| 1. |
- Engström-Öst, Jonna, et al.
(författare)
-
The effects of short-term pH decrease on the reproductive output of the copepod Acartia bifilosa - a laboratory study
- 2014
-
Ingår i: Marine and Freshwater Behaviour & Physiology. - : Informa UK Limited. - 1023-6244 .- 1029-0362. ; 47:3, s. 173-183
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This laboratory study reports some reproductive responses of the copepod Acartia bifilosa to rapid variations in pH. The imposed changes mimic those that copepods could experience due to coastal upwelling, changed mixing conditions or vertical migration. We measured effects of low pH on egg production, hatching and early nauplii development (H-0: no effects on response variables between low and ambient pH). On treatment with low pH, we found positive effects on egg production rate and nauplii development time. The positive response to low pH could be an initial stress response or show that A. bifilosa is tolerant to the experimental pH values. The result suggests that A. bifilosa is adapted to pH changes as it performs daily migrations between the depths with differing pH. It could also be advantageous for population development if eggs hatch at high speed and so reduce the possibility that they will sink into anoxic and low pH waters.
|
|
| 2. |
- Engström-Öst, Jonna, et al.
(författare)
-
Toxin-producing cyanobacterium Nodularia spumigena, potential competitors and grazers : testing mechanisms of reciprocal interactions
- 2011
-
Ingår i: Aquatic Microbial Ecology. - : Inter-Research Science Center. - 0948-3055 .- 1616-1564. ; 62:1, s. 39-48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Interactions among toxic cyanobacteria, sympatric algae and planktivorous grazers are key processes governing plankton dynamics and cyanobacterial blooms. We studied interactions between the cyanobacterium Nodularia spumigena and microalgae (Rhodomonas salina and Tetraselmis suecica) as well as effects of zooplankton (copepod Eurytemora affinis) grazing on these interactions. N. spumigena was incubated without algae or with algae at different concentrations and with or without copepods. Following similar to 24 h incubation, we assayed changes in N. spumigena and algae abundance, concentration of intracellular (IC) and dissolved nodularin (toxin produced by N. spumigena) and quantity of Nodularia DNA in copepod guts (as a proxy for grazing pressure on the cyanobacterium). In the presence of algae, IC nodularin levels increased in a concentration-dependent manner; however, when copepods were present in the mixtures of algae and cyanobacterium, this increase was significantly less. The presence of T. suecica negatively affected the growth rate of N. spumigena, whereas the presence of the cyanobacterium strongly impeded growth of R. salina, but not of T. suecica. The IC nodularin quota correlated negatively with growth of R. salina, implicating the toxin's involvement in the observed growth suppression of the eukaryotic alga. Copepods actively ingested N. spumigena, even when the alternative food was plentiful, and neither N. spumigena quantity nor its toxin concentrations influenced copepod feeding rates and survival. These findings suggest complex allelopathic interactions between the autotrophs, whereas mesozooplankton grazers have an indirect negative effect on the nodularin concentrations by suppressing the competitors. These findings underscore the need to study ecologically important interactions among toxic cyanobacteria, sympatric algae and grazers, if we are to understand mechanisms regulating cyanobacterial blooms.
|
|
| 3. |
- Hogfors, Hedvig, et al.
(författare)
-
Bloom-Forming Cyanobacteria Support Copepod Reproduction and Development in the Baltic Sea
- 2014
-
Ingår i: PLOS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 9:11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It is commonly accepted that summer cyanobacterial blooms cannot be efficiently utilized by grazers due to low nutritional quality and production of toxins; however the evidence for such effects in situ is often contradictory. Using field and experimental observations on Baltic copepods and bloom-forming diazotrophic filamentous cyanobacteria, we show that cyanobacteria may in fact support zooplankton production during summer. To highlight this side of zooplankton-cyanobacteria interactions, we conducted: (1) a field survey investigating linkages between cyanobacteria, reproduction and growth indices in the copepod Acartia tonsa; (2) an experiment testing relationships between ingestion of the cyanobacterium Nodularia spumigena (measured by molecular diet analysis) and organismal responses (oxidative balance, reproduction and development) in the copepod A. bifilosa; and (3) an analysis of long term (1999-2009) data testing relationships between cyanobacteria and growth indices in nauplii of the copepods, Acartia spp. and Eurytemora affinis, in a coastal area of the northern Baltic proper. In the field survey, N. spumigena had positive effects on copepod egg production and egg viability, effectively increasing their viable egg production. By contrast, Aphanizomenon sp. showed a negative relationship with egg viability yet no significant effect on the viable egg production. In the experiment, ingestion of N. spumigena mixed with green algae Brachiomonas submarina had significant positive effects on copepod oxidative balance, egg viability and development of early nauplial stages, whereas egg production was negatively affected. Finally, the long term data analysis identified cyanobacteria as a significant positive predictor for the nauplial growth in Acartia spp. and E. affinis. Taken together, these results suggest that bloom forming diazotrophic cyanobacteria contribute to feeding and reproduction of zooplankton during summer and create a favorable growth environment for the copepod nauplii.
|
|
| 4. |
- Hogfors, Hedvig, et al.
(författare)
-
Conservation values from a seascape perspective : User manual for MOSAIC, version 1
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havs- och vattenmyndigheten har till uppgift att skapa förutsättningar för en hållbar förvaltning och planering av våra havsområden. I denna uppgift ingår att ta fram metoder och underlag som främjar en väl fungerande grön infrastruktur och bevarande av olika naturvärden. I syfte att förbättra kunskapen om naturvärden i marina områden har Havs- och vattenmyndigheten utvecklat Mosaic. Mosaic (dnr 1592-20) är ett verktyg för att identifiera värdefulla marina områden med särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk. Verktyget ger underlag för rumslig förvaltning, som till exempel arbete med fysisk planering (havs-/kustzonsplanering), områdesskydd, restaurering och fiskförvaltning. Grunden för Mosaic utgörs av ekosystemkomponenter, som vetenskapliga och regionala experter på ekosystemen i Sveriges havsområden tagit fram utifrån riktlinjer i Mosaic. Denna rapport är en användarmanual för hur man steg för steg tillämpar Mosaic.Det är Havs- och vattenmyndighetens förhoppning att manualen kan underlätta tillämpningen av Mosaic (Havs- och vattenmyndigheten rapport 2020:13). Målgrupper för Mosaic är framför allt de som arbetar med förvaltning och fysisk planering av kustzonen och havsmiljön på nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Men även verksamhetsutövare och konsultföretag som utför arbeten relaterat till detta.
|
|
| 5. |
- Hogfors, Hedvig, 1980-, et al.
(författare)
-
Does female RNA content reflect viable egg production in copepods? : A test with the Baltic copepod Acartia tonsa
- 2011
-
Ingår i: Journal of Plankton Research. - : Oxford University Press (OUP). - 0142-7873 .- 1464-3774. ; 33:9, s. 1460-1463
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Biomarkers are very useful for in situ assessments of zooplankton growth. In particular, RNA-based methods have been developed to estimate egg production in copepods. However, RNA-growth relationships can potentially depend on a variety of factors, such as egg quality. This study shows that in Acartia tonsa, female RNA-content reflects egg production irrespective of egg viability, implying that this growth proxy is not applicable for recruitment studies if the proportion of viable eggs fluctuates widely.
|
|
| 6. |
- Hogfors, Hedvig, et al.
(författare)
-
Förvaltning av de okända och ohanterliga : Indikatorer för främmande arter i marin miljö – svårigheter och möjligheter
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den mänskliga introduktionen av främmande arter antas fortsätta accelerera på grund av den ökande globaliseringen. Detta utgör ett allvarligt hot mot biologisk mångfald och tillhörande produktion av ekosystemtjänster. I Europaparlamentet och rådets ramdirektiv om en marin strategi, också kallat havsmiljödirektivet, är främmande arter en av elva kvalitativa deskriptorer (deskriptor 2) för att fastställa en god miljöstatus. Definitionen på god miljöstatus för deskriptor 2 är att ”främmande arter som har införts genom mänsklig verksamhet håller sig på nivåer som inte förändrar ekosystemen negativt”. I rapporten diskuterar vi tillhörande kriterier och attribut, samt exempel på föreslagna indikatorer till de samma. Eftersom havsmiljödirektivet eftersträvar att säkerställa ekosystemens långsiktiga förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster och uppnå god miljöstatus till år 2020, ställer vi oss kritiska till nuvarande formulering för deskriptor 2 och tillhörande kriterier och attribut vars fokus är att mäta trender och effekter av invasiva främmande arter efter att de har introducerats till ett nytt område.Främmande arter är mycket svåra att utrota eller kontrollera i marin miljö när de väl anlänt. Därför behöver åtgärder mot främmande arter fokusera på att förhindra deras ankomst. För att kunna följa upp åtgärderna bör ett miljöövervakningsprogram vara utformat så att nya arter upptäcks så tidigt som möjligt för att ge en chans att sätta in åtgärder för att begränsa vidare spridning. Havsmiljödirektivets indikatorer skall vara operativa förvaltningsverktyg med tydlig målsättning, och bör som sådana vara utformade för att ge incitament till åtgärder som minskar och på sikt förhindra nya introduktioner. Sammanfattningsvis så rekommenderar vi en indikator för deskriptor 2 i havsmiljödirektivet som baseras på antalet nya introduktioner av främmande arter för ett bedömningsområde. Eftersom alla medlemsstater ska uppnå god miljöstatus ger en indikator som räknar antal nya introduktioner av främmande arter starka incitament att framgångsrika förvaltningsåtgärder utförs som just minskar nya introduktioner. Eftersom åtgärder mot främmande arter är mycket svåra efter de väl har anlänt och åtgärder därmed bör fokusera på att förhindra nya introduktioner, kommer resultatet av en sådan indikator vara hanterbart och långsiktigt säkra tillhandahållandet av ekosystemtjänster.
|
|
| 7. |
- Hogfors, Hedvig, et al.
(författare)
-
Marina naturvärden i ett landskapsperspektiv : Användarmanual för Mosaic, version 1
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havs- och vattenmyndigheten har till uppgift att skapa förutsättningar för en hållbar förvaltning och planering av våra havsområden. I denna uppgift ingår att ta fram metoder och underlag som främjar en väl fungerande grön infrastruktur och bevarande av olika naturvärden. I syfte att förbättra kunskapen om naturvärden i marina områden har Havs- och vattenmyndigheten utvecklat Mosaic. Mosaic (dnr 1592-20) är ett verktyg för att identifiera värdefulla marina områden med särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk. Verktyget ger underlag för rumslig förvaltning, som till exempel arbete med fysisk planering (havs-/kustzonsplanering), områdesskydd, restaurering och fiskförvaltning. Grunden för Mosaic utgörs av ekosystemkomponenter, som vetenskapliga och regionala experter på ekosystemen i Sveriges havsområden tagit fram utifrån riktlinjer i Mosaic. Denna rapport är en användarmanual för hur man steg för steg tillämpar Mosaic.Det är Havs- och vattenmyndighetens förhoppning att manualen kan underlätta tillämpningen av Mosaic (Havs- och vattenmyndigheten rapport 2020: 13). Målgrupper för Mosaic är framför allt de som arbetar med förvaltning och fysisk planering av kustzonen och havsmiljön på nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Men även verksamhetsutövare och konsultföretag som utför arbeten relaterat till detta.
|
|
| 8. |
- Hogfors, Hedvig, et al.
(författare)
-
MOSAIC – A tool for ecosystem based spatial management of marine conservation values : Version 1
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att främja ekosystembaserad marin förvaltning bör olika förvaltningsområden integreras. En enhetlig kartläggning av den marina gröna infrastrukturen kan verka för att rätt förvaltning och åtgärd hamnar på rätt plats. Mosaic är ett verktyg för att identifiera värdefulla marina områden med särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk. Avsikten är att ge en enhetlig struktur som ger hög gemensam nytta för flera olika former av rumslig förvaltning som till exempel områdesskydd, fysisk planering (havs/kustzonsplanering), restaurering och åtgärdsarbete samt annan typ av förvaltning där areella frågor ska behandlas (såsom fiskförvaltning och arbete med havsmiljödirektivet och art- och habitatdirektivet). Syftet med Mosaic är att främja ett ekosystembaserat, adaptivt och funktionellt angreppsätt vid rumslig naturvård. Avsikten är att ge en struktur som så förutsättningslöst som möjligt inkluderar en mängd olika biotiska ekosystemkomponenter vid bedömning och identifiering av värdefulla områden. Med sin högre mångfald kan verktyget ge stöd vid bedömningar och prioriteringar inom förvaltningsprocesser som bygger på ett fåtal och grövre ekosystemkomponenter framtagna för större regioner. Verktyget ger en struktur för att inkludera ny kunskap, följa ekosystemets förändring över tid och ta hänsyn till ekosystemets rumsliga variation och komplexitet – från platsspecifika detaljer till ett landskapsperspektiv.Syftet med den här rapporten är att ge en ingående beskrivning av Mosaic, teorin bakom, de avvägningar och diskussioner som har hållits samt vad verktyget kan användas till. För att få en praktisk manual vid användning av verktygets genomförandedel behöver denna rapport inte läsas utan vi hänvisar till Havs- och vattenmyndighetens rapport 2020:14 Marina naturvärden i ett landskapsperspektiv – användarmanual för Mosaic, version 1.Mosaic är uppdelat i två delar (figur 1) varav en del är förberedande och samordnas av Havs- och vattenmyndigheten, medan genomförandedel samordnas av respektive länsstyrelse eller annan utövare. I den förberedande delen ska bästa tillgängliga kunskap samlas in och syntetiseras av experter för att göra generella, ej platsspecifika, bedömningar (dessa ska därefter användas för landskapsanalyser och platsspecifika bedömningar i Mosaics genomförandedel). Med andra ord fokuserar bedömningarna i den förberedande delen inte på rumslig variation utan istället på allmänna mönster. Det gör det enklare att vid de återkommande revideringarna följa generella förändringar över tid och inkludera ny kunskap. I Mosaics genomförandedel ska värdekärnor (platser med höga naturvärden) och värdetrakter identifieras. Värdetrakter är områden med höga naturvärden (ansamlingar av värdekärnor) i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk. Fokus för bedömningarna och analyserna i genomförandedelen är främst att identifiera ekosystemens rumsliga variation genom platsspecifika detaljkunskaper och fördjupade landskapsanalyser om var naturvärden troligen ansamlas, var viktiga spridningsvägar går, var livskraftiga platser troligen finns och vilka av dessa platser utgör ett ekologiskt representativt nätverk. Med livskraftiga platser avses platser där ekosystemkomponenter är mindre utsatta för negativ påverkan. Det är svårt att över tid följa förändring av platsspecifika detaljer på en mängd lokaler eftersom det ofta är resurskrävande med fältinventeringar. Mer generella förändringar fångas dock upp genom att genomförandedelen inkluderar bedömningar som regelbundet uppdateras i den förberedande delen. För att kunna bedöma vilka områden som ska prioriteras för förvaltningsåtgärder (till exempel genom skydd, fysisk planering eller restaurering) behöver ett område jämföras med övriga områden, från regional till lokal skala. Platsspecifika detaljkunskaper behövs i kombination med övergripande kunskap om landskapet.Mosaic fokuserar på biotiska ekosystemkomponenter (populationer, arter, organismgrupper och livsmiljöer) eftersom det är de biotiska komponenterna som för med sig naturvärden och är känsliga för mänskliga aktiviteter. Vidare är det de biotiska ekosystemkomponenterna vi vill försäkra är representerade i områden som prioriteras för rumslig förvaltning. Vidare utgår verktyget från internationellt vedertagna kriterier satta av FN:s konvention om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity; CBD; 2008). Kriterierna har införlivats i verktygets olika delar och steg för att nå uppsatta mål och skapa en praktisk arbetsordning. Det här är version 1 av verktyget Mosaic. Alla pusselbitar (ramar) har ännu inte fått detaljerade riktlinjer men genom att publicera dem i sin nuvarande form kommer verktyget att utvecklas utifrån de erfarenheter som görs när det används praktiskt och när andra parallella processer (inom till exempel områdesskydd och havsplanering) är genomförda.
|
|
| 9. |
- Hogfors, Hedvig, et al.
(författare)
-
Mosaic – verktyg för ekosystembaserad rumslig förvaltning av marina naturvärden : Version 1
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att främja ekosystembaserad marin förvaltning bör olika förvaltningsområden integreras. En enhetlig kartläggning av den marina gröna infrastrukturen kan verka för att rätt förvaltning och åtgärd hamnar på rätt plats. Mosaic är ett verktyg för att identifiera värdefulla marina områden med särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk. Avsikten är att ge en enhetlig struktur som ger hög gemensam nytta för flera olika former av rumslig förvaltning som till exempel områdesskydd, fysisk planering (havs/kustzonsplanering), restaurering och åtgärdsarbete samt annan typ av förvaltning där areella frågor ska behandlas (såsom fiskförvaltning och arbete med havsmiljödirektivet och art- och habitatdirektivet). Syftet med Mosaic är att främja ett ekosystembaserat, adaptivt och funktionellt angreppsätt vid rumslig naturvård. Avsikten är att ge en struktur som så förutsättningslöst som möjligt inkluderar en mängd olika biotiska ekosystemkomponenter vid bedömning och identifiering av värdefulla områden. Med sin högre mångfald kan verktyget ge stöd vid bedömningar och prioriteringar inom förvaltningsprocesser som bygger på ett fåtal och grövre ekosystemkomponenter framtagna för större regioner. Verktyget ger en struktur för att inkludera ny kunskap, följa ekosystemets förändring över tid och ta hänsyn till ekosystemets rumsliga variation och komplexitet – från platsspecifika detaljer till ett landskapsperspektiv.Syftet med den här rapporten är att ge en ingående beskrivning av Mosaic, teorin bakom, de avvägningar och diskussioner som har hållits samt vad verktyget kan användas till. För att få en praktisk manual vid användning av verktygets genomförandedel behöver denna rapport inte läsas utan vi hänvisar till Havs- och vattenmyndighetens rapport 2020:14 Marina naturvärden i ett landskapsperspektiv – användarmanual för Mosaic, version 1.Mosaic är uppdelat i två delar (figur 1) varav en del är förberedande och samordnas av Havs- och vattenmyndigheten, medan genomförandedel samordnas av respektive länsstyrelse eller annan utövare. I den förberedande delen ska bästa tillgängliga kunskap samlas in och syntetiseras av experter för att göra generella, ej platsspecifika, bedömningar (dessa ska därefter användas för landskapsanalyser och platsspecifika bedömningar i Mosaics genomförandedel). Med andra ord fokuserar bedömningarna i den förberedande delen inte på rumslig variation utan istället på allmänna mönster. Det gör det enklare att vid de återkommande revideringarna följa generella förändringar över tid och inkludera ny kunskap. I Mosaics genomförandedel ska värdekärnor (platser med höga naturvärden) och värdetrakter identifieras. Värdetrakter är områden med höga naturvärden (ansamlingar av värdekärnor) i livskraftiga och ekologiskt representativa nätverk. Fokus för bedömningarna och analyserna i genomförandedelen är främst att identifiera ekosystemens rumsliga variation genom platsspecifika detaljkunskaper och fördjupade landskapsanalyser om var naturvärden troligen ansamlas, var viktiga spridningsvägar går, var livskraftiga platser troligen finns och vilka av dessa platser utgör ett ekologiskt representativt nätverk. Med livskraftiga platser avses platser där ekosystemkomponenter är mindre utsatta för negativ påverkan. Det är svårt att över tid följa förändring av platsspecifika detaljer på en mängd lokaler eftersom det ofta är resurskrävande med fältinventeringar. Mer generella förändringar fångas dock upp genom att genomförandedelen inkluderar bedömningar som regelbundet uppdateras i den förberedande delen. För att kunna bedöma vilka områden som ska prioriteras för förvaltningsåtgärder (till exempel genom skydd, fysisk planering eller restaurering) behöver ett område jämföras med övriga områden, från regional till lokal skala. Platsspecifika detaljkunskaper behövs i kombination med övergripande kunskap om landskapet.Mosaic fokuserar på biotiska ekosystemkomponenter (populationer, arter, organismgrupper och livsmiljöer) eftersom det är de biotiska komponenterna som för med sig naturvärden och är känsliga för mänskliga aktiviteter. Vidare är det de biotiska ekosystemkomponenterna vi vill försäkra är representerade i områden som prioriteras för rumslig förvaltning. Vidare utgår verktyget från internationellt vedertagna kriterier satta av FN:s konvention om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity; CBD; 2008). Kriterierna har införlivats i verktygets olika delar och steg för att nå uppsatta mål och skapa en praktisk arbetsordning. Det här är version 1 av verktyget Mosaic. Alla pusselbitar (ramar) har ännu inte fått detaljerade riktlinjer men genom att publicera dem i sin nuvarande form kommer verktyget att utvecklas utifrån de erfarenheter som görs när det används praktiskt och när andra parallella processer (inom till exempel områdesskydd och havsplanering) är genomförda.
|
|
| 10. |
- Hogfors, Hedvig, 1980-
(författare)
-
Summer cyanobacterial blooms in the Baltic Sea - implications for copepod recruitment
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During summer, the Baltic Sea is subjected to the world’s largest cyanobacterial blooms. These blooms are linked to eutrophication and raise many questions concerning their effects on the ecosystem. To understand their impacts on the food web dynamics, it is essential to assess growth responses of grazers to these cyanobacteria. In the northern Baltic proper, copepods are the most important herbivores providing an essential link between the primary producers and higher trophic levels. In this Thesis, Papers I & II evaluate methods to estimate copepod growth in response to feeding conditions in situ. The most conspicuous diazotrophic filamentous cyanobacterium in the Baltic Sea is Nodularia spumigena, a producer of nodularin which is highly toxic to vertebrates, yet its ecological role is largely unknown. In Paper III, reciprocal interactions between cyanobacteria, sympatric algae and copepods are studied. The results suggest that nodularin is likely involved in allelopathic interactions, but it is not an inducible defense against grazers. Furthermore, the results of Papers IV & V, indicate that natural assemblages of N. spumigena and Anabaena spp. may support copepod reproduction and that total diazotrophic filamentous cyanobacteria appear to provide a beneficial feeding environment for the feeding stages of copepod nauplii, most probably by stimulating the microbial communities that nauplii feed upon. Since cyanobacterial blooms are projected to increase due to global climate change, the combined effects of toxic cyanobacteria, ocean acidification and global warming predicted for year 2100 are further investigated on copepods in Paper IV. Taken together, these studies indicate that filamentous diazotrophic cyanobacteria contribute to sustaining secondary productivity and have potential implications of management practices with respect to combating eutrophication, global climate change and sustaining fish feeding conditions.
|
|
