| 1. |
- Aggestam, Lisbeth, 1965, et al.
(författare)
-
Brexit - existentiell fråga för Europa
- 2016
-
Ingår i: Utrikesmagasinet, Utrikespolitiska institutet (Ui).
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Aucante, Yohann, et al.
(författare)
-
The Puzzle of Ideological change in contemporary Social democracy: A comparative case-study of Britain, France, and Sweden in the new millennium
- 2013
-
Ingår i: Presented at the Council of European Studies, 20th Annual Conference of Europeanists, Amsterdam, The Netherlands, 25-27, June 2013.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper rests on an intriguing puzzle: Why do political parties sometimes modify their essential ideological tenets while at other times they seem to stick to their doctrines no matter what happens? Previous research is split regarding the effect on party ideology development from election defeat, party system change and party leadership change. Most studies show how parties tend to respond and adapt to such changes while others conclude that inertia seems to follow even in the face of drastic external shocks. Given the context of a financial and economic crisis of historic and global magnitude since 2007-2008, with harsh consequences in Europe, we argue that ideological debate within traditional social democratic/socialist parties would be likely to follow. Indeed, they have played a key role in previous instances of deep economic crisis. Ideological reconsiderations would be even more likely given the fact that several social democratic parties have found themselves in dire straits concerning election outcomes and party system challenges. In this paper we will discuss social democratic responses to these combined challenges of economic crisis and other external shocks. As we will detail below, we suggest some of this confusion about party ideological change can be sorted by taking organizational variables into account. We have designed a comparative case study with social democracy as our focus. This makes it possible for us to discuss the dominant ideology change theories in the light of various party organisation contexts within the same party family. We have elicited three different brands of the reformist left tradition in Europe, namely Labourist - the British Labour Party; Social democratic - the Swedish Social Democratic Party (SAP), and Socialist - the French Parti Socialiste (PS). Although the three case parties have different ideological histories, they do share some basic ideological features. At the same time, they exhibit different organisational traits within the reformist left family (Kitschelt 1994).
|
|
| 3. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Att älska den man kan få. Januariavtalet och svensk demokrati i förändring
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förr bestod regeringar av partier som tyckte om varandra. Men i ett allt mer splittrat politiskt landskap får kontrakt ersätta känslorna. Är kärlekens tid över i politiken? I boken analyserar författarna den omvälvande förändring som svensk politik befinner sig i efter valet 2018. BVokens centrala gåta rör varför en så stor i högermajoritet i riksdagen under många år har låtit en rödgrön minoritetsrgegering styra landet? I huvudsak går svaret ut på att peka på den stora splittring inom partierna till höger kring hur relationen till Sverigedemokraterna skall hanteras. På ett mer djupgående plan pekar boken på de framväxande skillnader mellan partierna som inte enkelt kan placeras in i traditionell vänster/höger (skatter, välfärdsstat, marknad, offentlig sektor, ekonomi). Istället har GAL-TAN-frågor (Grön/Alternativ/Libertär - Traditionell/Auktoritär/Nationalistisk) kommit att bli allt viktigare för väljare och partier. Att formera sammanhålla block längs båda dimensionerna har blivit allt svårare. Efter valet 2018 blev svårigheterna att bilda regering akuta. Efter flera månader skrevs det sk Januariavtalet om samarbete kring 73 politikfrågor samt om budgetar/ under av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centepartiet och Liberalerna. Avtalet - samt även dess kollaps sommaren 2021, illustrerar i boken de nya politiska realiteter som påverkar dagens partier.
|
|
| 4. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Decemberöverenskommelsens fall - en spegel av strategiskt tänkande partisympatisörer?
- 2016
-
Ingår i: Ekvilibrium, SOM-undersökningen 2015, Ohlsson, Jonas, Oscarsson, Henrik & Solevid, Maria (red). - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673359
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Senhösten 2014 lade den nybildade regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet fram sin första budget. Vid omröstningen i riksdagen den 3 december röstade Sverigedemokraterna med allianspartiernas budgetförslag. Därmed föll regeringens budget och statsminister Löfven aviserade extra val. I slutet av året presenterade regeringen och allianspartierna den så kallade Decemberöverenskommelsen (DÖ) och extra valet utlystes aldrig. Överenskommelsen innebar att ”största partikonstellation” skulle kunna bilda regering och få igenom sina budgetar och var tänkt att gälla till valet 2022. Inom Moderaterna och Kristdemokraterna mobiliserades motstånd, och hösten 2015 röstade Kristdemokraternas riksting igenom att partiet skulle lämna Decemberöverenskommelsen. Övriga allianspartier följde omedelbart efter. I detta kapitel undersöker vi inställning till DÖ bland olika partisympatisörer, och finner att motståndet var starkast bland moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater. Därefter studerar vi sambandet mellan konservativa värderingar hos moderata sympatisörer och inställning till DÖ. Vi identifierar ett signifikant samband mellan inställning till DÖ och inställning till att ta emot färre flyktingar, till EU och till att förbjuda tiggeri. Starkast är sambandet i flyktingfrågan.
|
|
| 5. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Enkönad historia
- 2004
-
Ingår i: Dagens Nyheter, Kultur. ; 3 december
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Förhandla eller DÖ. Decemberöverenskommelsen och svensk demokrati i förändring
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I december 2014 skakades Sverige av politisk kris. Regeringens budget hade fallit. Inget av de traditionella blocken samlade tillräckligt stöd för att leda landet. Extraval hade aviserats. Men i hemlighet samlades sex av riksdagens partier för att rädda minoritetsstyret. Den så kallade Decemberöverenskommelsen skulle stabilisera svensk politik genom två val. Istället kollapsade den efter mindre än tio månader i oktober 2015. Förhandla eller DÖ analyserar spelet och processerna som ledde fram till uppgörelsen och utvärderar avtalet ur olika demokratiska perspektiv. Urholkade Decemberöverenskommelsen demokratin? Varför föll den? Vad säger det som hände om förutsättningarna för den svenska parlamentarismen?
|
|
| 7. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
LEVANDE DÖ(D)? DECEMBERÖVERENSKOMMELSEN OCH FRÅGAN OM HUR SVERIGE SKA REGERAS
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samhällsförändringar och nya parlamentariska förutsättningar försvårar skapandet av starka regeringar. Nya politiska konfliktlinjer och uppkomsten av ett ”tredje block” i svensk politik – varav ett block (Sverigedemokraterna) hålls isolerat – utsätter de institutionella och parlamentariska system som utvecklats i en situation där två block konkurrerat om makten för stora påfrestningar. Försöket att under innevarande mandatperiod hantera situationen genom den så kallade Decemberöverenskommelsen misslyckades. Decemberöverenskommelsen var tänkt att bestå i åtta år – i stället föll den samman efter bara 285 dagar. I denna rapport vill vi med utgångspunkt i forskning och internationella jämförelser diskutera regeringsmaktens förutsättningar i Sverige i dag. Hur ska regeringsmakten, givet de nya politiska och parlamentariska förutsättningarna, kunna stärkas på ett sätt som främjar politisk stabilitet och som underlättar skapandet av handlingskraftiga regeringar? Den politiska utvecklingen i Sverige är en del av ett större europeiskt mönster som inrymmer nya politiska skiljelinjer, tendenser till fragmentiserade partisystem samt en framgångsvåg för högerpopulistiska, nationalkonservativa partier. Utvecklingen är ett uttryck för mötet mellan de samhällsförändringar som präglar vår tid och de existerande konstitutionella och institutionella system som formades under 1900-talet. Med denna rapport vill vi också ge ett bidrag till diskussionen om demokratins möjligheter i en tid där industrisamhället fasas ut, vänster–högerkonflikten inte präglar politiken på samma sätt och förutsättningarna för partipolitiken förändras.
|
|
| 8. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
M-sympatisörer negativa till Decemberöverenskommelsen
- 2016
-
Ingår i: Dagens Nyheter Debatt. - 1101-2447. ; :18 maj 2016
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- De moderata sympatisörer som är mest negativa till Decemberöverenskommelsen har på flera områden åsikter som ligger nära dem Sverigedemokraterna använder i sin opinionsbildning. Den interna opinionen ställer moderatledningen inför strategiska utmaningar. Tre varianter på att bryta det svenska parlamentariska läget är: 1) Att de etablerade partierna i någon konstellation börjar samarbeta med SD; att de etablerade partierna i någon konstellation börjar samarbeta med varandra över blockgränsenÄ; 3) att Decemberöverenskommelsen i praktiken fortsätter att användas
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad kännetecknar den goda vetenskapen? Vad ska vi ha vetenskap och vetenskapligt tänkande till? Denna bok handlar om vetenskapens centrala principer. Författarna visar att grunden för vetenskapen och synen på dess uppgifter i allt väsentligt är gemensam för olika vetenskapsområden, som naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Forskningsprocessens olika element och funktioner diskuteras och författarna argumenterar för att forskningsproblemet, och hur man konstruerar det, är av avgörande betydelse för att hel heten skall fungera. Varför vetenskap? riktar sig till studenter inom alla discipliner på universitet och högskola, men kan även läsas av andra som intresserar sig för vetenskapligt arbete och vetenskapliga principer. Syftet är att lyfta fram det som högre utbildning, i motsats till andra utbildningsformer, kan bidra med: det vetenskapliga förhållningssättet. Författarna pläderar för den fria forskningen, för att etiska frågor hålls levande och för att vetenskapens villkor i samhället tillvaratas. Demokratins utveckling och fortlevnad kräver en vital diskussion kring vetenskapens roll i samhället.
|
|
