| 1. |
- Hipkiss, Anna Maria, et al.
(författare)
-
Teaching in Flexible Spatial and Digital Conditions
- 2021
-
Ingår i: EARLI 2021. ; , s. 314-314
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study explores the opportunities and challenges of teaching under flexible spatial and digital conditions of the learning environment of a newly build school, analyzing how teaching is organized and what curricular genres can be discerned, what resources and practices are offered to stimulate students meaningmaking and what framing, relations and accessibility can be distinguished by the flexibility of furniture and classroom space. The analyses of a teacher team’s planning and teaching of the thematic work project on Space in years 2-3 (ages 8 to 9) and another teacher team’s thematic work project onCommunication in years 4-7 (ages10 to12) reveal varied teaching strategies between teacher-led and student-centered forms offering students linguistic, visual and audiovisual resources to make meaning of shared content in different school subjects. The young students practice reading comprehension, both of written texts and films, that also serves their knowledge-building about space. The older students display skills relating to different subjects through different technological and digital resources.
|
|
| 2. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969, et al.
(författare)
-
Structured flexibility when learning about resource diversity on the globe: The Dollar Street case
- 2023
-
Ingår i: Marlos Varonis, E. & Pyrini, A. (Eds.), Proceedings of International Conference on Information Communications Technologies in Education, ICICTE 2022, 7- 19 July 2022 Rhodes, Greece. - 9789918002535
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The study is situated in a school built specifically with the idea of flexible design in the learning environment providing variation of rooms and furniture combined with access to a range of digital tools to enhance students’ 21st century skills. The aim of this study is to investigate how such flexible resources are used and experienced by teachers in practice. The findings demonstrate that teaching in such spatial wholeness requires including flexibility in the planning process and approaching student-driven choices in a meta-structure for students to participate and learn. Teaching Dollar Street required extensive collective planning to uphold the shared design throughout the spaces, activities, and resources.
|
|
| 3. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969-, et al.
(författare)
-
Tema, rum och digitalisering i ny skolverksamhet : Slutrapport från projektet Digiflex Didaktisk Design i Samverkan
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges befolkning ökar och med det följer om- och nybyggnation av skolor med förväntningar på innovativa skolmiljöer som erbjuder god arbetsmiljö för elever och lärare och främjar en modern, elevcentrerad och elevaktiv pedagogik. Detta projekt var baserat i en sådan nybyggd skola som erbjuder flexibilitet i variation av rum och öppna ytor, flyttbara möbler och digital teknologi i sin utformning.Syftet med projektet har varit att utveckla förståelse för den nybyggda skolans lärmiljö och studera hur skolans flexibla rumsliga och digitala ramar påverkar lärares undervisning och elevers kunskapsutveckling med utgångspunkt i följande frågeställningar:1. Hur används skolans fysiska och digitala rum i lärares undervisningsdesign?2. Hur kan elevers kunskapsutveckling stöttas genom rumslig och digital undervisningsdesign?3. Hur utnyttjas fysiska och digitala rum för att lyckas med det kompensatoriska uppdraget?Projektets har tillämpat co-design metoder, en kombination av aktionsforskning och design-baserad forskning, där lärare och forskare systematiskt och tillsammans studerat förändring och utveckling av undervisning i skolans lärmiljö över tid. Projektet har fokuserat på lärares didaktiska planering, undervisning och reflektion, möblering och rörelse i och mellan rummen, användning av digitala resurser, anpassning till elever samt ledarskapets roll. I utvecklingen av undervisningsdesign ingick kollegial planering, uppföljning, reflektion och re-design av undervisning i workshopsformat utifrån en tidigare utvecklad meta-tänkande modell för didaktisk design kallad Tanketärningar. Undervisningsdesignen har prövats i småskaliga interventioner och studerats genom observationer av lärares och elevers praktiker. En återkommande enkät har använts för att fånga lärarnas individuella röster. Dessutom genomfördes samtal och intervjuer med lärare och ledare på skolan.Resultaten visar på att skolans flexibla rumsliga och digitala lärmiljö ställer nya krav på lärare att tänka organisatoriskt runt elevflöden och digitala resurser i undervisningen. Lärares varierande rumsliga inramningar av undervisningen mellan fri rörlighet och statiska arrangemang ger möjligheter till olika relationsbyggande. Skolans goda digitala infrastruktur erbjuder lärarna ett multimodalt planeringsstöd och flexibilitet i feedback och anpassning av innehåll till eleverna. Dock kan den digitala undervisningen även framkalla hårt paketerad och ”klicka-sig-fram” undervisning som minskar lärares handlingsutrymme och elevinflytande. Lärare skolar in elever till en strukturerad flexibilitet för att hantera rumslig och digital variation som uppfattas även ge utrymme att möta eleverna individuellt när andra elever i gruppen arbetar mer självständigt. Samtidigt är inte lärmiljön anpassad för elever som kräver en högre grad av didaktiskt ledarskap.Samverkansambitioner har utmanats under projektets gång av coronapandemin men också oregelbundenheten i möten utöver workshoppar. Personalomsättning har påverkat relationsbygget mellan lärare och forskare över tid. Verksamhetens kollegiala arbete i lärarlag och ämnesövergripande undervisning utifrån ett fokus på tematiskt arbete har visat sig utmana lärarrollen, främst i de högre årskurserna. Projektets resultat pekar tydligt på vikten av kollegial samsyn och ledarskapets roll i det pedagogiska arbetet. Flexibiliteten behöver tolkas och kräver omfattande kollektiv planering i lärarlag som behöver ges tid och handlingsutrymme.Projektets resultat har spridits kontinuerligt genom skolans webbsida, vetenskapliga publikationer, presentationer och workshoppar på forskningskonferenser, föredrag i Göteborgs stad som listas i slutet på rapporten. En film har samproducerats om arbetet med tanketärningsmodellen. Under projektets gång producerades sex examensarbeten på lärarutbildningarna och en masteruppsats inom informatik. Masteruppsatsen skrevs om till ett vetenskapligt prisbelönt bidrag.
|
|
| 4. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969, et al.
(författare)
-
Tema, rum och digitalisering i ny skolverksamhet. Slutrapport från ULF-projektet DigiFLEX: Didaktisk design i samverkan
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges befolkning ökar och med det följer om- och nybyggnation av skolor med förväntningar på innovativa skolmiljöer som erbjuder god arbetsmiljö för elever och lärare och främjar en modern, elevcentrerad och elevaktiv pedagogik. Detta projekt var baserat i en sådan nybyggd skola som erbjuder flexibilitet i variation av rum och öppna ytor, flyttbara möbler och digital teknologi i sin utformning. Syftet med projektet har varit att utveckla förståelse för den nybyggda skolans lärmiljö och studera hur skolans flexibla rumsliga och digitala ramar påverkar lärares undervisning och elevers kunskapsutveckling med utgångspunkt i följande frågeställningar: 1. Hur används skolans fysiska och digitala rum i lärares undervisningsdesign? 2. Hur kan elevers kunskapsutveckling stöttas genom rumslig och digital undervisningsdesign? 3. Hur utnyttjas fysiska och digitala rum för att lyckas med det kompensatoriska uppdraget? Projektets har tillämpat co-design metoder, en kombination av aktionsforskning och design-baserad forskning, där lärare och forskare systematiskt och tillsammans studerat förändring och utveckling av undervisning i skolans lärmiljö över tid. Projektet har fokuserat på lärares didaktiska planering, undervisning och reflektion, möblering och rörelse i och mellan rummen, användning av digitala resurser, anpassning till elever samt ledarskapets roll. I utvecklingen av undervisningsdesign ingick kollegial planering, uppföljning, reflektion och re-design av undervisning i workshopsformat utifrån en tidigare utvecklad meta-tänkande modell för didaktisk design kallad Tanketärningar. Undervisningsdesignen har prövats i småskaliga interventioner och studerats genom observationer av lärares och elevers praktiker. En återkommande enkät har använts för att fånga lärarnas individuella röster. Dessutom genomfördes samtal och intervjuer med lärare och ledare på skolan. Resultaten visar på att skolans flexibla rumsliga och digitala lärmiljö ställer nya krav på lärare att tänka organisatoriskt runt elevflöden och digitala resurser i undervisningen. Lärares varierande rumsliga inramningar av undervisningen mellan fri rörlighet och statiska arrangemang ger möjligheter till olika relationsbyggande. Skolans goda digitala infrastruktur erbjuder lärarna ett multimodalt planeringsstöd och flexibilitet i feedback och anpassning av innehåll till eleverna. Dock kan den digitala undervisningen även framkalla hårt paketerad och ”klicka-sig-fram” undervisning som minskar lärares handlingsutrymme och elevinflytande. Lärare skolar in elever till en strukturerad flexibilitet för att hantera rumslig och digital variation som uppfattas även ge utrymme att möta eleverna individuellt när andra elever i gruppen arbetar mer självständigt. Samtidigt är inte lärmiljön anpassad för elever som kräver en högre grad av didaktiskt ledarskap. Samverkansambitioner har utmanats under projektets gång av coronapandemin men också oregelbundenheten i möten utöver workshoppar. Personalomsättning har påverkat relationsbygget mellan lärare och forskare över tid. Verksamhetens kollegiala arbete i lärarlag och ämnesövergripande undervisning utifrån ett fokus på tematiskt arbete har visat sig utmana lärarrollen, främst i de högre årskurserna. Projektets resultat pekar tydligt på vikten av kollegial samsyn och ledarskapets roll i det pedagogiska arbetet. Flexibiliteten behöver tolkas och kräver omfattande kollektiv planering i lärarlag som behöver ges tid och handlingsutrymme. Projektets resultat har spridits kontinuerligt genom skolans webbsida, vetenskapliga publikationer, presentationer och workshoppar på forskningskonferenser, föredrag i Göteborgs stad som listas i slutet på rapporten. En film har samproducerats om arbetet med tanketärningsmodellen. Under projektets gång producerades sex examensarbeten på lärarutbildningarna och en masteruppsats inom informatik. Masteruppsatsen skrevs om till ett vetenskapligt prisbelönt bidrag. Mer information om projektet: www.gu.se/forskning/digiflex
|
|
| 5. |
- Spante, Maria, 1967-, et al.
(författare)
-
Structured Flexibility When Learning About Resourcediversity On The Globe : The Dollar Street Case
- 2022
-
Ingår i: ICICTE 2022 Rhodes, Greece July 7 to 9. ; , s. 23-23
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study is situated in a school built specifically with the idea offlexible design in the learning environment providing variation ofrooms and furniture combined with access to a range of digitaltools to enhance students’ 21st century skills. The aim of thisstudy is to investigate how such flexible resources are used andexperienced by teachers in practice. The findings demonstratethat teaching in such spatial wholeness requires includingflexibility in the planning process and approaching studentdriven choices in a meta-structure for students to participateand learn. Teaching Dollar Street required extensive collectiveplanning to uphold the shared design throughout the spaces,activities, and resources.
|
|
| 6. |
- Andersson Varga, Pernilla, 1961, et al.
(författare)
-
Att försöka få grepp om genrepedagogik(en) – exemplet Läslyftet
- 2022
-
Ingår i: SMDI 15 Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening? Lunds universitet, 23–24 november 2022..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den svenska skolkontexten framställs genrepedagogik som inflytelserik och ofta använd (Bergh Nestlog, Danielsson & Krog 2018, Borsgård 2021, Hansson 2013, Kinderberg 2021, Liberg, Wiksten Folkeryd & af Geijerstam 2012, Nygård Larsson 2015, Walldén 2019). Dock är den inhemska forskningen om vad som förstås som genrepedagogisk undervisning eller hur den iscensätts relativt begränsad. Ännu mindre vet vi om i vilken utsträckning pedagogiken förekommer i svensk skola. I detta paper undersöks hur Sydneyskolans genrepedagogik uppfattas och rekontextualiseras (Bernstein 2000) i den statliga fortbildningssatsningen Läslyftet vars syfte är att stärka lärares kompetens att undervisa språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen och på alla stadier i svensk skola. I analysen av materialet används verktyg som hämtas från de teorier som Sydneyskolans genrepedagogik vilar på – systemisk funktionell lingvistik (Halliday 2004), genreteori (Martin 1992) och Vygotskijs sociokulturella teorier (Vygotskij 1986). Flertalet av de Läslyftsartiklar som presenterar genrepedagogiken reducerar den till arbete enligt cirkelmodellen, där pedagogiken beskrivs som ett arbetssätt uppdelat i tre eller fyra faser, närmast jämförbara de faser som skrivprocessen (Flower & Hayes 1980) inrymmer. I den mån genrepedagogiken förankras teoretisk, gäller det främst stöttning, men vad som ska stöttas förblir ofta oklart. Språkvetenskapliga teorier tas enbart upp i ett fåtal artiklar, och genrepedagogikens potential att stärka elevernas kritiska förhållningssätt till text förbigås. Den preliminära slutsatsen av studien är att rekontextualiseringen av genrepedagogiken inom Läslyftet är förenklad och ibland också förvanskad, vilket gör att den potential som inryms i Sydneyskolans ursprungliga version av genrepedagogik inte kommer i bruk.
|
|
| 7. |
- Andersson Varga, Pernilla, 1961, et al.
(författare)
-
Att försöka få grepp om genrepedagogik(en) i den svenska skolkontexen.
- 2022
-
Ingår i: Skriv! Les! Nordisk forskerkonferanse om lesing, skriving, og literacy. NTNU Trondheim, 10-11 maj, 2022..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den svenska skolkontexten framställs genrepedagogik(en) som inflytelserik och ofta använd (Bergh Nestlog, Danielsson & Krog 2018, Borsgård 2021, Hansson 2013, Kinderberg 2021, Liberg, Wiksten Folkeryd & af Geijerstam 2012, Nygård Larsson 2015, Walldén 2019). Dock är den inhemska forskningen om vad som förstås som genrepedagogisk undervisning eller hur den iscensätts relativt begränsad. Ännu mindre vet vi om i vilken utsträckning pedagogiken förekommer i svensk skola. I detta paper undersöks hur Sydneyskolans genrepedagogik uppfattas och rekontextualiseras (Bernstein 2000) på olika nivåer i det svenska utbildningssystemet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Andersson Varga, Pernilla, 1961, et al.
(författare)
-
Getting to grips with genre pedagogy - Mapping and analysing the recontextualisation of Sydney school genre pedagogy in the Swedish educational context
- 2023
-
Ingår i: Linguistics and Education. - 0898-5898. ; 78
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, genre pedagogy is repeatedly put forward as influential. However, there is little research on how it is understood and applied in practice. This article is an attempt to get to grips with how genre pedagogy has been recontextualised in the Swedish school context. This is done by discourse analyses of curriculum and syllabuses, a professional development programme on literacy and teacher guides claiming to draw on genre pedagogy. We conclude that the recontextualisation of genre pedagogy is a simplification, primarily focusing on the pedagogical know-how through a student-centred application of the Teaching and Learning Cycle, while knowledge about language and the underlying ideology aiming at redistributing educational capital is downplayed or absent.
|
|
| 10. |
|
|
