| 1. |
- Sanders, Hanne, et al.
(författare)
-
Inledning : En rörelse och en idé under 1800-talet
- 2014
-
Ingår i: Skandinavism : En rörelse och en idé under 1800-talet - En rörelse och en idé under 1800-talet. - 1651-775X. - 9789170611353 ; 32, s. 9-14
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Aronsson, Peter, 1959-, et al.
(författare)
-
Kulturarvens dynamik : det institutionaliserade kulturarvets förändringar
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I augusti 2004 arrangerade Tema Kultur och Samhälle (Tema Q) en nationell konferens under rubriken Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar. Konferensen syftade i främsta rummet till att lägga grunden för en nationell forskningsöversikt över ett växande akademiskt fält: forskning om kulturarv och historiebruk. Medan en sådan översikt i 1990-talets början inte hade tagit lång tid i anspråk är situationen en bit in på det nya seklet en annan. Idag är många forskare inom skilda discipliner eller tvärvetenskapliga miljöer sysselsatta med frågeställningar som kretsar kring den sammanvävda relationen mellan konstruktionen och användningen av historia. Föreliggande antologi innehåller artiklar skrivna av konferensens deltagare. Vår förhoppning är att den kan fungera dels som en introduktion till den nationella kulturarvs- och historiebruksforskningen, dels som en utgångspunkt för diskussioner om vilka viktiga frågor som ännu inte har blivit ställda.Konferensen Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar arrangerades i samråd med Museivetenskapliga rådet och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Härmed fångade den också upp viktiga initiativ som tagits för att utveckla och fördjupa forskningen kring kulturarv och historiebruk. Vid Linköpings universitet har tematisk och tvärvetenskaplig forskning om kulturarv bedrivits sedan ett femtontal år, bland annat inom det av Forskningsrådsnämnden finansierade projektet ”Modernisering och kulturarv”. Tillkomsten av Tema Kultur och samhälle (Tema Q) har inneburit att kulturarvsforskningen vid Linköpings universitet har förstärkts. Museivetenskapliga rådet har under en lång tid strävat efter att få till stånd en bred institutionshistorik över museerna, och på andra sätt försökt stimulera museivetenskaplig forskning. Riksbankens Jubileumsfond, slutligen, har på olika sätt försökt främja forskning om kulturarv och museer, bland annat genom konferensen Kulturarvet, museerna och forskningen, som genomfördes i samarbete med Forskningsrådsnämnden och Tema Teknik och social förändring 1997.
|
|
| 4. |
- Aronsson, Peter, 1959-, et al.
(författare)
-
Vem skapar ett museum – och vem vill besöka det?
- 2013. - 1
-
Ingår i: Det turistiska fältet och dess aktörer. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144077598 ; , s. 79-98
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Beckman, Svante, 1945-, et al.
(författare)
-
Museets självbilder
- 2003. - 1
-
Ingår i: Museer och framtidstro. - Stockholm : Carlssons. - 9172035269 ; , s. 246-270
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Museiprojektet Framtidstro möjliggjorde för museerna att ge ett eget innehåll o en egen gestaltning av temat. Denna studie av projektet har som utgångspunkt att en jämförelse o analys av de olika utställningarna skulle kunna spegla museernas självbild.
|
|
| 6. |
- Beckman, Svante, 1945-, et al.
(författare)
-
Museiväsendets väsen
- 2001
-
Ingår i: Tvärsnitt. - 0348-7997. ; 23:4, s. 32-43
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Harvard, Jonas, 1971-, et al.
(författare)
-
Media Scandinavianism : Media Events and the Historical Legacy of Pan-Scandinavianism
- 2013
-
Ingår i: Communicating the North. - Farnham : Ashgate. - 9781409449485 - 1409449491 - 9781409449492 ; , s. 75-98
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- What makes a magazine in South Africa promote Scandinavian unity among its immigrant readers and why does a Swedish king endorse attempts to influence pan-Scandinavian opinion through a transnational media event in Sweden, Norway and Denmark? Can portraits of exotic Lapplanders in the British press, enthusiastic accounts of the welfare state in post-war travel literature and descriptions of the liberal Nordic woman as a metaphor for a freer society in Franco Spain really be bundled together under a joint label of 'Nordicness'? How is it that despite the variety of images of the Nordic region that are circulating, we still find this recurring idea of a shared Nordic identity? These are some of the questions the current volume seeks to answer.Covering the time period from the early nineteenth century up until the present and encompassing case studies from Britain, Spain, Poland, and South Africa, as well as from the Nordic countries, contributors to the volume investigate the images that have been presented of the Nordic region in the media in and outside of the Nordic countries, how such images have been shaped by mechanisms of mediation, and the channels through which they have been distributed. The chapters address both specific cases such as media events and individual publications, as well as the structural and institutional settings for mediating the Nordic region.
|
|
| 9. |
- Hillström, Magdalena, 1968-
(författare)
-
Ansvaret för kulturarvet : Studier i det kulturhistoriska museiväsendets formering med särskild inriktning på Nordiska museets etablering 1872−1919
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen rymmer en ”stor” och en ”liten” berättelse. Den lilla berättelsen börjar omkring 1870 och handlar om Nordiska museet och dess grundläggare Artur Hazelius. Den stora berättelsen tar sin början i 1800-talets första decennier och förankrar det kulturhistoriska museiväsendets framväxt och formering i en mera vidsträckt och kronologiskt utsträckt historie- och museipolitisk kontext.1800-talet har karaktäriserats som en period av stark statlig mobilisering på det musei- och historiepolitiska fältet. Avhandlingen visar att det var osäkert vilken roll staten skulle spela. Det var osäkert vilket slags offentlighet som museerna tillhörde, vilka syften museer fyllde och hur de skulle utformas. Det var omtvistat vem som ägde fornminnena. Två rörelser kan urskiljas. Den ena rörelsen ville åstadkomma ett långtgående statligt ansvar för historiebevarandet. Den andra rörelsen var framväxten av ett civilsamhälleligt associationsväsende på historiebevarandets område. Historie- och museipolitikens grunddrag kännetecknades av spänningarna mellan dessa rörelser.Den stora berättelsen överlappar den lilla berättelsen om Nordiska museet och Artur Hazelius. Avhandlingen belyser det spelrum som de övergripande osäkerheterna om historiebevarandets mål och organisering lämnade åt Artur Hazelius och hur Nordiska museets utveckling efter hand kom att ge återverkningar på hela det historie- och museipolitiska området. Den belyser också hur Nordiska museets stegvisa etablering som kulturhistoriskt centralmuseum påverkades av det kulturhistoriska museiväsendets professionalisering.I avhandlingen är det historiografiska perspektivet centralt. Ett utmärkande drag för den dubbla historia som avhandlingen berättar är den betydelse som historieskrivningen har haft, både för formeringen av det kulturhistoriska museiväsendet och för efterhandsförståelsen av detsamma.
|
|
| 10. |
- Hillström, Magdalena, 1968-
(författare)
-
Artur Hazelius, Nordiska museet och ansvaret för kulturarvet
- 2009
-
Ingår i: Nordisk Museologi. - : Umeå Universitet. - 1103-8152. ; :1, s. 105-122
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The thesis traces and analyses important changes in cultural heritage and museum politics during the nineteenth century. It tells two overlapping narratives. One is about the creation and expansion of Nordiska museet, and about the museum founder, Artur Hazelius. The other concerns the indecisive construction of meaning and organisational forms for state responsibility for the cultural heritage. The nineteenth century is commonly described as a time when cultural heritage became a concern of the state. This thesis instead sheds light on the uncertainties involved in the construction of national cultural heritage politics. It emphasises the crucial role played by voluntary organisations. It observes the significance of histories and of counter-histories in the controversies about the ownership of the cultural heritage and responsibility for maintaining it. The thesis also focuses on the emergence of a museum profession and its implications for the development of Nordiska museet and for museum politics in general.
|
|
