköpings län kommer också att genomföras. Förväntat resultat: Tydliggörande av behov och erfarenheter av produkter och/eller teknologi samt webbaserade tjänster i hemmet hos olika grupper av anhörig-/närståendevårdare till personer över 65 år. Dessutom avser projektet att belysa i vilken utsträckning de hjälpmedel som förskrivs motsvarar de behov som finns. I sin förlängning kan projektet leda till utveckling av nya produkter och ny teknologi. Konklusion: Projektet är pågående.
|
|
| 7. |
- Christensson, Lennart, et al.
(författare)
-
Attitudes of Different Professionals Toward the Well-being of Older Adults Living at Home
- 2010
-
Ingår i: Journal of Allied Health. - 0090-7421 .- 1945-404X. ; 39:4, s. 293-300
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: Negative attitudes in society toward working in eldercare constitute a challenge to educators and care providers. The purpose of this study was to explore, describe, and compare the attitudes of different professional groups toward factors that are important for the well-being of older adults. Methods: A randomized sample of 210 respondents that included registered nurses (RNs), registered occupational therapists (OTRs), personal benefit advisors (PBAs), and home help assistants (HHAs) was collected from social service agencies in 10 Swedish municipalities. A scale was developed in a six-step process to measure attitudes toward factors influencing elder wellbeing, and the final 22-item Likert-type scale was called the “Staff Attitudes toward the Well-being of Older Adults” scale. Results: Thirty-three percent of staff responded with positive attitudes , and the remaining were uncertain or negative. The attitudes of RNs, OTRs, and PBAs were significantly more positive than those of HHAs. Discussion: The scale is practical for use in different professional groups with the aim of exploring existing attitudes, identifying areas with a low degree of prevailing positive attitudes and differences between groups, and evaluating whether attitudes change after staff training.
|
|
| 8. |
- Henriksson, Gunnel, et al.
(författare)
-
Humoral response to Clostridium difficile in inflammatory bowel disease, including correlation with immunomodulatory treatment
- 2019
-
Ingår i: JGH Open. - : Wiley. - 2397-9070. ; 3:2, s. 154-158
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background and Aim: An abnormal immune response to intestinal bacteria has been observed in Crohn's disease (CD). Clostridium difficile infection incidence and severity are increased in CD, but reports on the humoral response have provided conflicting results. We aimed to shed light on the possible role of C. difficile in CD pathogenesis by paying attention to the influence of immunomodulatory treatment on the humoral response.Methods: A total of 71 consecutive outpatients with CD, 67 with ulcerative colitis (UC), and 121 healthy controls were analyzed for serum IgA and IgG to C. difficile toxins A and B.Results: IgA levels were similar in all study groups. IgG to toxin A was increased similarly in CD and UC (P = 0.02 for both). In contrast, IgG to toxin B was elevated only in CD patients not receiving disease-modifying anti-inflammatory bowel disease drugs (DMAID) (n = 16) (P = 0.0001), while the CD medication subgroup (n = 47) had a level similar to healthy controls. The UC results were not influenced by DMAID treatment.Conclusion: Our findings add support to the idea of a disturbed interaction between intestinal cells and the microbiota being part of the CD disease mechanism. An abnormal immune response to C. difficile toxin B may be a critical component of this interaction.
|
|
| 9. |
- Knight, Judith, et al.
(författare)
-
Understanding older people as occupational beings
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- There is limited research reporting older adults’ engagement in occupations. Until recently very little research has been undertaken ‘about the nature of occupation and its significance to humans. Research such as this project is beginning to provide the vehicle for addressing this by qualifying and quantifying the effect of occupation on various parts of older individuals’ lives. The overall aim of this study is to investigate the occupational engagement of older individuals’ and identify differences between UK and Swedish populations. The objectives are to explore motivating factors for participating in different occupations and patterns of occupations performed by older individuals as well as possible relationships between health, well-being and occupation in later life. Furthermore the objectives are to identity time spent on different occupations, the purpose of conducting these occupations and the breadth of roles. Finally the objectives are to draw comparisons between different categories of individuals, in particular cultural groups, retired people/still employed people and men/women. This study uses a mixed qualitative and quantitative methodology in the form of a structured interview and a time use diary. This research will contribute significantly to understanding the support services required to enable older adults to spend time performing meaningful occupations. In addition the findings will inform both remedial and preventive interventions promoting physical and psychological well being.
|
|
