| 1. |
- Kehoe, Laura, et al.
(författare)
-
Make EU trade with Brazil sustainable
- 2019
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 364:6438, s. 341-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aho, Erika, et al.
(författare)
-
Skolnära – ett skolnära begrepp?
- 2016
-
Ingår i: Kapet (avslutad tryckt version). - Karlstad : Karlstads universitet. - 1653-4743. ; 12:1, s. 116-134
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Skolnära kan beskrivas som ett relativt nytt begrepp inom utbildning och forskning med skolanknytning. Det förekommer ofta i sammanhang där det tycks finnas en ambition att knyta skola och forskning närmare varandra. Det kan till exempel handla om olika forskarskolor, skolforskning och skolutvecklingsprojekt. Dock finns ingen enhetlig definition av begreppet utan det används parallellt med och i vissa fall synonymt med begreppen praktiknära och praxisnära. Syftet med denna artikel är att bidra till en problematisering av begreppet skolnära med fokus på såväl innebörder som användningsområden. Utifrån studier av olika typer av texter belyses hur begreppet skolnära används inom skolforskning och i andra utbildningsvetenskapliga sammanhang idag. Begreppet skolnära ser ut att uppkomma i samband med framväxten av forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete men återfinns idag även inom andra forskarutbildningsämnen. Till exempel kan en ”skolnära avhandling” vara skriven inom pedagogik eller något ämnesdidaktiskt ämne. Vad det innebär att forskningen är skolnära tycks ha skiftande innebörd och avgränsning i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om huruvida forskningen bedrivs av eller för lärare. Begreppet används också inom skolvärlden i ett vidare perspektiv.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Henriksson Persson, Anna
(författare)
-
Demokratiuppdrag och demokratiska arbetsformer i grundskolans mellanår : En demokratididaktisk studie med fokus på SO-undervisning
- 2018
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study deals with the democracy mission of school, in which democratic working methods are a central part. The aim is to contribute with knowledge about how teachers as professional actors construct meaning of and shape to the democracy mission of school. Six teachers working in grades 4-6, have been interviewed on two occasions each, and one social science lesson by each teacher has been observed.The study is based on a social constructionist basis. The teachers are regarded as actors in the construction of the democratic mission of school. The results show different democracy theoretical influences operating in the teachers' constructions, and that the didactic dimensions are complex. The teachers value the democracy mission as important and always present in their everyday practice, but at the same time, it appears to be invisible and implicit. The results can be read as a story that begins in a perceived problem where teachers talk about the democracy mission as diffuse, in competition with other obligations, and associated with different dilemmas. However, when the teachers continue their stories, they start to fill the democracy mission with legitimacy, meaning and content. Examples of possible meanings that emerge are to promote respectful interaction between all persons in school, to offer students influence and choices, to encourage students to develop a willingness to participate in and influence the society and an everyday school practice permeated with democratic values.When the teachers describe the meanings of democratic working methods they talk about establishing formal student participation, non-formalized student participation, methods of work which involve cooperation between the students and the learning processes in which the students gradually develop the ability to exercise influence on their learning.The teachers regard the democratic mission as a matter of concern for all school subjects, but the social sciences are given a particular position in relation to both working methods and content.
|
|
| 7. |
- Henriksson Persson, Anna
(författare)
-
Demokratiuppdrag och demokratiska arbetsformer i grundskolans mellanår med fokus på SO-undervisning.
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- ”Skolväsendet vilar på demokratins grund”, så inleds nuvarande läroplan (Skolverket, 2017). Skolan har sedan tiden efter andra världskriget haft ett dubbelt uppdrag som innefattar både fostran och kunskapsförmedling (se SOU 1948; Hartman, 2012). Den tänkta presentationen handlar om skolans demokratiuppdrag och demokratiska arbetsformer inom ramen för skolans SO-ämnen. Den bygger på en licentiatuppsats där fokus riktas mot grundskollärares erfarenhet och professionella överväganden så som de gestaltas i deras tal och i deras SO undervisningspraktik. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare som professionella aktörer konstruerar mening i, innebörd av och form åt skolans demokratiuppdrag, i talet om och gestaltning av detsamma. Sex lärare i mellanstadiet har intervjuats vid två tillfällen vardera, och en SO-lektion per lärare har observerats. Resultatet visar att olika demokratiteoretiska influenser är verksamma i lärarnas konstruktioner, och att demokratiuppdragets didaktiska dimensioner är komplexa. Lärarna värderar vidare demokratiuppdraget högt och beskriver det som något som är ständigt närvarande i skolvardagen, men de säger samtidigt att uppdraget framstår som osynligt och outtalat. Resultatet kan läsas som en berättelse som börjar i en upplevd problembild där lärare talar om demokratiuppdraget som diffust, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman, för att sedan i sitt tal övergå till att fylla demokratiuppdraget med legitimitet, mening och innehåll (Henriksson Persson, 2018).En skolvardag som genomsyras av demokratiska värden, att verka för respektfulla möten mellan alla människor i skolan, att erbjuda eleverna inflytande och valmöjligheter, att som lärare verka för att eleverna ska utveckla en vilja att delta i och påverka samhället, är exempel på några möjliga innebörder som framträder i lärarnas tal om skolans demokratiuppdrag. Skolans demokratiuppdrag betraktas av lärarna som en angelägenhet för alla skolämnen, men SO-ämnena tillskrivs samtidigt en viss särställning gällande både arbetssätt och innehåll.Referenser Hartman, S. (2012). Det pedagogiska kulturarvet: Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria (2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.Henriksson Persson, A. (2018). Demokratiuppdrag och demokratiska arbetsformer i grundskolans mellanår: En demokratididaktisk studie med fokus på SO-undervisning. Licentiatuppsats, Karlstad: Karlstads universitet.SOU 1948:27. 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet.Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket.
|
|
| 8. |
- Henriksson Persson, Anna
(författare)
-
Lärare blir till i talet om demokrati i SO-undervisning
- 2017
-
Ingår i: Nordidactica. - Karlstad : CSD Karlstad. - 2000-9879. ; :2017:2, s. 75-99
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A central question for this article is how social sciences teachers in middle school (age 10-12) relate to and talk about school’s fundamental democratic values as crucial parts of the teachers' assignments. The article aims to provide insight into how the teachers thereby position and constitute themselves as social science teachers and how this is intimately connected to their didactical practise. Three social science teachers were interviewed and in the analysis various subject positions were identified. The results show that teachers are trying to balance between the subject content they are required to work with, and a democratic assignment which is often interpreted in terms of students’ influence and participation. The difficulties to fully carry out student participation in every day teaching evokes interpretations of the democratic assignment as a question of what general approaches a teacher should have towards students, and a general mission to empower and equip students for the future. These approaches are strongly influencing how the informants construct themselves as teachers. However, it is also shown that the subject content of social sciences to some extent may enforce the possibilities of achieving the aims of a democratic assignment, which strengthens the argument that both the process of becoming a teacher and the challenges of the democratic assignment need to be situated and further developed within the contexts of specific school subjects.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
