| 1. |
- Allan, Julie, et al.
(författare)
-
Etiska perspektiv på specialpedagogers yrkesroll och värdepedagogiska praktik
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Yrkesetik handlar om att hantera motstridiga värden på ett professionellt sätt. Olika dilemman är ständigt närvarande i skolans vardag och kan handla om att minimera risken för att elever ska exkluderas eller om att säkerställa att elever får möjlighet att visa sina kunskaper på rätt sätt. I sin yrkesroll ställs specialpedagogen inför mångfacetterade arbetsuppgifter som omfattar att stödja barn och elever i svårigheter, vara en kvalificerad samtalspartner i pedagogiska frågor och samverka med andra yrkesgrupper för att utveckla skolans verksamhet. Arbetet innebär val mellan olika handlingsalternativ som kräver både kunskap och förmåga att urskilja och värdera etiska aspekter i komplexa sammanhang. I boken diskuteras både dilemman och möjligheter där etiska perspektiv spelar en viktig roll. Kapitlen tar upp frågor med praktiknära innehåll som lämpar sig för såväl individuell reflektion som kollegiala samtal med syftet att skapa ett gemensamt yrkesetiskt språk. Boken vänder sig till blivande och praktiserande specialpedagoger samt andra yrkeskategorier med arbetsuppgifter inom det specialpedagogiska området.
|
|
| 2. |
- Bladini, Kerstin, 1951-, et al.
(författare)
-
Rektor som ledare för de specialpedagogiska frågorna – en intervjustudie
- 2020
-
Ingår i: Kapet (elektronisk). - Karlstad : Karlstads universitet. - 2002-3979. ; 16:1, s. 5-25
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här artikeln presenteras en studie vars syfte är att bidra med kunskap om hur rektorer med specialpedagogisk examen resonerar kring sitt uppdrag att hantera skolans möte med elevers olikheter. Studien genomförs i ljuset av att svensk skola har övergått från att vara ett socialt välfärdsprojekt till att mer och mer präglas av en neoliberal utbildningspolicy. Nio rektorer intervjuades om vad det kan innebära att hantera specialpedagogiska frågor för den som är rektor och har en specialpedagogisk examen. Resultatet redovisas som tre teman; Patos och engagemang, Relationsskapande, och Pedagogisk nyfikenhet. Den förskjutning mot en allt mer neoliberal utbildningspolicy som ägt rum i svensk skola synliggörs eller problematiseras inte nämnvärt i intervjuerna. Rektorernas beskrivningar förstås som ett idéburet ledarskap genomsyrat av visioner om inkludering och alla elevers rätt till en bra skolgång.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Holmdahl, Gudrun, 1961-, et al.
(författare)
-
Det meningsfulla samarbetet
- 2023
-
Ingår i: Etiska perspektiv på skolledares arbete. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144159935 ; , s. 203-222
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Holmdahl, Gudrun, 1961-
(författare)
-
En kollegial metod för professionsetisk reflektion
- 2017
-
Ingår i: Etiska perspektiv på skolledares arbete. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144117027 ; , s. 143-163
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Holmdahl, Gudrun, 1961-
(författare)
-
Skolutveckling som diskursiv praktik : Några ideologiska implikationer
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study aims at highlighting the ideological implications of school development as a discursive practice. More comprehensively the aim is also contributing to rearrangements and shifts in perspective when school development is the matter. One of today´s most widespread and dominant discourses are said to be the one which concerns development, and according to many interpreters, development is one of the most prominent commandments in the modern as well as the post-modern narratives. School development as a concept has for the last 15 years established itself firmly in both Swedish school policy and in Swedish school research. It may sound obvious and commendable but also such axioms may be questioned.The design of the study lies in the field of discourse research and more specifically within critical discursive psychology, which draws on both a post-structural and a postmodern conception of discourse. The study is based on the idea that the ideological potential of arguments occurs, develops and changes in discursive practices and not anywhere else or at any abstract level. The starting point is a perception that certain issues and topics within e.g. conversation, depending on time and context will be seen as controversial, while others will be taken for granted.One part of the basis of the study consists of texts with a direct bearing on a specific school research and development project which took place between 2003 and 2008. Participating partners in the collaboration were the Swedish National Agency for School Improvement, Karlstad University, Dalarna University and 13 municipalities in Sweden. Another part of the basis of the study consists of texts in which ‘school development’ is considered and negotiated in more general terms, usually without reference to the project. All texts derive from the period 2003 – 2006.The analysis shows that school development as discursive practice often rely on a set of stereotypical expressions and ways of arguing. Stereotypes, which among other things, tend to divide people into suitable and non-suitable, capable and non-capable, which may be regarded as a somewhat unexpected implication of school development. The material has been dramatized by an intrigue inspired by the sociologist Zygmunt Bauman´s texts. He has written extensively on the modern in relation to the postmodern and about the ambivalence which resides in between and school development as discursive practice can be understood in much the similar way.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Åstrand, Annika, 1959-, et al.
(författare)
-
At the crossroad : Challenges and possibilities in becoming a researcher in times of collaboration
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This article focuses partly overlooked aspects regarding organisation and implementation of postgraduate education and more specifically, doctoral studies under collaborative projects with both research and development claims. The purpose of the article is that by the author's own experiences – both senior lecturers in education - contribute to increased knowledge of what it can mean to study for a doctorate in the field of educational science on these partly new conditions, and what implications it may have for the research and related scientific perspective which is thereby constituted. Previous research indicate that collaborative projects where different logics is to be integrated generally are held insolely positive and generative terms (Danermark & Kullberg, 1999; Dahlstedt & Hertzberg, 2011; Öijen, 2013), while that type of complex arrangements may involve both challenges and possibilities when it comes to developing an independent and critical approach (Mendoza, 2010). The integration of different logics characterizing collaborative projects, and its partly dissimilar claims, will have significance for the research questions that will be asked and the results thus made possible.
|
|
