| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Alvinius, Aida, Docent, 1979-, et al.
(författare)
-
Nya perspektiv på lärarnas arbetsmiljöproblematik : läraren som säkerhets- och krishanteringsaktör
- 2018
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - Stockholm : Socialmedicinsk tidskrift. - 0037-833X. ; 95:4, s. 399-406
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln problematiserar läraryrkets koppling till säkerhets- och krishanteringsfältet samt hur denna kan förväntas inverka på lärarnas arbetsmiljö. Baserad på litteraturstudier med fokus på yrkesgruppen lärares närmande till fältet säkerhet och krishantering, mynnar analysen ut i två potentiella utmaningar a) arbetsmiljöproblem relaterade till den nya lärarrollen och b) genusaspekter som uppstår vid kopplingen till säkerhets- och krishanteringsfältet. Lärarnas arbetsmiljö utmanas med anledning av nya krav att hantera kriser och agera som säkerhetsaktörer. Yrkesgruppen kan ställas inför nya uppgifter som traditionellt sett har hanterats av räddningstjänst och polis. I denna kontext aktualiseras föreställningar om genus kopplade till dessa tidigare separata yrkesgrupper. Kvinnodominerade yrkesgrupper riskerar här att underordnas. Kommunal resursallokering har hittills exkluderat lärare som kris- och säkerhetsaktörer vilket riskerar förstärka arbetsmiljöproblemen.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Enander, Ann, et al.
(författare)
-
Scorched communities : recovery and learning after wildfire
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In 2014, towards the end of a hot and very dry summer in Sweden, a fire broke out in the forests of the county of Västmanland. Fanned by high winds, this forest fire rapidly swept out of control, developing into a major disaster and national emergency. The acute phase continued for eleven days, resulting in one death, one seriously injured, 71 buildings and over 13,800 hectares of forest destroyed. Approximately 1000 persons and 1700 livestock were evacuated. In the aftermath of the fire, considerable criticism has been raised regarding the firefighting operation, communication with the affected communities and the functioning of the Swedish crisis management system in general. A number of inquiries and analyses have been initiated, some of which are still in progress. The fire has had dramatic effects on the environment, which will be clearly visible in the landscape for many years to come. Less visible, but equally far-reaching are the psychological and social consequences for the affected communities. This paper describes a project initiated in 2015 to study the impact of the Västmanland fire in affected local communities, focusing temporally on the first two years after the event. The impact is conceived of as deriving from the experience of the fire itself and its immediate physical consequences, and from adjusting to physical and social changes in the local environment, but it is also taken to stem from the multiple perceptions and varying understandings among different social actors of how the event has been managed and how it has been framed in the media. In the project these different perspectives are reflected in analyses of reporting in the media, examination of inquiry reports and other materials, observations and interviews with key actors, various stakeholders and community representatives. The purpose of the project is to understand how people and organizations have coped with and recovered from this particular environmental disaster in order to identify factors that support or prevent short term recovery and medium term resilience at the individual and community level. An overall outline of the project will be presented, together with some preliminary findings relating to implications of the post-fire period for recovery and learning processes.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Genus, risk och kris
- 2020. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Genus, risk och kris riktar fokus mot strukturer, normer och värderingar som kännetecknar det svenska samhällets syn på risk- och krishantering. Bokens olika kapitel ger exempel på och lyfter fram vikten av att kritiskt granska hur maktordningar arbetats in i processer av risk- och krishantering i nutida såväl som historisk kontext. Därtill ges förslag på teoretisk och metodologisk utveckling av forskning och praktik avseende genus och dess multipla maktordningarför risker och kriser.Risker och kriser drabbar samhället återkommande, i olika form ochmed olika konsekvenser. Arbetet med riskanalyser, beredskap och krishantering har traditionellt associerats med män och maskulinitet medan sårbarhet och utsatthet setts i förhållande till kvinnor. Författarna ger exempel på och lyfter fram hur maktordningar arbetas in i processer av risk- och krishantering.'Bland de områden som diskuteras utifrån empiriska exempel finns hemberedskap, arbetet med samhällets risker och sårbarhet, hälsorisker samt särskilda krishändelser, som den stora skogsbranden iVästmanland 2014 och den så kallade flyktingkrisen.I bokens teoriutvecklande kapitel diskuteras intersektionell riskteori samt relationen mellan maskuliniteter och klimatkrisen. Denna variation ger ett brett användningsområde i såväl teoretiska kurser som i tillämpad utbildning.Boken vänder sig till studenter på universitet och högskolor i samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen med inslag av frågor som rör risker och krishändelser samt yrkesverksamma inom risk- och krishantering.
|
|
