| 1. |
- Björquist, Elisabet, 1959-, et al.
(författare)
-
KAFU : en utvärderingsstudie av ett arbetsmarknadsprojekt
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten redovisas resultat, analyser och slutsatser av en utvärdering där utgångs-punkten var ett genomfört arbetsmarknadsprojekt i Trollhättans stad, vilket delvis finan-sierades av Europeiska Socialfonden. Utvärderingen har både ett tjänstemanna- och ett deltagarperspektiv.När det gäller tjänstemannaperspektivet ska följande frågeställningar besvaras:• Hur görs urvalet av deltagare?• Hur görs bedömningen av enskilda deltagares motivation?• Vilka förväntningar och föreställningar har tjänstemän på projektet?• Vad menar tjänstemännen är viktiga faktorer för att lyckas med projektet?När det gäller deltagarperspektivet ska följande frågeställningar bevaras:• Hur gick det till för att komma med i projektet?• Vilka faktorer påverkar deltagarnas motivation att delta?• Vilka tankar och erfarenheter har deltagarna om av att vara med i projektet?• Vad anger deltagarna som viktiga faktorer för att lyckas?Projektet är uppbyggt kring en modell som består av tre huvuddelar; antagning, folk-högskolestudier och en prövo- och introduktionstid. Målet är att deltagarna efter genom-fört projekt antingen ska ha ett arbete, påbörjat studier eller startat ett företag.Resultatet av utvärderingen bygger på fokusgrupper, intervjuer och dokument. Fokus-grupper har genomförts med tjänstemän. Intervjuer har genomförts med både tjänste-män och deltagare. Utvärderingsgruppen har haft tillgång till ett omfattande skriftligt material som belyser projektets olika delar. Det handlar om ett statistiskt material och tjänstemännens erfarenheter efter projektet.För att illustrera antagningen redogörs för olika typfall; ett där antagningen var ”solklar”, ett där antagningen var tveksam och ett där det blev avslag. I samband med detta presenteras olika kännetecken som sedermera resulterade i antagning eller avslag. Det finns också fall som betraktas som självklara, men där personen ändå har svårt att komma i arbete. Ytterligare ett fall beskriver ett lyckat fall trots tveksamheter vid antag-ningen. Därefter redovisas tjänstemännens skriftliga erfarenheter av antagningsprocess-en samt vad som framkommit vid intervjuerna.Som framkom i det samlade materialet framstår urvalsprocessen som komplex och det är heller inte självklart vem eller vilka som borde bli deltagare i projektet. Det framgår å ena sidan att se att en deltagare som uppfyller kriterierna/kraven inte självklart lyckas i projektet, men att tveksamma fall ändå lyckas fullt ut. Det är alltså ingen enkel urvals-process att ta ut de rätta deltagarna. Det förefaller alltså vara så att projektets grundläg-gande krav enbart kan förklara en del av varför vissa lyckas bättre än andra.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Tienken, Susanne, 1972-
(författare)
-
Alltagsgattungen und der Ort von Kultur : Sprachwissenschaftliche und kulturanalytische Studien anhand von Milchverpackungen in Deutschland und Schweden
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present dissertation examines how culture in terms of webs of significance comprises even everyday genres, and how everyday genres in turn partake in creating cultural contexts. The theoretical cornerstones of this study are to be found in a dialogical notion of context and a semiotic notion of culture. Furthermore, the study benefits from the analytical concept of communicative genre by which texts can be set in the broader context of societal or socio-cultural relevancy. The methodological framework – with contrastive viewing as an overall heuristic approach – has been developed by combining elements from linguistic hermeneutics, literary cultural analysis, and critical discourse analysis.The study shows that the most significant trait of Swedish milk package texts is the recontextualization of national historical topics, closely entangled with elements of school discourse and children’s literature. This endows the texts with a certain socio-cultural meaning, even though this meaning is dependent on other interactive resources. However, on recent milk packages, changes of communicative patterns can be seen, indicating socio-cultural change. The most significant trait of German milk packages is – besides the ubiquitous use of fresh generating an advertising context – the recontextualization of the fictionalizing topos of locus amoenus, closely intertwined with control and surveillance. The contrastive viewing of 19th-century texts in the dissertation makes clear that contemporary German milk packages still imply urban-bourgeois perspectives on rurality.Finally, the study shows that culture in terms of webs of significance has no location where it is, but a location where it is represented – for instance in everyday genre texts. It illustrates how linguistic hermeneutics can be done.
|
|
