| 1. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Likvärdigheten i körprovet : en studie av samstämmighet i bedömningen
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mot bakgrund av att Riksrevisionen har ifrågasatt likvärdigheten i det praktiska körprovet var syftet med denna studie att göra en undersökning av likvärdigheten i bedömningen av provtagarnas prestation på körprovet. För att undersöka detta utformades studien så att två bedömare, den ordinarie förarprövaren och en s.k. kusk, fick bedöma samma provtagare. Studien omfattade sammanlagt 535 prov och bedömningen gjordes på en 2-gradig skala (godkänd/underkänd). Eftersom utfallet av provet kan påverkas av faktorer som är förknippade med provtagaren och de två bedömarna utvecklades enkäter som besvarades av kuskar, förarprövare och provtagare. Information om provens genomförande erhölls via ett speciellt utarbetat s.k. kuskprotokoll. Resultatet från studien visade att det var en mycket god överensstämmelse mellan förarprövarnas bedömningar. För 93 procent av proven gjorde kusken och förarprövaren exakt samma bedömning på den 2-gradiga skalan. I de fall bedömningarna skilde sig åt visade analyserna endast ett fåtal systematiska skillnader utifrån möjliga förklaringsvariabler. Dessa var dock inte problematiska ur likvärdighetssynpunkt. Erhållna resultat indikerade att de flesta prov genomfördes på ett tillfredsställande sätt. Sammanfattat indikerar detta en hög likvärdighet, såväl vid en nationell som vid en internationell jämförelse.
|
|
| 2. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Prov för förarbevis för moped klass II
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I oktober 2009 infördes krav på förarbevis för att köra moped klass II. För att få förarbevis måste provtagarna genomgå en obligatorisk utbildning och klara ett kunskapsprov. För att få tillstånd att förrätta prov för moped klass II fick provförrättare lämna in ett exempel på ett prov till Transportstyrelsen tillsammans med ansökan. Vi har analyserat ett urval av dessa prov. Dels gjordes en innehållsanalys av frågorna i proven för att undersöka i vilken utsträckning de täcker det innehåll som stipulerats i föreskriften, och dels undersöktes om de inlämnade proven följer riktlinjer om antal frågor samt hur frågorna följer generella riktlinjer för frågekonstruktion.Bland de 34 utvalda provförrättarna hade 11 konstruerat egna prov, övriga angav att de använde de prov som Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) utformat. Föreskriften (TSFS 2010:80) anger att provet ska innehålla 25 till 35 uppgifter. Samtliga studerade prov innehöll minst 25 uppgifter. Med ett par undantag förekommer uppgifter inom samtliga fyra innehållsområden som nämns i föreskriften. Tyngdpunkten ligger på området Trafikregler. Målen för utbildningen och målen för provet i föreskriften stämmer inte helt överens, vilket förmodligen är anledningen till att många uppgifter gäller innehåll som inte definieras i föreskriftens krav på provet. De flesta av dessa kan dock kopplas till utbildningsmål i föreskriften.När det gäller vilka brister som uppträder kan man exempelvis konstatera att vissa frågor kunde vara mer tydligt formulerade, en del svarsalternativ avviker eller är för osannolika, vilket gör antalet reella svarsalternativ färre, vilket är olyckligt.Både innehåll och utformning av proven varierar avsevärt varför det vore bäst att låta Transportstyrelsen utforma även provet för förarbevis för moped klass II. Det skulle innebära ökad enhetlighet och likvärdighet och därmed en mer rättssäker prövning. Det skulle vara möjligt att sträva efter parallella prov. Det skulle också göra det lättare att övervaka resultaten och kvaliteten i provet över tid än vad som är möjligt med nuvarande tillsynsförfarande.
|
|
| 3. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Sammanhållet prov : Utvärdering av effekter av ett sammanhållet teoretiskt och praktiskt förarprov
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den första september 2008 infördes en ny provmodell, ”sammanhållet prov”, för körkort behörighet B. Införandet av sammanhållet prov innebar att kunskapsprovet och körprovet bokas samtidigt och genomförs samma dag eller nära i tid. Provtagarna börjar med att genomföra kunskapsprovet och oavsett resultat på kunskapsprovet genomför de därefter körprovet. Provtagarna måste få godkänt på båda proven inom en tvåmånadersperiod från det första godkända provet för att få körkort. I annat fall får de göra om båda proven och betala nya provavgifter. Denna studie hade som syfte att undersöka om införandet av sammanhållet prov medfört att godkännandefrekvensen på provets två delar ‑ kunskapsprovet respektive körprovet ‑ förändrats, samt om integrationen mellan proven förbättrats. För att jämföra provtagarnas resultat på kunskapsprovet och körprovet före och efter införandet av sammanhållet prov togs stickprov från registerdata från perioden före och efter införandet av sammanhållet prov. Provtagarnas resultat på kunskapsprovet undersöktes genom att jämföra resultatet på de kunskapsprov som genomfördes vecka 50 2007 med kunskapsprov som genomfördes motsvarande vecka 2008. Resultatet visar att andelen godkända prov har ökat från 51 till 62 procent. Genomsnittspoängen för provet har ökat och ligger i stickprovet från 2008 ovanför gränsen för godkänt, 52 poäng (52,6 jämfört med tidigare 50,4 poäng). Resultaten av de körprov som genomförts från december 2008 fram till sista februari 2009 jämfördes med resultatet på de körprov som genomförts under motsvarande period ett år innan. För att få jämförbara grupper ingick endast provtagare som klarat kunskapsprovet i jämförelsen. Analyserna visade att andelen godkända körprov ökat från 59 till 66 procent. Analyserna visade också att det fanns ett samband mellan resultat på kunskapsprovet och körprovet då provtagare med högre poäng på kunskapsprovet hade högre sannolikhet att bli godkända på körprovet. Slutsatserna från studien är att såväl resultaten på kunskapsprovet som körprovet har förbättrats efter införandet av sammanhållet prov och att sambandet mellan kunskapsprovet och körprovet blivit starkare.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Ingela, 1964-, et al.
(författare)
-
Kunskap, intresse och studieframgång : en litteraturgranskning
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Over the last few years there have been discussions regarding whether the Swedish system for selection to higher education is suitable for selecting the most appropriate students. The reasons for these discussions are problems with recruitment, student completion and selection. In the light of these problems and within the limits of the alternative selection, the Swedish National Agency for Higher Education started a project in 2003, with the ambition of developing an entrance test for the technology section in higher education. The prototype consisted of three separate tests: a verbal test, a problem-solving test and a knowledge test. The knowledge test, which was developed at the Department of Educational Measurement at Umeå University, was intended to measure general knowledge in technology. The assumption was that there is a relationship between knowledge and interest, and one related question was whether the result from this test also could be an indirect measure of interest. If there is a positive relationship between interest, motivation and study success, the idea of using such a test for recruitment and selection is supported. The first purpose of this study was to examine if there is any evidence for a positive relationship between the score on a general knowledge test in technology and study success in education in technology. The second purpose was to find relevant psychological literature on interest and motivation which could be used in the verification of the hypotheses. For this purpose, a literature search in several databases was conducted. The third purpose was, given that there was a positive relationship between knowledge and study success, to describe the possible uses of the test in the Swedish selection system.The result, concerning the first purpose, indicated evidence for the hypotheses and therefore the conclusion was that there is also a positive relationship between knowledge and study success. Regarding the third purpose, the conclusion was that the knowledge test could work as an instrument for recruitment, selection and prediction, with a few exceptions.Finally, some limitations of the study were discussed and some suggestions for further research were given.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Henriksson, Widar, 1943-
(författare)
-
Effekter av övning och instruktion på ett kvantitativt-numeriskt prov vid konstant-hållande av verbal och icke-verbal förmåga
- 1981
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens syfte var dels att studera effekter av betingelserna övning och instruktion på ett kvantitativt-nume-riskt prov, dels att undersöka om förmåga att tillgodogöra sig respektive betingelse var beroende av intellektuell prestationsförmåga som denna uppskattades utifrån två begåvningsprov. Det kvantitativt-numeriska provet, som betecknades K.VR och bestod av tre delprov, var en förlaga till det nuvarande högskoleprovet. De prov som utnyttjades för att erhålla en uppskattning av intellektuell förmåga utgjordes av ett verbalt och ett ickeverbalt prov från WIT III. Studiens design var en utvidgad variant av Solomon's 4-gruppsdesign och i studien ingick 105 folkhögskoleelever som försökspersoner. Efter det att begåvningsfaktorns inverkan kontrollerats via statistisk metodik blev studiens utfall att ingen av betingelserna övning eller instruktion resulterade i en förhöjd poäng på efterprovet. Tänkbara anledningar till det erhållna resultatet diskuteras.
|
|
| 8. |
- Henriksson, Widar, 1943-
(författare)
-
Effekter av övning och instruktion på testprestation : en litteraturgranskning
- 1981
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande litteraturgranskning ingår studier som har behandlat övnings- och instruktionseffekter på test. De studier som genomförts inom problemområdet är relativt många och varierar såväl i uppläggning som i innehåll och genomförande och därför har granskningen skett utifrån en speciell systematisering och avser i huvudsak enbart standardiserade test. Utgångspunkten har varit att de redoivsade studierna sorterats och analyserats under huvudrubrikerna övning och instruktion. Inom respektive rubrik har studierna sedan också sorterats enligt ett visst system som inneburit parallellitet och möjligheter till jämförelser inom och mellan betingelserna övning och instruktion. Studiernas design har utgjort den huvudsakliga struktureringsvariabeln och därutöver har struktureringen gjorts utifrån övnings- och instruktions-betingelsens varaktighet, vilken typ av test som utnyttjats, samt individkarakteristika. Det sistnämnda har inneburit att försökspersonernas ålder, kön, prestationsnivå och tidigare erfarenhet av test har innefattats. I den avslutande diskussionen, som innehåller en sammanfattande beskrivning av övnings- och instruktionseffekter på test, behandlas dels olika problem som är förknippade med genomförandet av en litteraturgranskning inom detta område,dels vilka slutsatser som kan dras utifrån existerande forskning inom området.
|
|
| 9. |
- Henriksson, Widar, 1943-
(författare)
-
Effekter av övning och instruktion på testprestation : Några empiriska studier och analyser avseende övningens och instruktionens betydelse för testprestationen
- 1981
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report consists of a compilation of a number of studies, which all of them have dealt with the effects of practice and instruction upon a person's test results. A literature review based on a dichotomy of practice and instruction under short-term and long-term conditions respectively, as well as on the denign of the investigations and certain characteristics of the individuals, resulted in general as well as in more specific statements on the arising of practice and instruction effects. In all the empirical investigations quantitative-numerical tests were used (KVR and NOG respectively), where one-of them (NOG) is a part of the so-called Swedish Scholastic Aptitude Test. The basic aim was to investigate if short-term practice (KTÖ) and short-term instruction (KTI) could have an effect upon the score of these tests. In this case practice was defined as taking a pre-test, and in the first three studies the instruction consisted of two phases: a first one concerning general testing strategies, and a second one concerning a specially adapted problem solving strategy. As a basis for the forming of this special problem solving strategy for NOG served a logically constructed and sequential problem solving strategy, which was formed as a direct influence on the individual via instruction in the first three studies, and as an indirect influence on the individual via the item format in the last three studies. From the achieved results can be mentioned that the literature paid attention to the importance of a person's knowledge of and familiarity with tests and examinations in a specific as well as in a more general sense. If a person has no or very little former experience of tests there is a certain probability that there will be a higher score due to KTÖ or KTI. This probability is reduced considerably if the person has some or relatively great former experience in this respect. This was also verified indirectly in the empirical studies, which were mainly carried out on individuals who could be classified as experienced in and familiar with tests. No practice or instruction effects could be found either in the first three studies or indirectly in the last three studies. In these ones a specially constructed item format had been used, which had been formed according to the sequential problem solving strategy. With the intention to obtain an interpretation frame for practice and instruction effects on tests, the basis in this report has been a theoretically constructed model, whereby the achieved effects are first of all related to the individual variable former experience, and secondly to whether a test consists of correctly or incorrectly constructed items.
|
|
| 10. |
|
|
