| 1. |
|
|
| 2. |
- Sprei, Frances, 1977, et al.
(author)
-
Mobility and sustainability practices in Viva, a sustainable residential building complex in Gothenburg, Sweden
- 2022
-
In: Eceee Summer Study Proceedings. - 2001-7960 .- 1653-7025. ; , s. 811-819
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- In a relative central area in Gothenburg Sweden there is a tenant-owner complex with 132 apartments. The complex was built in 2018-2019 with the ambition of being Sweden's most innovative and sustainable apartment building complex. Sustainability, in all its dimensions, guided the construction process and design from installing solar panels, energy storage facilities, facilitating recycling and providing sharing opportunities both for space and goods. From a mobility perspective no residential parking places were constructed and instead tenants are offered access to mobility services such as electric car-sharing, electric bikes and cargo bikes, larger bicycle garages and facilities for bike repair and care. We have followed the residents of Viva through interviews and surveys, before and after moving in the apartment, to assess the impact of moving to Viva has had on their sustainability practices with a special focus on mobility. We find that not having any residential parking does not imply that it is a car free housing. Both the before and after surveys show that there is a fair share of households that have retained a car, some of which reducing from previously having two. From the survey results we don't find that gender or environmental interest has any correlation with deciding to keep the car. However, car owners are slightly older than those without cars. From the interviews we find that other issues such as the ease of making everyday life work are more influential. One household with kids, e.g., was prepared to pay for parking in an adjacent parking lot for a year prior to the move, to be sure that they could retain the car. While another household, also with kids, found a large freedom in not owning a car and the financial opportunity to purchase an apartment in a relative central part of town. In general, the tenants perceive that Viva has facilitated a more sustainable living.
|
|
| 3. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(author)
-
Barn som medforskare av matlandskap. Del 1: Medforskning
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Att ta med barn i forskningsprocessen är undantag snarare än regel i barndomsforskning. Det är även mycket ovanligt när det gäller forskning inom fältet mat och hälsa som domineras av kvantitativa studier. De flesta av dessa studier har folkhälsovetenskapliga eller kostvetenskapliga utgångspunkter där man försöker följa, mäta effekterna av och utvärdera olika interventioner riktade mot barn. Forskarna i BAMM ville inte forska om barn utan med dem. Deras utgångspunkt var barnen och deras intressefokus och frågeställningar. Vad är intressant för dem? Vad har de för kunskaper och vad är de nyfikna på att få veta mer om? Hur tar de reda på mer om det de är intresserade av? Hur sammanställer och presenterar de sin forskning? Hur föreslår och visualiserar de förändringar? Kan barns forskning göra skillnad? För dem? För samhället? Detta metodiska angreppssätt innebar också med nödvändighet en kritik av gängse uppifrån-och-ner-modeller för interventioner riktade mot barn. Fältarbetet bedrevs i två fjärdeklasser med totalt 45 barn på en skola i en av Göteborgs kranskommuner. Medforskarna arbetade i grupper på 7-8, med en eller två av forskarna som handledare. Forskarnas ambition som handledare var att uppmärksamma medforskarnas intressen och önskemål och låta dem leda forskarna runt i sina matlandskap. Det var inte bestämt i detalj hur medforskandet skulle gå till utan forskningssamarbetet fick växa fram tillsammans med barnen. Genom BAMM fick forskarna uppslag för hur barns matmiljöer kan bli mer hälsofrämjande. Det behövs insatser på såväl individ, som skol- och kommunnivå. Utgångspunkten är att barn ska bemötas som individer med resurser att tillföra i ett hälsofrämjande arbete. Det innebär att ta vara på barns erfarenheter och kunskaper och att ge dem möjligheter, både i och utanför skolan, att ta reda på mer om det de är intresserade av. Det är också viktigt att ta matglädje och sinnlighet på allvar och inte minst att ge barn reell möjlighet att vara delaktiga i beslut som fattas rörande deras matlandskap.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(author)
-
Exploring Children’s foodscapes
- 2010
-
In: Proceedings from the 4th International Conference on Multidisciplinary Perspectives on Child and Teen Consumption. June 21-23 2010, Campus Norrköping, Sweden.
-
Conference paper (peer-reviewed)
|
|
| 6. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(author)
-
Exploring children's foodscapes
- 2013
-
In: Children's Geographies. - : Informa UK Limited. - 1473-3285 .- 1473-3277. ; 11:1, s. 74-88
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this article, we discuss children’s becoming as food consumers in the intersection of various foodscapes. We draw from a project, Children as co-researchers of foodscapes, where we have been working with children as co-researchers, using basically ethnographic methods, and as co-designers in a collaborative design effort. This article focuses on the findings from a theoretically inspired perspective, using the concept of foodscapes. These are food-related structures of different kinds, which evolve as the child explores them and where children as food consumers are generated. In this article, we highlight the scapes of taste, routines, people, things, commerce, child (as opposed to adult) and health and give brief accounts of the way the children related to them. Finally, we turn to the benefits of working with foodscapes for a better understanding of children’s becoming as food consumers in the intersection of various foodscapes. This article is based on data gathered by the children, but also on our fieldwork notes and observations following the children in their foodscapes.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hillén, Sandra, 1977, et al.
(author)
-
Barn som samhällsbyggare. Delaktighetsprocesser och samarbetsformer i Hammarkullen.
- 2020
-
In: En lag för barn : kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen / Tarja Karlsson Häikiö, Jeanette Sundhall, Maj Asplund-Carlsson (red.).. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144137483 ; , s. 55-94
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- I kapitlet diskuteras beskrivs ett tvärdisciplinärt forskningsprojekt och hur barn kan göras delaktiga och få inflytande i stadsplaneringsprocesser. Barnrättskonventionens artiklar 3 och 12, barns rätt att uttrycka åsikter och bli lyssnade till samt deras rätt till delaktighet i beslut som rör dem själva, fungerar som utgångspunkter. Göteborgs stad arbetar aktivt med att införliva barnperspektivet i det kontinuerliga arbetet, och det återfinns bland annat i policydokument, visioner och riktlinjer. Staden har också utvecklat en modell för barnkonsekvensanalys med intentionen att ”stärka och utveckla barnperspektivet och barns eget perspektiv i planeringen”. Forskningsprojektet ”Barn som medskapare av stadens rum” har haft som syfte att sammanföra barn, skolpersonal, forskare och planerare kring gemensamma frågor om hur barn kan göras delaktiga i stadsplaneringsprocesser och hur det arbetet kan det ingå i skolans ordinarie verksamhet.
|
|
| 10. |
- Hillén, Sandra, 1977
(author)
-
Barnfamiljer på kulturhistoriska museer.
- 2019
-
In: Konsumtiontionskultur: Innebörder och praktiker. Redaktörer Magdalena Petersson McIntyre, Barbro Johansson & Niklas Sörum. - Göteborg, Stockholm : Makadam. - 9789170613012 ; , s. 225-241
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- I kapitlet diskuteras det som brukar kallas kulturkonsumtion. Kapitlets empiriska exempel hämtas från kulturhistoriska museer i Göteborgsregionen och deras hemsidor. De visar hur museer vänder sig till barnfamiljer genom att tilltala barn som både vetgiriga och lekfulla och genom att presentera museet som en plats för upplevelser och för möten mellan generationer. Detta diskuteras utifrån begrepp som lärande, socialisation, ålder och generation.
|
|
