| 1. |
- Li Zweifel, Ulla, et al.
(författare)
-
God havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att bestämma vad som kännetecknar god miljöstatus i respektive förvaltningsområde samt att ta fram miljökvalitetsnormer. God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för 11 temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. I Sverige har god miljöstatus formulerats för samtliga 29 kriterier som ska beaktas enligt direktivet. Dessa kvalitativa beskrivningar anger vad som kännetecknar god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön. För att praktiskt bedöma om god miljöstatus har uppnåtts föreslås 37 nationella indikatorer. En uppsättning av indikatorer omfattar miljöns tillstånd och avspeglar ekosystemets komponenter i form av nyckelarter, samhällen, och livsmiljöer. En utgångspunkt vid val av indikatorer för miljöns tillstånd har varit koppling till de belastningar som i den inledande bedömningen av miljötillståndet i Nordsjön och Östersjön bedömts ha stor negativ påverkan på ekosystemet. En annan uppsättning indikatorer berör påverkan och belastning på miljön i form av tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen, samt biologisk och fysisk störning av miljön. Tillsammans utgör indikatorerna ett verktyg för att följa utvecklingen av miljötillståndet och effekter av åtgärder i havsmiljön. Vid val av indikatorer har arbetet delvis utgått från existerande miljöövervakning och redan utvecklade indikatorer. Med denna utgångspunkt uppfylls en rad av havsmiljödirektivets krav, bland annat en god uppföljning av effekter av tillförsel av näringsämnen. Funktionella indikatorer, det vill säga indikatorer som utvärderats och för vilka god miljöstatus har definierats, saknas dock för tio av havsmiljödirektivets 29 kriterier. För uppföljning av biologisk mångfald saknas bland annat miljöövervakning och metoder för att bedöma livsmiljöers tillstånd. För att kunna bedöma fysiska skador på havsbotten saknas en övergripande sammanställning av information om aktiviteter som påverkar havsbottnar samt metodik för att bedöma effekterna. Det saknas också utvecklade indikatorer för det kriterium som berör uppföljning av storleks- och åldersstruktur hos fiskar. Brist på kunskap gör också att inga förslag på svenska indikatorer kan ges för effekter på levande organismer från marint avfall, undervattensbuller, och främmande arter samt att endast ett begränsat antal indikatorer tagits fram som speglar effekter av farliga ämnen. De indikatorer som fastställs i juli 2012 utgör således inte en slutlig lista för att följa upp havsmiljödirektivet. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där nästa steg är att anpassa miljöövervakningsprogrammen till uppföljning av miljötillståndet med valda indikatorer senast år 2014 samt att ta fram åtgärdsprogram till år 2015. God miljöstatus ska uppnås genom tillämpning av miljökvalitetsnormer det vill säga rättsligt bindande regler som avspeglar den lägsta godtagbara miljökvaliteten i Nordsjön och Östersjön. För att nå god miljöstatus har elva svenska miljökvalitetsnormer formulerats. Dessa miljökvalitetsnormer omfattar belastning i form av näringsämnen, farliga ämnen, främmande arter, uttag av arter, fysisk påverkan på havsbottnar och avfall i havsmiljön. Målsättningen har varit att utforma miljökvalitetsnormer som motsvarar alla de belastningar som i den inledande bedömningen har identifierats ha en stor påverkan på miljön.
|
|
| 2. |
- Almqvist, Gustaf, et al.
(författare)
-
Report of the Benchmark Workshop on Baltic Cod Stocks (WKBALTCOD)
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The ICES Benchmark Workshop on Baltic Cod Stocks (WKBALTCOD), chaired by External Chair Jean-Jacques Maguire, Canada and ICES Chair Marie Storr-Paulsen, Denmark, and attended by two invited external experts Verena Trenkel, France and Meaghan Bryan, USA met in Rostock, Germany, 2–6 March 2015 with 39 participants and six countries represented. The objective of WKBALTCOD was to evaluate the appropriateness of data and methods to determine stock status and investigate meth-ods appropriate to use in the single-stock assessment for the cod stock in SD 22–24 and cod in SD 25–32 in the Baltic. Participants in the workshop were a large group with diverse backgrounds representing the industry, fisheries, NGOs, managers and scientists.The single-stock analytic assessment of the eastern Baltic stock was not accepted by the assessment working group (WGBFAS) in 2014 due to severe problems with the input data. The advice for the eastern Baltic cod was, therefore, based on the ICES approach for data-limited stocks. As an outcome ICES decided to establish a bench-mark for both cod stocks and to scope an integrated assessment for the Baltic cod stocks. The first meeting (WKSIBCA) was therefore meant to introduce the interces-sional work conducted since the assessment working group in April 2014, and to reach some conclusions on how to proceed both in the short term (Benchmark in March 2015) and longer term (2–3 years) and was seen as a data compilation work-shop, there is produced a separate report from this workshop. The WKBALTCOD was the 2nd meeting in the benchmark process and was intended to come up with a final stock assessment method, stock annex and input data for both stocks. As it was not possible to reach conclusive decision on the final model to be used for the east Baltic cod stock during the benchmark meeting and as more work on the preferable models was needed, it was decided by the ACOM leadership to prolong the bench-mark process until the assessment working group meeting in April 2015. This deci-sion has led to a relatively long process partly mixed with the assessment working group WGBFAS.It became clear during the benchmark process that although large effort has been put into explaining the underlying processes leading to the changes in the Baltic ecosys-tem, there is still some lack of understanding of the present situation in the eastern Baltic cod stock. Therefore, it was not possible to reach firm conclusions on the final model to be used and therefore not possible to set reference points. It was decided to continue to explore the most promising models and to continue to improve the input data until the assessment working group started in April.The main challenges still to be solved for the Eastern Baltic cod stock is the quantifi-cation of increased natural mortality and decrease in growth. Through several presentations during the workshop (both WKSIBCA and WKBALTCOD) it became clear that natural mortality very likely has increased in later years, due to decreased condition and increased parasite infection. A decrease in growth also seems plausible duo to a decrease in condition and/or selectivity-induced mortality of the largest in-dividuals. However, as none of these parameters are easily estimated, especially with the severe ageing problems, different model assumptions made the output very shaky.For the western Baltic cod, stock identification issues were examined in area SD 24, the intermediate area: based on otolith characteristics and genetics. Due to the results showing a large proportion of east cod in this area, it was decided to split the catch2 | ICES WKBALTCOD REPORT 2015and survey from SD 24 into either the western or eastern Baltic cod stock. It was pos-sible to derive proportions of eastern and western cod in SD 24 back to the mid-1990s.For the western Baltic cod stock a modelled survey indices was included in the as-sessment covering the western part of SD 24 and Area 22+23 and based on a smoothed ALK.Both cod stocks have in the past used commercial tuning fleet to have a better cov-ered of older age groups. It was decided to abound this time-series duo quality issues such as a limited coverage and problems with technical creeping.WKBALTCOD was not able to explore and define reference points for the Western Baltic cod stock during the meeting due to time constraints, but these were calculated and decided by correspondence after the meeting. The recent protocols on estimation procedures developed by WKMSYREF3 for stocks with a full analytical assessment and for data-limited stocks served as objective guidelines to obtain reference point estimates.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Björklund, Niklas, et al.
(författare)
-
Snytbaggen : åtgärder för lyckade planteringar
- 2014
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Barrträdsplantor som planterats efter avverkning blir ofta dödade av snytbaggens gnag. Men genom olika åtgärder kan skadorna minskas till en acceptabel nivå. Vilka metoder du bör välja beror bland annat på var i landet hygget ligger. Denna broschyr syftar till att förklara vilken effekt på plantskadorna olika åtgärder ger och hur de kan kombineras i olika delar av Sverige.
|
|
| 7. |
- Broms, Loove, et al.
(författare)
-
Coffee Maker Patterns and the Design of Energy Feedback Artefacts
- 2010
-
Ingår i: DIS '10 Proceedings of the 8th ACM Conference on Designing Interactive Systems. - New York, NY, USA : ACM. - 9781450301039 ; , s. 93-102
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Smart electricity meters and home displays are being installed in people’s homes with the assumption that households will make the necessary efforts to reduce their electricity consumption. However, present solutions do not sufficiently account for the social implications of design. There is a potential for greater savings if we can better understand how such designs affect behaviour. In this paper, we describe our design of an energy awareness artefact – the Energy AWARE Clock – and discuss it in relation to behavioural processes in the home. A user study is carried out to study the deployment of the prototype in real domestic contexts for three months. Results indicate that the Energy AWARE Clock played a significant role in drawing households’ attention to their electricity use. It became a natural part of the household and conceptions of electricity became naturalized into informants’ everyday language.
|
|
| 8. |
- Broms, Loove, 1977-, et al.
(författare)
-
Days in the life of the Energy Aware Clock
- 2011
-
Ingår i: Swedish Design Research Journal. - 2000-964X. ; :1, s. 30-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is a potential for greater electricity savings if we can better understand how design affects behaviour. This paper describes om design of an energy awareness artefact - the Energy AWARE Clock- and discusses it in relation to behavioural processes in the home. The Energy AWARE Clock showed to play a significant role in drawing households' attention to their electricity use. It became a natural part of the household and conceptions of electricity became natmalized into informants' everyday language.
|
|
| 9. |
- Broms, Loove, 1977-, et al.
(författare)
-
The Energy AWARE Clock : Incorporating Electricity Use in the Social Interactions of Everyday Life
- 2009
-
Ingår i: Proceedings of the 6th International Symposium on Environmentally Conscious Design andInverse Manufacturing (EcoDesign 2009).
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- New interfaces to the energy system can facilitate changes of habits and provide means to control the household’s use of energy. In this paper, we look at energy use and such interfaces in the home from a socio- technical perspective. We describe how interviews and user observations can be used in combination with the theory of domestication to inform and inspire the design of interfaces to the energy system. As a result of our approach, we present the Energy AWARE Clock, an example of a new type of electricity meter that challenges the norm of how the electricity system is typically represented in the home. The Energy AWARE Clock makes use of a clock metaphor to visualise electricity-use in relation to time in everyday life. Energy-awareness products always challenge domestic social patterns and it is important to consider these aspects in the design process to find successful solutions for the future.
|
|
| 10. |
|
|
