| 1. |
- Eddebo, Johan, Dr, 1985-, et al.
(författare)
-
Automatic Identification of Hate Speech : A Case-Study of alt-Right YouTube Videos
- 2024
-
Ingår i: F1000 Research. - : F1000 Research Ltd. - 2046-1402. ; 13
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BackgroundIdentifying hate speech (HS) is a central concern within online contexts. Current methods are insufficient for efficient preemptive HS identification. In this study, we present the results of an analysis of automatic HS identification applied to popular alt-right YouTube videos.MethodsThis essay describes methodological challenges of automatic HS detection. The case study concerns data on a formative segment of contemporary radical right discourse. Our purpose is twofold. (1) To outline an interdisciplinary mixed-methods approach for using automated identification of HS. This bridges the gap between technical research on the one hand (such as machine learning, deep learning, and natural language processing, NLP) and traditional empirical research on the other. Regarding alt-right discourse and HS, we ask: (2) What are the challenges in identifying HS in popular alt-right YouTube videos?ResultsThe results indicate that effective and consistent identification of HS communication necessitates qualitative interventions to avoid arbitrary or misleading applications. Binary approaches of hate/non-hate speech tend to force the rationale for designating content as HS. A context-sensitive qualitative approach can remedy this by bringing into focus the indirect character of these communications. The results should interest researchers within social sciences and the humanities adopting automatic sentiment analysis and for those analysing HS and radical right discourse.ConclusionsAutomatic identification or moderation of HS cannot account for an evolving context of indirect signification. This study exemplifies a process whereby automatic hate speech identification could be utilised effectively. Several methodological steps are needed for a useful outcome, with both technical quantitative processing and qualitative analysis being vital to achieve meaningful results. With regard to the alt-right YouTube material, the main challenge is indirect framing. Identification demands orientation in the broader discursive context and the adaptation towards indirect expressions renders moderation and suppression ethically and legally precarious.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hietanen, Mika, 1971-
(författare)
-
Argumentationsanalys för retoriker
- 2014. - 1
-
Ingår i: <em>Retorisk kritik</em>. - Ödåkra : Retorikförlaget. - 9789186093242 ; , s. 35-51
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- För en retorisk analys är det grundläggande att reda ut vad saken gäller. För att kunna beskriva en talares eller skribents argumentation bör man bland annat kunna identifiera explicita och implicita ståndpunkter och argument, beskriva argumentationens struktur samt kunna peka på svagheter i argumentationen. Metoder för argumentationsanalys erbjuder här en hjälp för retorikern. (Artikelns första textstycke.)
|
|
| 4. |
- Hietanen, Mika, 1971-
(författare)
-
Fallasianalys för retoriker
- 2014. - 1
-
Ingår i: Retorisk kritik. - Ödåkra : Retorikförlaget. - 9789186093242 ; , s. 53-67
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- [D]et [finns] många situationer då vi uttryckligen är intresserade av argumentationens kvalitet. Vi kommer här in på ett svårt fält rent teoretiskt, men samtidigt är det just här som argumentationsteorin blir verkligt intressant. Att identifiera fel och svagheter i argumentation är både roligt och utmanande. Samtidigt är det en nyttig övning bland annat därför att, som Aristoteles uttrycker det i den första läroboken om fallasier: ”En person som lätt faller offer för andras felslut och som inte lägger märke till detta lär också många gånger falla offer för egna felslut.” I denna artikel går vi från analys till evaluering, från en deskriptiv infallsvinkel till en normativ och behandlar frågan om vad som konstituerar god respektive dålig argumentation. Först lägger vi grunden genom att studera de traditionella fallasierna och därefter presenterar jag pragmadialektikens kritiska diskussionsmodell och den så kallade argumentationsdekalogen. [Första textstycket i artikeln.]
|
|
| 5. |
- Hietanen, Mika, 1971-
(författare)
-
Kritisk argumentationsanalys
- 2016. - 1
-
Ingår i: <em>Kritiskt tänkande – i teori och praktik</em>. - Lund. - 9789144113333 ; , s. 35-51
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nyttan med argumentationsfärdigheter behöver knappast motiveras. Få sammanhang är fria från argument. Syftet med detta kapitel är att påminna om argumentationens centrala aspekter och därigenom skärpa förmågan att förhålla sig kritiskt till argumentationen omkring oss – i politiken, i arbetet, i vardagen. Här tas kort upp sådant som är till nytta i tre sammanhang: när det gäller att själv producera argument, när det gäller att förstå andras argument och, kanske viktigast i detta sammanhang, att bedöma argumentationens kvalitet. Som hjälpmedel för en värderande bedömning av argumentation presenteras tre kriterier för starka argument samt arton traditionella fallasier, det vill säga argumenttyper som trots att de ofta förekommer ändå inte håller måttet. Vidare diskuteras den svåra konsten att argumentera väl, argumentationens etiska dimension och utmaningarna i att beakta varierande kontexter.
|
|
| 6. |
- Hietanen, Mika, 1971-
(författare)
-
Kritisk bildretorik
- 2016. - 1
-
Ingår i: <em>Kritiskt tänkande – i teori och praktik</em>. - Lund. ; , s. 87-107
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Bilder väcker känslor. De både upprör och förför, de både förmedlar budskap och de hjälper oss att minnas. Bildretorik eller visuell retorik är en utlöpare från semiotiken – läran om tecken – och en del av retoriken. Detta kapitel handlar om hur bilder fungerar retoriskt. Hur kan vi analytiskt beskriva bilders funktion och påverkan? Vad är det som gör att bilder har en viss effekt?I perspektivet av kritiskt tänkande handlar detta framför allt om att kunna genomskåda manipulativa budskap, till exempel inom reklam och politik. Det handlar också om signaler i vår vardag som vi kanske inte stannar upp inför, men som ändå utövar en påverkan på vår världsbild. Det handlar om bilder och tecken i vår omgivning, i tidningar och på webben.Följande två frågor löper som en röd tråd igenom detta kapitel: Hhur påverkar denna bild mig? Varför påverkas jag på detta sätt? Även om det är omöjligt att ge uttömmande svar på sådana frågor, kan de begrepp som presenteras i detta kapitel hjälpa oss en bit på vägen att förstå hur den visuella retoriken fungerar.
|
|
| 7. |
- Hietanen, Mika, 1971-
(författare)
-
Topikernas teori och praktik
- 2015
-
Ingår i: <em>Retorik och lärande</em>. - Lund : Lunds universitet. - 9789187833632 ; , s. 117-136
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Trots att topikerna är centrala inom retoriken råder en viss oklarhet kring dessa. Efter en begreppsutredning jämför jag några akademiska läromedel på svenska. Vi ser en stor variation i hur topikerna presenteras och klassificeras. En översikt över den antika bakgrunden, tillsammans med ett plock bland ytterligare retoriklitteratur och forskning, tecknar olika vägar att gå i frågan. Mitt syfte är att främja en förståelse av topikerna – ty saken är ingalunda ”mycket klar och lätt” – samt att lägga fram en klassiskt förankrad och praktiskt hanterlig topikmodell som kan tjäna som utgångspunkt i akademisk retorikundervisning.
|
|
