SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Hillert Lena) "

Sökning: WFRF:(Hillert Lena)

  • Resultat 1-10 av 35
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  • Ahlbom, Anders, et al. (författare)
  • Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält; Åttonde årsrapporten
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Årets rapport diskuterar några forskningsområden där resultaten är av stor betydelse och som kan förväntas tilldra sig stor uppmärksamhet. Det första avser möjligheterna att skatta exponering och den relativa betydelsen av olika exponeringskällor. Viktigt arbete har där gjorts inom det Schweiziska nationella forskningsprogrammet. Vi har inkluderat en figur som på ett enkelt sätt sammanfattar viktiga och relevanta resultat avseende exponering i den allmänna miljön. Det framgår att basstationer, egen mobiltelefonanvändning och trådlösa hemtelefoner är de viktigaste källorna till exponering (om man bortser från lokal exponering till huvudet under samtal). Nästa område avser sömn och EEG-undersökningar. Det har där visat sig i ett antal undersökningar att elektromagnetiska fält tycks ha effekt på EEG under sömn. Effekterna är måttliga och kan storleksmässigt jämföras med vad som kan erhållas till exempel vid kaffe- eller alkoholintag. De tycks inte vara kopplade till subjektiv sömnkvalitet. Hur dessa effekter uppstår och vad de kan tänkas ha för betydelse är okänt. Men det är klart att det är angeläget att forskningen inom detta område fortsätter så att vi kan få denna effekt bekräftad om den är reell och ytterligare belyst och förstådd. Vi har också beskrivit en del ytterligare epidemiologisk forskning och framför allt slutrapporten från den så kallade Interphone-studien. Det har funnits förhoppningar om att denna studie skulle kunna ge definitivt besked i frågan om mobiltelefonanvändning och hjärntumörrisk. Men det stod redan efter publiceringen av de nationella rapporterna klart att så knappast skulle bli fallet. Rapporten har gett upphov till omfattande metodologiska diskussioner, vilka också varit orsaken till rapportens stora försening. Vår bedömning är att denna rapport inte ändrar våra tidigare bedömningar av risken för hjärntumör vid mobiltelefonanvändning, baserade bland annat på vad som framkommit i de nationella rapporterna. Däremot har denna rapport och andra rapporter från Interphone bidragit med viktiga metodologiska insikter. Vi diskuterar några ytterligare epidemiologiska undersökningar men inte heller de ändrar någonting i våra bedömningar. Slutligen presenterar vi nya riktlinjer för exponering från ”kraftfrekventa elektromagnetiska fält” från ICNIRP. De är baserade på en uppdaterad kunskapsgenomgång och på omfattande principdiskussioner. Bland annat har man nu bedömt att också fotofosfener (ljusblixtar) ska ingå bland kritiska effekter vilket i viss mån har påverkat gränsvärdena numeriskt. Detta har dock ingen praktisk betydelse för allmänhetens exponering därför att nivåerna ändå ligger flera storleksordningar över vad allmänheten normalt exponeras för. Det finns dock arbetsmiljöer där detta kan ha betydelse. En viktiga händelse under 2011 som redan nu kan förutses är att IARC (WHOs cancerforskningsinstitut) i maj ska ha ett så kallat monografimöte och ta ställning till hur sannolikt det är att radiofrekventa elektromagnetiska fält är cancerframkallande.
  •  
9.
  • Ahlbom, Anders, et al. (författare)
  • Radiofrequency electromagnetic fields and risk of disease and ill health - Research during the last ten years
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The focus of this report is electromagnetic fields of the type that occur in connection with mobile telephony, so called radio frequency (RF) fields and the possibility that exposure to such fields poses a risk of disease or ill health. The purpose is to describe what was known ten years ago, what we have learned during the past decade, and where we stand today. TEN YEARS AGOThe mechanism of interaction between RF fields and the human body was established long ago and is increased temperature of exposed tissue (compare microwave ovens). Methods for measurements of the fields in the air were developed early but the data on distribution of the absorbed energy in the human body was still restricted. Data regarding sources and levels of exposure to the population was limited because systematic measurements had not been conducted. A considerable number of provocation studies on exposure to fields of lower frequencies (related to electric power and computer screens) had already been conducted and had not found any evidence of an association to symptoms (headache, vertigo, dizziness, concentration difficulties, insomnia) but the corresponding information about RF fields and occurrence of symptoms was scarce. Few and methodologically limited epidemiological studies had been conducted on RF field exposure and cancer.WHAT WAS LEARNED DURING THE PAST TEN YEARSExtensive research on various aspects of RF fields has been conducted during the last ten years and the knowledge database has increased considerably. Simulation models have improved our knowledge about how the fields and the energy are distributed in the body. Mobile, so called, exposimeters have been developed for use in epidemiological studies. Many more measurements have been conducted to increase our knowledge about sources and level of exposure to the population. More than 15 provocation studies (single or double blind) have been conducted on symptoms attributed to exposure to RF fields. These studies have not been able to demonstrate that people experience symptoms or sensations more often when the fields are turned on than when they are turned off. One longitudinal study has looked at frequency of symptoms in relation to environmental exposure and this study found no association between exposure and symptoms. A considerable number of studies on cancer, and in particular brain tumor, were presented. As a consequence there exist now very useful data including methodological results that can be used in the interpretation of this research. With a small number of exceptions the available results are all negative and taken together with new methodological understandings the overall interpretation is that these do not provide support for an association between mobile telephony and brain tumor risk. In addition, national cancer statistics are very useful sources of information because mobile phone usage has increased so quickly. Had mobile phone use and brain cancer risk been associated it would have been visible as an increasing trend in national cancer statistics. But brain cancer rates are not increasing. WHERE WE STAND TODAYWe now know much more about measurements and absorption of RF fields and also about sources of exposure to the population and levels of exposure. A considerable number of provocation studies on RF exposure and symptoms have been unable to show any association. Overall, the data on brain tumor and mobile telephony do not support an effect of mobile phone use on tumor risk, in particular when taken together with national cancer trend statistics throughout the world. Research on mobile telephony and health started without a biologically or epidemiologically based hypothesis about possible health risks. Instead the inducement was an unspecific concern related to a new and rapidly spreading technology. Extensive research for more than a decade has not detected anything new regarding interaction mechanisms between radiofrequency fields and the human body and has found no evidence for health risks below current exposure guidelines. While absolute certainty can never be achieved, nothing has appeared to suggest that the since long established interaction mechanism of heating would not suffice as basis for health protection.
  •  
10.
  • Aili, Katarina, 1980-, et al. (författare)
  • Reliability of Actigraphy and Subjective Sleep Measurements in Adults : The Design of Sleep Assessments
  • 2017
  • Ingår i: Journal of Clinical Sleep Medicine (JCSM). - Darien, IL : The American Academy of Sleep Medicine. - 1550-9389 .- 1550-9397. ; 13:1, s. 39-47
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • STUDY OBJECTIVES: The aim of the study was to investigate how many nights of measurement are needed for a reliable measure of sleep in a working population including adult women and men.METHODS: In all, 54 individuals participated in the study. Sleep was assessed for 7 consecutive nights using actigraphy as an objective measure, and the Karolinska sleep diary for a subjective measure of quality. Using intra-class correlation and the Spearman-Brown formula, calculations of how many nights of measurements were required for a reliable measure were performed. Differences in reliability according to whether or not weekend measurements were included were investigated. Further, the correlation between objectively (actigraphy) measured sleep and subjectively measured sleep quality was studied over the different days of the week.RESULTS/CONCLUSIONS: The results concerning actigraphy sleep measures suggest that data from at least 2 nights are to be recommended when assessing sleep percent and at least 5 nights when assessing sleep efficiency. For actigraphy-measured total sleep time, more than 7 nights are needed. At least 6 nights of measurements are required for a reliable measure of self-reported sleep. Fewer nights (days) are required if measurements include only week nights. Overall, there was a low correlation between the investigated actigraphy sleep parameters and subjective sleep quality, suggesting that the two methods of measurement capture different dimensions of sleep.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 35
Typ av publikation
tidskriftsartikel (20)
rapport (9)
doktorsavhandling (3)
bok (1)
konferensbidrag (1)
licentiatavhandling (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (20)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (15)
Författare/redaktör
Hillert, Lena (33)
Feychting, Maria (12)
Ahlbom, Anders (11)
Hamnerius, Yngve, 19 ... (10)
Åkerstedt, Torbjörn (4)
Haanes, Jan Vilis (4)
visa fler...
Alderling, Magnus (3)
Schüz, Joachim (2)
Tettamanti, Giorgio (2)
Johansen, Christoffe ... (2)
Svartengren, Magnus (2)
Aili, Katarina, 1980 ... (2)
Akerstedt, Torbjörn (2)
Vermeulen, Roel (2)
KLARESKOG, L (1)
Alexander, Jan (1)
Hillert, J (1)
Olsson, T (1)
Kockum, I. (1)
Jonsson, H (1)
Forsman, Mikael (1)
Saevarsdottir, S (1)
Padyukov, L (1)
Alfredsson, L (1)
Tynes, Tore (1)
Norbäck, Dan (1)
Kvien, T. K. (1)
Cao, Yang, 1972- (1)
Bergman, T (1)
Åström-Paulsson, Sof ... (1)
Stoetzer, Ulrich (1)
Nyman, Teresia (1)
Gjertsson, Inger, 19 ... (1)
Frei, O (1)
Ingre, Michael (1)
Berg, Mats (1)
Kristjansdottir, H (1)
Grondal, G (1)
Steinsson, K (1)
Banasik, K. (1)
Rantapää-Dahlqvist, ... (1)
Brunborg, Gunnar (1)
Forsberg, Ellen Mari ... (1)
Gismervik, Svein (1)
Hannevik, Merete (1)
Heimdal, Per Eirik (1)
Klæboe, Lars (1)
Kristensen, Petter (1)
Moen, Bente (1)
Oftedal, Gunnhild (1)
visa färre...
Lärosäte
Karolinska Institutet (18)
Uppsala universitet (10)
Chalmers tekniska högskola (10)
Stockholms universitet (9)
Umeå universitet (6)
Kungliga Tekniska Högskolan (4)
visa fler...
Högskolan i Halmstad (2)
Lunds universitet (2)
Göteborgs universitet (1)
Örebro universitet (1)
Linköpings universitet (1)
Mittuniversitetet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (26)
Svenska (8)
Norska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (21)
Teknik (11)
Naturvetenskap (3)
Samhällsvetenskap (3)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy