| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Dangardt, Frida, 1977, et al.
(författare)
-
Alcohol, pregnancy and infant health– a shared responsibility : Alcohol and Society 2020
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konsekvenser av exponering för alkohol i samband med graviditet • Exponering för alkohol under graviditeten är den vanligaste orsaken till förebyggbar utvecklingsstörning för barn i Sverige och i hela världen. Den uppskattas påverka 1–5 procent av alla födslar per år. • Den mest välkända konsekvensen av exponering för alkohol under fosterlivet är fetalt alkoholsyndrom (FAS), som omfattar kognitiva störningar, förändrat utseende, försämrad tillväxt och skador på det centrala nervsystemet. • Antalet nya fall av FAS i Sverige har uppskattats till cirka 0,1–0,3 procent av alla födslar, eller ca 100–300 fall per år, och för FASD till ca 1–3 procent. Samhällskostnaden för FAS i Sverige har lågt uppskattats till 14 miljarder kronor per år. • Kraftig alkoholkonsumtion är en fastslagen riskfaktor för ett flertal negativa konsekvenser, bland annat missfall, dödfödsel, för tidig födsel, försämrad fostertillväxt, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd. Även låg till måttlig alkoholkonsumtion ökar risken för vissa negativa konsekvenser. • Även om hjärnan är det organ som drabbas allvarligast av exponering för alkohol i fosterstadiet kan också missbildningar i hjärtat, njurarna, levern, matsmältningskanalen och hormonsystemet förekomma. • Effekterna av exponering för alkohol under fostertiden är större än från tobak, andra psykoaktiva ämnen och andra farliga ämnen som bly eller strålning. • Möjliga orsaksmekanismer är bland andra alkoholorsakad celldöd i hjärnan och skador på DNA i omogna manliga och kvinnliga könsceller, som kan ge ärftliga förändringar, det vill säga skador som kan föras vidare till kommande generationer. Alkohol efter förlossning • Alkohol ökar inte mjölkproduktionen och den är förknippad med att sluta amma tidigare. Alkohol framstår som en riskfaktor för plötslig spädbarnsdöd, särskilt när föräldrarna sover tillsammans med barnet. • Säker kunskap om effekter av låg alkoholkonsumtion under amningsperioden saknas. Även låg exponering för alkohol kan påverka barnets sömn och reducera mjölkproduktionen hos modern. Med tillämpning av försiktighetsprincipen bedöms det säkrast att undvika alkoholexponering under amningsperioden. För de som väljer att dricka bedöms dock risken av att dricka ett standardglas alkohol 2 timmar före amning som låg. Alkoholkonsumtion kring tiden för graviditet • Det är naturligt att tänka sig att alkohol och graviditet är ett problem som är begränsat till graviditeten och enbart berör kvinnor. Ingetdera är korrekt. Alkoholens påverkan på gravida kvinnor och deras barn har ett samband med alkoholkonsumtion både bland män och icke-gravida kvinnor i hela befolkningen. • Över 80 procent av svenska kvinnor dricker alkohol under året före graviditeten och 14 procent dricker mycket. I allmänhet är det få kvinnor som minskar sin konsumtion innan de har fått besked om att de är gravida. • Mäns alkoholkonsumtion innan graviditeten kan ge skador på fostret och möjligen också på följande generationer genom förändringar av spermiernas arvsmassa.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Sherk, Adam, et al.
(författare)
-
Alcohol Consumption and the Physical Availability of Take-Away Alcohol : Systematic Reviews and Meta-Analyses of the Days and Hours of Sale and Outlet Density
- 2018
-
Ingår i: Journal of Studies on Alcohol and Drugs. - : Alcohol Research Documentation, Inc.. - 1937-1888 .- 1938-4114. ; 79:1, s. 58-67
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Objective: Systematic reviews and meta-analyses were completed studying the effect of changes in the physical availability of take-away alcohol on per capita alcohol consumption. Previous reviews examining this topic have not focused on off-premise outlets where take-away alcohol is sold and have not completed meta-analyses. Method: Systematic reviews were conducted separately for policies affecting the temporal availability (days and hours of sale) and spatial availability (outlet density) of take-away alcohol. Studies were included up to December 2015. Quality criteria were used to select articles that studied the effect of changes in these policies on alcohol consumption with a focus on natural experiments. Random-effects meta-analyses were applied to produce the estimated effect of an additional day of sale on total and beverage-specific consumption. Results: Separate systematic reviews identifi ed seven studies regarding days and hours of sale and four studies regarding density. The majority of articles included in these systematic reviews, for days/hours of sale (7/7) and outlet density (3/4), concluded that restricting the physical availability of take-away alcohol reduces per capita alcohol consumption. Meta-analyses studying the ef-fect of adding one additional day of sale found that this was associated with per capita consumption increases of 3.4% (95% CI [2.7, 4.1]) for total alcohol, 5.3% (95% CI [3.2, 7.4]) for beer, 2.6% (95% CI [1.8, 3.5]) for wine, and 2.6% (95% CI [2.1, 3.2]) for spirits. The small number of included studies regarding hours of sale and density precluded meta-analysis. Conclusions: The results of this study suggest that decreasing the physical availability of take-away alcohol will decrease per capita consumption. As decreasing per capita consumption has been shown to reduce alcohol-related harm, restricting the physical availability of take-away alcohol would be expected to result in improvements to public health.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
