| 1. |
- Aronsson, Peter, 1959-, et al.
(författare)
-
Kulturarvens dynamik : det institutionaliserade kulturarvets förändringar
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I augusti 2004 arrangerade Tema Kultur och Samhälle (Tema Q) en nationell konferens under rubriken Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar. Konferensen syftade i främsta rummet till att lägga grunden för en nationell forskningsöversikt över ett växande akademiskt fält: forskning om kulturarv och historiebruk. Medan en sådan översikt i 1990-talets början inte hade tagit lång tid i anspråk är situationen en bit in på det nya seklet en annan. Idag är många forskare inom skilda discipliner eller tvärvetenskapliga miljöer sysselsatta med frågeställningar som kretsar kring den sammanvävda relationen mellan konstruktionen och användningen av historia. Föreliggande antologi innehåller artiklar skrivna av konferensens deltagare. Vår förhoppning är att den kan fungera dels som en introduktion till den nationella kulturarvs- och historiebruksforskningen, dels som en utgångspunkt för diskussioner om vilka viktiga frågor som ännu inte har blivit ställda.Konferensen Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar arrangerades i samråd med Museivetenskapliga rådet och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Härmed fångade den också upp viktiga initiativ som tagits för att utveckla och fördjupa forskningen kring kulturarv och historiebruk. Vid Linköpings universitet har tematisk och tvärvetenskaplig forskning om kulturarv bedrivits sedan ett femtontal år, bland annat inom det av Forskningsrådsnämnden finansierade projektet ”Modernisering och kulturarv”. Tillkomsten av Tema Kultur och samhälle (Tema Q) har inneburit att kulturarvsforskningen vid Linköpings universitet har förstärkts. Museivetenskapliga rådet har under en lång tid strävat efter att få till stånd en bred institutionshistorik över museerna, och på andra sätt försökt stimulera museivetenskaplig forskning. Riksbankens Jubileumsfond, slutligen, har på olika sätt försökt främja forskning om kulturarv och museer, bland annat genom konferensen Kulturarvet, museerna och forskningen, som genomfördes i samarbete med Forskningsrådsnämnden och Tema Teknik och social förändring 1997.
|
|
| 2. |
- Beckman, Svante, 1945-, et al.
(författare)
-
Museets självbilder
- 2003. - 1
-
Ingår i: Museer och framtidstro. - Stockholm : Carlssons. - 9172035269 ; , s. 246-270
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Museiprojektet Framtidstro möjliggjorde för museerna att ge ett eget innehåll o en egen gestaltning av temat. Denna studie av projektet har som utgångspunkt att en jämförelse o analys av de olika utställningarna skulle kunna spegla museernas självbild.
|
|
| 3. |
- Beckman, Svante, 1945-, et al.
(författare)
-
Museiväsendets väsen
- 2001
-
Ingår i: Tvärsnitt. - 0348-7997. ; 23:4, s. 32-43
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Hillström, Magdalena, 1968-
(författare)
-
Ansvaret för kulturarvet : Studier i det kulturhistoriska museiväsendets formering med särskild inriktning på Nordiska museets etablering 1872−1919
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen rymmer en ”stor” och en ”liten” berättelse. Den lilla berättelsen börjar omkring 1870 och handlar om Nordiska museet och dess grundläggare Artur Hazelius. Den stora berättelsen tar sin början i 1800-talets första decennier och förankrar det kulturhistoriska museiväsendets framväxt och formering i en mera vidsträckt och kronologiskt utsträckt historie- och museipolitisk kontext.1800-talet har karaktäriserats som en period av stark statlig mobilisering på det musei- och historiepolitiska fältet. Avhandlingen visar att det var osäkert vilken roll staten skulle spela. Det var osäkert vilket slags offentlighet som museerna tillhörde, vilka syften museer fyllde och hur de skulle utformas. Det var omtvistat vem som ägde fornminnena. Två rörelser kan urskiljas. Den ena rörelsen ville åstadkomma ett långtgående statligt ansvar för historiebevarandet. Den andra rörelsen var framväxten av ett civilsamhälleligt associationsväsende på historiebevarandets område. Historie- och museipolitikens grunddrag kännetecknades av spänningarna mellan dessa rörelser.Den stora berättelsen överlappar den lilla berättelsen om Nordiska museet och Artur Hazelius. Avhandlingen belyser det spelrum som de övergripande osäkerheterna om historiebevarandets mål och organisering lämnade åt Artur Hazelius och hur Nordiska museets utveckling efter hand kom att ge återverkningar på hela det historie- och museipolitiska området. Den belyser också hur Nordiska museets stegvisa etablering som kulturhistoriskt centralmuseum påverkades av det kulturhistoriska museiväsendets professionalisering.I avhandlingen är det historiografiska perspektivet centralt. Ett utmärkande drag för den dubbla historia som avhandlingen berättar är den betydelse som historieskrivningen har haft, både för formeringen av det kulturhistoriska museiväsendet och för efterhandsförståelsen av detsamma.
|
|
| 5. |
- Hillström, Magdalena, 1968-
(författare)
-
Artur Hazelius, Nordiska museet och ansvaret för kulturarvet
- 2009
-
Ingår i: Nordisk Museologi. - : Umeå Universitet. - 1103-8152. ; :1, s. 105-122
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The thesis traces and analyses important changes in cultural heritage and museum politics during the nineteenth century. It tells two overlapping narratives. One is about the creation and expansion of Nordiska museet, and about the museum founder, Artur Hazelius. The other concerns the indecisive construction of meaning and organisational forms for state responsibility for the cultural heritage. The nineteenth century is commonly described as a time when cultural heritage became a concern of the state. This thesis instead sheds light on the uncertainties involved in the construction of national cultural heritage politics. It emphasises the crucial role played by voluntary organisations. It observes the significance of histories and of counter-histories in the controversies about the ownership of the cultural heritage and responsibility for maintaining it. The thesis also focuses on the emergence of a museum profession and its implications for the development of Nordiska museet and for museum politics in general.
|
|
| 6. |
- Hillström, Magdalena, 1968-
(författare)
-
Arvtagarna : Minnen och museipolitik vid Nordiska museet och Skansen 1902 i
- 2005
-
Ingår i: Kulturarvens dynamik. - Linköping : Linköpings universitet. - 9197566314 ; , s. 98-110
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I augusti 2004 arrangerade Tema Kultur och Samhälle (Tema Q) en nationell konferens under rubriken Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar. Konferensen syftade i främsta rummet till att lägga grunden för en nationell forskningsöversikt över ett växande akademiskt fält: forskning om kulturarv och historiebruk. Medan en sådan översikt i 1990-talets början inte hade tagit lång tid i anspråk är situationen en bit in på det nya seklet en annan. Idag är många forskare inom skilda discipliner eller tvärvetenskapliga miljöer sysselsatta med frågeställningar som kretsar kring den sammanvävda relationen mellan konstruktionen och användningen av historia. Föreliggande antologi innehåller artiklar skrivna av konferensens deltagare. Vår förhoppning är att den kan fungera dels som en introduktion till den nationella kulturarvs- och historiebruksforskningen, dels som en utgångspunkt för diskussioner om vilka viktiga frågor som ännu inte har blivit ställda.Konferensen Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar arrangerades i samråd med Museivetenskapliga rådet och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Härmed fångade den också upp viktiga initiativ som tagits för att utveckla och fördjupa forskningen kring kulturarv och historiebruk. Vid Linköpings universitet har tematisk och tvärvetenskaplig forskning om kulturarv bedrivits sedan ett femtontal år, bland annat inom det av Forskningsrådsnämnden finansierade projektet ”Modernisering och kulturarv”. Tillkomsten av Tema Kultur och samhälle (Tema Q) har inneburit att kulturarvsforskningen vid Linköpings universitet har förstärkts. Museivetenskapliga rådet har under en lång tid strävat efter att få till stånd en bred institutionshistorik över museerna, och på andra sätt försökt stimulera museivetenskaplig forskning. Riksbankens Jubileumsfond, slutligen, har på olika sätt försökt främja forskning om kulturarv och museer, bland annat genom konferensen Kulturarvet, museerna och forskningen, som genomfördes i samarbete med Forskningsrådsnämnden och Tema Teknik och social förändring 1997.
|
|
| 7. |
- Hillström, Magdalena, 1968-
(författare)
-
Contested Boundaries: Nation, People and Cultural History Museums in Sweden and Norway 1862–1909
- 2010
-
Ingår i: Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 2000-1525 .- 2000-1525. ; 2, s. 583-607
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It has become commonplace to assert that museums embody, perform and negotiate national identities. Many researches in museum history have stressed a close relationship between nation building and the origin and formation of the modern public museum. Museums, it is argued, contributes to the construction and repre-sentation of the ethnical and historical distinctiveness of the nation’s self’. This article explores the ambiguities of the concept when applied to the establishment of cultural history museums in Sweden and Norway during the latter half of the 19th century. It shows that the relation between nation building and early museum building in the Scandinavian context was more intricate than earlier has been assumed. Museum founders like Artur Hazelius, who opened the Scandinavian-Ethnographic Collection in 1873 (renamed Nordiska museet 1880), was deeply influenced by Scandinavianism, a strong cultural and political force during the 19th century. Union politics played an important role for museum politics, as did the transitions of the concepts of “ethnography” and “nation”. At the very end of the 19th century the original concept of “nation” meaning people and culture gradually was subordinated to the concept of “nation” as state and political territory. In early 20th century museum ideology cultural history museums were strongly connected with “nations” in the modern sense. Consequently, efforts to “nationalise” the folk-culture museum were made both in Norway and Sweden. A contributory force was, naturally, the dissolution of the Swedish-Norwegian union in 1905.
|
|
| 8. |
- Hillström, Magdalena, 1968-
(författare)
-
Det kyrkliga kulturarvet mellan heligt och profant
- 2012
-
Ingår i: Kulturaliseringens samhälle. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789197727525 ; , s. 163-167
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Hillström, Magdalena, 1968-
(författare)
-
Elin Wägner och det omöjligas konst
- 1998
-
Ingår i: Kulturarvets natur. - Stockholm/Stehag : Symposion Brutus Östlings bokförlag. - 9171393862
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
